Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Affärer

Kritiken mot den svenska linjen och de största misstagen företagen gör under kris – våra experter svarar på coronafrågorna

Kritiken mot den svenska linjen och de största misstagen företagen gör under kris – våra experter svarar på coronafrågorna

UPPDATERAD. Resumé har samlat 12 experter för att svara på dina frågor om corona. Här redovisas frågorna och svaren löpande.

Publicerad: 24 Mars 2020, 13:58

Ämnen i artikeln:

Mats GeorgsonJochum ForsellCoronavirusetSveriges AnnonsörerEva OssianssonVarumärkeVarumärkesstrategiEva HamiltonKaperoPeter Lundberg

Svarar på frågor från Resumés läsare: Tobias Eltell, Jochum Forssell, Hampus Knutsson, Mats Georgson, Paul Ronge, Tomas Stålmarck, Kaj Johansson, Eva Hamilton, Lena Bjurner, Jeanette Fors Andrée, Peter Lundberg, Eva Ossiansson och Sara Luthander.

Innehåll

I förra veckan lanserade vi intiativet ”Fråga experterna” för att hjälpa marknadsförare, byråer och andra i vår bransch att få svar på hur de ska agera i kristid. Sakkunniga inom ledarskap, juridik, HR, varumärkesstrategi, organisationsfrågor, kostnadseffektivisering, mediestrategi, pr och krishantering finns här för att svara på dina frågor.

Tanken är att den här artikeln ska fyllas på med fler frågor och svar allteftersom de kommer in, på så vis blir detta en kunskapsbank som förhoppningsvis hjälper dig att navigera framåt.

Är det någon viktig fråga som våra experter ännu inte svarat på? Skicka in den via formuläret på den här sidan, så får du förhoppningsvis svar inom kort. Du kan välja att vara anonym. 

01. Krishantering

Här publicerar vi svar från Jeanette Fors-Andrée, krishanterare och mediehanterare med 14 års erfarenhet, Paul Ronge, före detta journalist och sedan 2000 krishanterare och medierådgivare. Hampus Knutsson, ingår i Primes kristeam som expert. Tidigare kommunikationschef på Moderaterna. 

I veckan har kritiken mot regeringen och Folkhälsomyndigheten hårdnat. Tror ni att den offensivare retoriken kan få en effekt på den allmänna debatten och allmänhetens förtroende? Motivera gärna!

Paul Ronge svarar:
Jag tror att ju mer konfrontativ och offensiv kritiken är i nuläget - desto mer ökar allmänhetens förtroende för Folkhälsomyndigheten och regeringen. När riktigt stora livsavgörande saker händer, som nu, kan det vara dags att ta fram de mindre orden, vara mer eftertänksam, nyanserad och ödmjuk och ibland erkänna att man inte har alla svar.

– De 22 forskarna som gick ut i DN Debatt i tisdags med sin alarmistiska och i siffror felaktiga attack mot Folkhälsomyndigheten gjorde ett publicistiskt bottennapp.  De framstod som rättshaverister och det ökade säkert förtroendet för Anders Tegnell med många procentenheter.

– Läget uppfattas nog helt enkelt för allvarligt av allmänheten för att tondövt skrikande och publikfriande attacker ska uppskattas och premieras.

– När det gäller kritiken mot regeringen tycker jag tonläget från den politiska oppositionen har varit sakligt och värdigt. En opposition SKA  kräva mer, det ingår i uppdraget. Överlag tycker jag Folkhälsomyndighetens representanter har kommunicerat bra och transparent, ställt upp i dagliga presskonferenser och ständigt varit tillgängliga för media. De har hittat en tonalitet som, just genom sin avsaknad av tvärsäkerhet, ökar tryggheten i en ruskigt obehaglig tid.

Jeanette Fors Andrée svarar:
Jag vill vara försiktig med att recensera myndigheternas och politikernas arbete. Här och nu har var och en ett ansvar att inte bidra till osäkerhet. Jag tycker att vi ska ha stor respekt för det arbete som görs. Det här handlar inte om en kris där vi direkt kan utkräva ansvar. Det här är en långvarig kris som kräver uthållighet och åtgärder över en längre tid. Coronakrisen är en pandemi med en smittspridning som drabbar Sverige och världen. Vården gör sitt yttersta för att klara av trycket. Delar av näringslivet lider. Småföretag går under. Vi befinner oss i ett allvarligt läge där vi behöver lita på att våra expertmyndigheter och politiker vidtar de åtgärder som är mest effektiva för samhället. Vi behöver lita på att de väger beslut och konsekvenser mot varandra, och att de utifrån det ger oss de bästa rekommendationerna – de bästa rekommendationerna för att begränsa smittspridningen och för att samtidigt inte helt förlama samhället, näringslivet och ekonomin.

– Det är var och ens ansvar att inte hetsas upp och hetsa upp andra av jämförelser med andra länder, av självutnämnda experter och av mediebilden av Sverige. Tyvärr har många tagit sig friheten att ta på sig expertrollen. Utan att ha hela bilden, och utan att förstå komplexiteten i hanteringen av den här pandemin, är det många som kritiserar både det ena och det andra. Det är direkt kontraproduktivt och bidrar till oro och rädsla hos allmänheten.

– Jag tror att Sverige, precis som andra länder, har mycket att lära vad gäller krisberedskap, vägval och information till allmänheten. Det kommer en tid för utvärdering, men den tiden är inte nu.

Hampus Knutsson svarar:
– Nja. Allting påverkar, men inte nödvändigtvis i den riktning som kritiker önskar. Den hårdnande retoriken och kritiken ökar sannolikt polariseringen i frågan ännu mer, mest märkbart blir det i ankdammen på Twitter. Där grävs skyttegravarna djupare för varje dag, men hos den breda allmänheten verkar förtroendet för Tegnell, myndigheter och regeringen snarare att öka. Stefan Löfvens nya förtroendesiffror fick exempelvis rubriken ”Raketökning för statsministern” i Aftonbladet häromdagen. Liknande fenomen har vi sett i tidigare kriser, så det är i sig inte förvånande att människor sluter upp bakom ledaren i kris. Jag tycker att både regering och oppositionen har tagit ansvar såhär långt.

– Eftermälet av den omdebatterade kritik som framfördes av de 22 i forskargänget via DN-debatt kom senare att handla om att den grundades på felaktig dödsstatistik. Försvaret att det handlade om principen blev ihåligt, i synnerhet när fakta borde vara essentiellt för forskare. Därigenom blev den snarare ett hårt slag i luften än en puff i opinionen för kritikerna. Många har ju exempelvis roats av Johannes Klenells underhållande krönika i Arbetet, inklusive jag.

– Jag tror att om Folkhälsomyndighetens försiktiga optimism håller i sig och kurvan fortsätter att plana ut, så blir det ännu svårare att, oavsett tonläge, att bilda opinion mot myndigheten.

 



För ledningsgruppen på byrån (omkring 20 anställda) är det svårt att hantera de direkta åtgärderna varsel, permitteringar etc. parallellt med de strategiska övervägandena framåt (hur vi behöver stöpa om erbjudandet inför hösten då det vi gör inte efterfrågas i samma utsträckning, hålla i gång kundrelationer, nya affärer). Hur organiserar vi krisåtgärderna och dialogen med oroliga medarbetare utan att det behöver sluka allt?

Paul Ronge svarar:
Jag skulle behöva mer detaljerad information för att kunna ge bättre rådgivning. Till exempel:. Hur stor är ledningsgruppen och vilka funktioner har den inbyggda, med tanke på att hela byrån bara har 20 anställda?  Hur många av de anställda permitteras eller varslas och hur många beräknas bli kvar? Hur ser dagens erbjudande ut och varför behöver det omstöpas? Krishantering är alltid konkret och bygger på de förutsättningar den specifika kunden har.

– Med detta sagt några generella tankar: Ledningsgruppen måste innehålla följande funktioner för att vara effektiv i ett krisläge liknande detta: VD, personalansvarig (till exempel kontorschef), informationsansvarig och marknadsansvarig. VD måste vara involverad i allt och fungera som dirigent. Byrån står inför två utmaningar: hantera de oroliga medarbetare som måste gå och samtidigt hitta en ny affärsmodell . Viktigast är att hantera medarbetarna, föra samtal, försöka hjälpa dem om det går att se nya möjligheter, Det är en viktig gemensam uppgift för VD, personal/kontorschef och den som har ett informationsansvar, VD kan samtidigt ge personen med rollen marknadschef mer diskret i uppdrag att göra en marknadsanalys, hitta vägar att vikta om erbjudandet och hålla igång kundrelationerna. Läget kompliceras också av att VD måste hålla koll på de möjligheter som regeringens nya stimulanspaket kan ge samt stå i tät kontakt med ägarna, om andra än VD själv..

– Det jag har sett verkligen ställer till stora problem är när personal som måste sluta tvingas se hur ledningen samtidigt diskuterar framtiden med de som får vara kvar. Det är omänskligt och kan leda till hårda konflikter. Håll de båda spåren åtskilda!

Jeanette Fors-Andrée svarar:
I coronavirusets spår drabbas flera organisationer av ofrivilliga förändringar, varsel och uppsägningar. Delar av näringslivet lider. Utmaningarna i den interna kommunikationen är påtagliga. Under kriser och verksamhetsförändringar är det viktigt att skilja på den operativa krishanteringen å ena sidan och den dagliga verksamheten å andra sidan. Det betyder att det behöver finnas en dedikerad krisgrupp som arbetar fokuserat med kontinuerlig riskvärdering och nödvändiga åtgärder, inklusive intern och extern kommunikation. Där ingår endast en del av ledningsgruppen. Resterande del ska ha full fokus på den dagliga verksamheten, säkerställa leveranser till kunderna, utveckla erbjudandet och motivera medarbetarna som nu arbetar på distans. Det är naturligt att internkommunikationen i början av krisen enbart handlar om covid-19. Men i långvariga kriser som denna är det viktigt att komma ihåg att affärerna så långt det är möjligt ska fortsätta som vanligt, och att dessa två processer därför måste ske parallellt.

Hampus Knutsson svarar:
Var öppen, ärlig och överinvestera i medmänsklighet. Det är mänskligt att vilja stoppa huvudet i sanden när det börjar blåsa, men den här krisen har ingen skyldig, så medarbetare förstår att det som händer kommer att få konsekvenser. Alla vet att effekterna blir stora och att organisationer måste anpassa sig. Satsa därför extra mycket på öppenhet och internkommunikation, det är bättre för alla internt att alla vet hur det ser ut, särskilt om det ser illa ut. För branscher där proppen gått ur, så går det inte att rädda alla jobb. Men agera för att rädda så många jobb som möjligt och gör det tydligt att det är viktigt att just rädda så många jobb som möjligt.

Finns det något varumärke att inspireras av som har hanterat kriskommunikationen extra bra de senaste veckorna (era uppdragsgivare exkluderade)?

Paul Ronge svarar:
”De företag som på olika sätt bjuder på sin kompetens för att hjälpa till i krisen, istället för att bara försöka slå mynt av den, stärker sina varumärken bäst.”

Jeanette Fors-Andrée svarar
”Vi befinner oss i en situation som ingen verksamhet tidigare upplevt – och många gör det riktigt bra. Många har varit snabba i sin kommunikation, vidtagit åtgärder, tagit oro på allvar och visat empati för medarbetare, kunder och leverantörer. Flera organisationer har aktiverat sina krisgrupper för att arbeta fokuserat med kontinuerlig riskvärdering och nödvändiga åtgärder. Många har pausat kampanjer som inte är lämpliga och som kan upplevas som att man profiterar på smittspridningen. Det är lätt att aktiviteter och annonser slår fel under samhällskriser.” 

”Jag vill här särskilt lyfta fram de företag som på eget initiativ hjälper samhället i det svåra läget vi befinner oss: IKEA lastar bilen full med munskydd till sjukhus, The Absolut Company hjälper till att framställa handsprit, Nordic Choice Hotels erbjuder sina tomma hotellrum som karantärnplatser, SAS utbildar sin kabinpersonal för att stötta i vården, AstraZeneca donerar flera miljoner ansiktsmasker. Listan är lång.”

Hampus Knutsson svarar:
”Absolut! Allt från Absolut vodka som tidigt tog initiativ till att tillverka handsprit till företag som slussar permitterade och varslade anställda till att hjälpa till inom vården och andra samhällsviktiga funktioner. Jag har också pratat med medarbetare på SVT signalerar att de har väldigt bra internkommunikation, men det jag mest noterat är att jag tycker de har producerat bra journalistik. Sakligt, relevant och stabilt innehåll med rätt tonalitet. För barn och unga satte de dessutom ihop ”Barnens presskonferens” med Stefan Löfven där unga fick skicka in sina frågor som han svarade på. Fint men också väldigt viktigt.”

Utifrån era erfarenheter, behöver Sverige inrätta en dedikerad krisgeneral i det här läget eller för framtida kriser?

Paul Ronge svarar:
”Nej. Nu har statsepidemiologen Anders Tegnell huvudrollen bland experterna och statsminister Stefan Löfven bland politikerna. Gott så. Nästa kris kan handla om helt andra saker med andra huvudrollsinnehavare.”

Jeanette Fors-Andrée svarar:
”Krishantering är som effektivast när det finns en krisgrupp med en fast krisledare med fullt mandat från VD att hantera den operativa kris- och mediehanteringen. Det är också krisledarens ansvar att skapa rutiner för arbetsro för att säkerställa rätt beslut. På nationell nivå har vi inte den traditionen. Där ser myndighetsstyrningen och samordningen annorlunda ut. Men vi ska komma ihåg att vi har en historik där offentlig sektor har varit och fortsatt är något viktigt, som står för en stor del av trygghetssystemet i Sverige. Generellt har vi ett gott förtroende för våra myndigheter. Vi litar på att de sköter sitt jobb och vidtar de åtgärder som behövs. Det tycker jag att vi borde prata mer om för att balansera upp bilden av Sverige. Jag tror att de flesta idag litar på de åtgärder som vidtas för att minska smittspridningen i Sverige men hetsas upp av jämförelser med andra länder - och av medierna som till stor del har en ifrågasättande approach till den svenska strategin. Det är direkt kontraproduktivt när medier, t ex Aktuellt och Agenda, i varje intervju med Folkhälsomyndigheten har en ifrågasättande approach, istället för en informativ. Samtidigt tror jag att Sverige har mycket att lära vad gäller krisberedskap, samordning mellan myndigheter och information till allmänheten. Allt detta måste analyseras ingående i en utvärdering efter coronakrisen”

Hampus Knutsson svarar:
”Det blir säkert en sådan politisk diskussion framöver och frågan är viktigt så det är bra om den diskuteras ordentligt. Konstitutionsutskottet har ju redan tidigare föreslagit att regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Den frågan kommer säkert att aktualiseras igen och stötas och blötas i olika former. 

”Mina erfarenheter från näringslivet är att organisationer som har en tydligt ansvarig, kalla det krisgeneral om du vill, som har ansvar och mandat för risk- och krishantering är mer framgångsrika än de som försöker fördela ansvar brett. Dels för att sannolikheten då är mindre att obekväma frågor faller mellan stolarna eller att olika funktioner försöker putta ansvar mellan varandra, men också för att alla internt vet vem man ska vända sig till när något är på tok. Sen har jag respekt för att det är en sak att leda ett företag, och en helt annan sak att leda ett land, så exakt hur lösningen ska se ut för Sverige tycker jag det är för tidigt att svara på.”

Vi är en medelstor organisation där det i dagsläget finns stor oro från medarbetarna kring varsel. Vi vet att det kommer att bli uppsägningar, men omfattningen är inte alls fastställd än. Hur kommunicerar vi detta internt?

Jeanette Fors-Andrée svarar:
”En vanlig problematik i samband med varsel och uppsägningar är att medarbetarna inte känner igen sig i den negativa bild som beskrivs som anledning till de åtgärder som vidtas. Medarbetarna har haft alldeles för lite insyn i och information om verksamhetens utveckling, den dalande försäljningen eller de svikande intäkterna. Men i dessa coronatider finns det en större förståelse för hur näringslivet och samhället i stort drabbas. Många företag och branscher har öppet kommunicerat intäktsbortfall och tuffa åtgärder. Delar av samhället lider. Ett råd är därför att så långt det är möjligt prata om de utmaningar som verksamheten nu står inför. Beskriv ledningens riskanalys, hur verksamheten påverkas och vilka ytterligare konsekvenser som är att vänta. Berätta det ni med säkerhet vet. Beskriv de åtgärder ni hittills har vidtagit, om ni övervägt permittering. Det är helt naturligt att era medarbetare nu tittar på hur andra arbetsgivare agerar, känner oro inför framtiden och ställer sig frågan ”hur kommer det här att drabba mig?” Var lyhörd för den oron och låt allvaret i situationen avspeglas i er kommunikation. Empati är desto viktigare i svåra lägen. 

En annan aspekt att komma ihåg är att verksamheten så långt det är möjligt ska fortsätta som vanligt. Det betyder att ledningen och kommunikationen internt också ska motivera de som inte blir uppsagda, som kommer att behöva hålla arbetsmoralen och motivationen uppe för att inte tappa ytterligare i effektivitet och produktivitet. Fortsätt vårda personalens stolthet. Engagera dem i allt gott som ni gör – för medarbetare, kunder och samhället i stort.”

Paul Ronge svarar:
”Jag tror det är oerhört viktigt att internt kommunicera det nuläge ni befinner er i så att de anställda känner att ni tar deras oro på allvar. Naturligtvis kan ni inte kommunicera rena affärshemligheter som hur mycket orderingång och intäkter minskat, men ge en bred nulägesbild varför läget kommer att kräva nedskärningar/ uppsägningar.”

”Ni kommer kanske att få frågor om ni går via LAS (sist in först ut) eller försöker få frivilliga avgångar och till och med utköp med avgångsvederlag. Förbered svar på dessa frågor innan ni kommunicerar. Finns ett fack måste ni ändå hantera detta i förhandlingar. Uppmana era anställda att hålla koll på arbetsmarknaden efter nya möjliga jobb, ställ upp på personliga samtal, visa så mycket empati som möjligt för dem i den här svåra situationen!”

Hampus Knutsson svarar:
”För det första, visa stor förståelse för oro och ägna extra mycket tid åt dialog och stötta medarbetare så mycket det bara går. För det andra, krångla inte till det i onödan. Det är lätt att börja linda in obekväma budskap så mycket att de knappt går varken känna igen eller tolka, men det är direkt kontraproduktivt. Det lönar sig aldrig att luras och människor förstår, särskilt när telefonen tystnar och mejlkorgen ekar tom. Säg istället som det är, verksamheten och arbetstillfällen kan komma att påverkas, men exakt hur är för tidigt att svara på. Sen är det viktigt att informera så fort det finns ett beslut och då ge stöd till de medarbetare som drabbas.”

Hur kan jag som reklambyråchef enklast börja hjälpa mina kunder med kriskommunikation. Vi har expertis inom sociala medier och content, men för att fortsätta vara relevant krävs delvis något annat för många kunder än det vi har i dag?

Jeanette Fors-Andrée svarar:
”Byråer är generellt bra att samarbeta – man tar gärna in extern expertis som saknas eller bör förstärkas för att bäst hjälpa kunden. Knyt till er experter på kriskommunikation, samarbeta med andra som tillför perspektiv eller erbjudanden som ni själva inte har. Det stärker också förtroendet för er som reklambyrå.”

Paul Ronge svarar:
”Som du skriver har du inte kriskommunikation som kompetens inom din reklambyrå, då tror jag det är väldigt vanskligt att erbjuda era kunder det, framförallt som faktureringsbar tjänst. Mycket kommunikation idag kommer att skötas av anställda informatörer och vara relativt enkel interninformation (anpassning till Folkhälsomyndighetens riktlinjer osv, om man ska jobba hemifrån osv). Mer avancerad kriskommunikation blir det för sådana som SL (indragna turer som i början av veckan gjorde att folk stod packade som sillar i tunnelbanan - just det som skulle undvikas) eller skidanläggningar som verkar prioritera vinst framför liv och säkerhet.  Mitt råd är att erbjuda kunderna bollplank och second opinion via mobil och mejl som en service, mer för att hålla kontakten och idka kundvård medan Coronakrisen pågår. Då bidrar du/ni med sunt förnuft i stället för att erbjuda en professionell kompetens ni inte har.”

Hampus Knutsson svarar:
”Ha krisglasögonen på men fokusera på det ni är bra på och hjälp uppdragsgivarna inom de områden där era kärnkompetenser behövs, givet hur läget ser ut idag. Jag rekommenderar ingen att försöka helt byta nisch eller ändra erbjudandet bara för att efterfrågan råkar handla mycket om krisrådgivning just nu. Det är fortfarande så att piloter har bäst förutsättningar att ta ner ett plan som störtar mot marken med haveri på ett säkert sätt. Och kom ihåg att det här läget är temporärt även om vi inte ser ljuset i tunneln riktigt än.”  

”Sen tycker jag att man kan ta med sig två positiva saker, kommunikation blir ännu viktigare under en kris och många organisationer tänker nu om kring hur de ska kommunicera till marknaden under en helt exceptionell period. Det borde vara en bra grogrund för en hel del uppdrag framåt.”

02. Varumärkesfrågor

Här publicerar vi frågor och svar till våra varumärkesexperter Eva Ossiansson, universitetsdoktor i marknadsföring och Mats Georgson, doktor i marknadskommunikation. 

Vad är de största misstagen företagen gör i kristider då det kommer till marknad/kommunikation/reklam? /Fredde

Mats Georgson svarar:
Naturligtvis är det tydligaste ”stoppa allting och vänta”. Det om något är ju självuppfyllande. Vidare så är ju felslutet att målgruppen är på någon form av supernegativt humör vad gäller marknadsinitiativ. Men att göra marknadsaktiviteter i kristid är inte som att kasta tårtor på begravningar, det är en del av det samhälle vi faktiskt vill tillbaka till. Skäms inte för er, utan anpassa er bara. Ni behövs, men ni behövs kanske på ett annat sätt än tidigare.

Kommer konsumenterna gå bananas så fort Tegnell säger vi har nått toppen på kurvan, eller väntar man lite till?

Mats Georgson svarar:
Det är ju många osäkerhetsfaktorer här, inte minst för Tegnell flera gånger trott oss vara igenom det värsta - men här är nyckelfaktorerna som jag ser det:

1. Ju snabbare vändningen kommer desto mer är det en ”pandemikris” och mindre en ”ekonomisk kris”.

2. Men oavsett hur bra det går så är det en ekonomisk kris som följer på denna. Folk som är arbetslösa och företag som gått i konkurs kan inte ”gå bananas” när deras bananer tagits ifrån dem så att säga.

3. Förutom de realekonomiska saker som följer på epidemin så kommer även konsumentförtroendet bero på förtroendet för myndigheter, regering och riksdag. Då vi valt en annan väg än många andra länder kommer det också polarisera efteråt: klarade vi oss relativt bra kommer vi anse vi klarade det fantastiskt och det kommer då vara bra för återhämtningen. Men omvänt så kan en tragisk avslutning också ge ännu mer negativa effekter på ekonomin om det t.ex. orsakar regeringskris.

Kan vi dödförklara purpose? 

Mats Georgson svarar:
Det som dör nu är det konstlade och krystade purposelarvet. ”Köp en läsk/hudkräm/rakhyvel och gör världen mer woke/jämställd/hygglig” liksom. Men sann purpose kommer bara bli än starkare – generellt kan jag inte se annat än att många framtida vinnare kommer vara företag som på riktigt har ett annat purpose än att enbart dra in pengar. Speciellt efter detta!

Rent akademiskt kommer det ta ett tag för ekonomin att återhämta sig, kanske rentav starta upp från noll igen. Finns det modeller och tidigare erfarenheter från detta? /Fredde

Mats Georgson svarar:
”Ja, det finns ju en del att titta på, till exempel finanskrisen 2008-2009 och 90-talskrisen 1991-1993. Finanskrisen gav två år där BNP backade cirka fem procent, 90-talskrisen var tre svåra år med cirka fyra procents tapp. Dot-com-bubblan var förhållandevis mild, inget BNP-tapp men fyra år av stigande arbetslöshet. Sett i det stora hela är det ju faktiskt ganska fjuttiga saker – finanskrisen återhämtades helt BNP-mässigt under 2010, Dot-com gav bara tre år av lite lägre tillväxt, och till och med den berömda 90-talskrisen hämtades upp 1994. Låt oss säga att vi får en toksmäll den här gången och får två år av rejäla finanskristapp, vi kommer ända ta igen det på ett fåtal år. De som pekar på 1929 missar att man då var högst en generation från självhushåll, folk började odla potatis på balkongerna. Det funkar inte för folk som är PR-konsulter uppväxta på sojalatte, vi måste helt enkelt snurra en ekonomi där vi byter konstiga tjänster mot varandra. Till sist, för Sveriges del kan krisen ekonomiskt vara tur i oturen, vår svaga valuta har ju ”dopat” exportindustrin så de blivit mer konkurrenskraftiga än de egentligen är. Coronan gav oss tid att se över detta. Vi investerar i ny teknik och processer för att vara redo när det … nej nu slutar jag, mer Stefan Ingves än så här blir jag inte utan en sladdrig kostym.”

Kommer vi få se en taktisk explosion när krisen är över, kommer någon tänka långsiktigt?

Mats Georgson svarar:

”Precis som före krisen, eller nu under den, så ser man mest taktisk skit. Det är den man irriterar sig på och som bryter av och stör. Blir det ännu mer efter krisen? Nej, jag tror krisen snarare skyndar på den omställning alla vid det här laget känner till, att man måste balansera upp den aktiverade taktiska delen med den positiva, imagebyggande delen i rätt proportion. Det lär ju inte minst behövas för de som kanske behöver hitta en ny ”reason for being” efter krisen – har man klarat sig utan dig i sex månader kanske man tycker man klarar sig bra även i fortsättningen? Jag tror många skulle tjäna på att passa på att återuppfinna sig själva nu för att ha något att säga i morgon.”

I en normal nedgång (konjukturförändring) så brukar ju investeringarna i varumärket minska. Vissa hävdar att det är då man kan ta marknadsandelar och stärka sitt varumärke. Min fråga är om man då bör tänka annorlunda när det är en kris/specifik händelse jämfört med en normal (om det nu finns någon normal) konjunkturnedgång?

Mats Georgson svarar:

”Nej jag tycker inte det. Kristider och vanliga tider har likheten att folk har något annat i huvudet än att titta på just ditt budskap. Idag råkar det vara Corona, i normala fall kanske de ältar sina huslån eller hur deras unge verkar misslyckas i träslöjden. Det ställer som alltid krav på att du måste vara relevant, intressant och ha rätt tonalitet i förhållande till både samtiden och ditt eget varumärke. Jag tycker man ska vända på steken och se det mer som att det är annorlunda, men inte fientligt, inställt till konsumtion.”

Går det att släppa varumärkesbyggande kampanjer i dessa tider? Om ja, vem gör det bra tycker du?

Eva Ossiansson svarar:
”Varumärkesbyggande är en ständigt pågående process som företag och verksamheter alltid ska ha i fokus. Däremot måste sättet att kommunicera och vad som kommuniceras ske i takt med sin samtid. Det kan annars bli väldigt tokigt. Man kan nu välja att visa att man kan förknippas med vissa värden såsom omtanke och ansvarstagande. Varumärkesbyggandet kan därför ske på lite andra sätt än vad vi normalt förknippar med varumärkeskampanjer, till exempel när företag väljer att agera och hjälpa till med saker som krävs i dessa coronatider, fastighetsägare som till exempel Thule Fastigheter som sänker sina hyror, teknikkonsulterna Rise som bistår med tekniska plattformar etc. Audi har gått ut i sin kampanj och manar till att hålla avstånd och hjälpa varandra och hur vi skall kunna 'flattenthecurve'.”

Mats Georgson svarar:
”Absolut. Varför skulle det inte göra det? Mycket fokus på corona, men vad är väsensskilt från vanliga tider egentligen – du har alltid mottagare som har massor med viktigare saker att tänka på än din kampanj. Så det gäller, precis som vanligt, att överbrygga det genom att engagera, överraska, roa, förfära, informera – någonting måste öppna dörren till att få dem fundera på ditt budskap för ett par sekunder.

Vilka gör det bra? Fel ingång, titta på andra tycker jag. Jag tycker istället, fundera på ditt erbjudande, var det säljs, hur det säljs, hur det konsumeras, dess nyttor, vilka känslor och fördelar du har. Är det något av dessa som ändras i denna situation? Folk har till exempel ofta mer tid nu, mer samvaro i mindre enheter (familjer) – hur kan man göra något som passar rätt i situationen och med just ditt varumärke?

Kom ihåg att ert varumärke står för något. Precis som en människa man vill lita på beter sig förutsägbart i en kris, så ska ett varumärke också göra det. Agera som den varumärkespersonlighet ni ska vara och utgå inte från att folk vill ha långa tirader om hur allvarligt läget är. Leave that to the statsminister.”

***

Nike är ett exempel på varumärken som kommunicerat kring Corona. Är det bra eller inte att adressera pandemin i kommunikationen? Och hur ska man då tänka?

Eva Ossiansson svarar:
”Det är svårt att nästan inte beröra det som lamslår en hel värld idag. Man kan annars uppfattas som rätt tondöv. Alla berörs och tänker Corona just nu så kommunikationen handlar mycket om hur företagen förhåller sig till detta och visar vad de kan bidra med. Och vilka värden de vill stå för.”

Mats Georgson svarar:
”Det är inte en fråga om du ska nämna det eller inte. Min fru och jag är delägare i en blomster- och livsstilsbutik i Bromma och vi erbjöd hemlevererans på blommor och ljud och sånt till de som inte kan eller vill lämna hemmet. Vi nämnde väl corona en gång, där det föll sig naturligt. Alla fattar ju ändå. På samma sätt behöver du inte nämna corona om du till exempel ska sälja sällskapsspel, pizzaleverans eller månadsabonnemang på tv, folk vet ju varför de är hemma nu. Om du å andra sidan känner det är naturligt så var inte rädd för att nämna det. Det viktiga är som vanligt att vara relevant. Kanske kan man dra ner lite på humorn, men framför allt behöver ingen varumärken som ska uppträda med begravningsentreprenöriell tonalitet. Var dig själv, varumärke.”

***

Tycker du att man ska öka/minska sin mediebudget just nu?

Eva Ossiansson svarar:
”Mediebudgeten ska anpassas efter de mål och planer man har med sin kommunikation. Och om man tror att genomslaget skulle kunna bli högre just nu för att företaget och dess varumärken kan framstå som mer relevanta och intressanta just nu kan det finnas anledning att synliggöra sig. Men, just nu drunknar det mesta i coronainformation, vilket man måste vara medveten om även om vi med tiden kommer att längta efter något annat i våra flöden i takt med att karantänen drar ut på tiden. Ett företag kan också göra sig relevant just nu om de väljer att agera för att visa på vad de kan bidra med för att hjälpa människor, sjukvård och samhällen i detta svåra läge. Men, det måste vara äkta och passionerat. Som när en viss restaurang i Göteborg levererar sin mat till personalen på akuten på Sahlgrenska. Det har lett till att många vill köpa mat från det stället för de gillar hur de valt att agera. Så det gäller att inte bara kommunicera med ord utan att faktiskt också agera mer konkret med handlingar.”

Mats Georgson svarar:
”De flesta får nog ut mer av sin budget i tider då medierna får tomma ytor, folk är hemma och konsumerar mer media av alla slag och så vidare. Om du kan, gör det. Men man måste också förstå de som helt enkelt inte har möjlighet. Det är lite som när folk skällde på Branson och Stordalen för de varslade folk. De var belånade och i knipa redan innan krisen, och om man tror att det bara handlar om att annonsera mer för att sälja resor just nu är man mer naiv än en afterskiare i Åre. Men de flesta sitter inte så hårt i sjön heller.

Marknadsföring och affär går hand i hand – öka om du kan få fram resurser och ser en öppning. Om du inte vet exakt var, när och hur du skulle spendera mer, gör det inte. Om du vet det, så vet du.”

03. Mediestrategi

Här publicerar vi frågor och svar till Jochum Forsell, senior partner på mediebyrån Hear.

Corona har seglat upp i topp över svartlistade ord för annonsköp. På Youtube exempelvis syns endast ett fåtal svenska annonsörer med coronamaterial och nyhetsmedierna blöder annonspengar. Varför är det så många som inte vill synas här just nu?
”En stor andel av alla artiklar, inslag och videos i media handlar just nu om corona, och det är svårt att undvika att synas i sammanhang som är garanterat corona-fritt. Vill man som annonsör inte synas i samband med corona är nog det säkraste att inte annonsera alls. Men det skiljer sig mycket mellan annonsörer och hur man resonerar, hur känsligt var och ens brand safety-filter är. Vissa har inga problem att synas i dessa sammanhang, andra vill undvika det helt och hållet.

En rapport från Newsworks i Storbritannien (organisationen som representerar dagstidningarna) hävdar att blockerandet av keywords som ”coronavirus” kommer att kosta de brittiska nyhetsmedierna över en halv miljard kronor. Det är alltså många annonsörer som vill undvika denna kontext, jag gissar att det ser ut på ett liknande sätt i Sverige.

Är det inte ett jättefönster att synas just nu?
”Jo, nästan samtliga mediekanaler har en högre konsumtion just nu – digitala och sociala kanaler, online video, tv och print. Om man har ett relevant budskap och behov av att annonsera finns det just nu stora möjligheter att nå höga räckvidder.”

Reseinfluencers tappar stora delar av sina inkomster. Kommer priset på influencer marketing att sänkas och är det en bra idé att köpa utrymme här nu eftersom de sociala plattformarna ser ökad trafik?
”Vi ser en ökning av mediekonsumtion i de flesta medier just nu: tv, online video, radio, läsning, digitala kanaler och sociala medier. Och inte bara influencers tappar annonsintäkter – det gäller för i princip alla mediekanaler just nu. Om man som annonsör vill kommunicera finns det många bra möjligheter i de flesta mediekanaler – förutsatt att man har ett relevant budskap. Och givet att efterfrågan är låg är priserna just nu mycket förmånliga.

Vad gäller influencers specifikt påverkas deras priser av utbud och efterfrågan, som inom alla andra kanaler. Där är det ingen skillnad. Men man bör nog iaktta stor försiktighet med att lägga sitt budskap i någon annans händer i dessa tider. Konsumenterna är extra känsliga för budskap och kommunikation som klingar falskt just nu – vi ser redan att flera influencers har råkat i blåsväder för att man skickat ”fel” signaler, eller försökt utnyttja krisen vi befinner oss i.

I USA ser mediebyråerna ett problem i att om alla skjuter upp sina medieköp till maj eller juni så är frågan hur utrymmet räcker till. Är detta ett problem du ser även i Sverige?
”Jag har svårt att se att det skulle hända i Sverige. De annonsörer som drabbas av krisen och får en nedgång i efterfrågan väljer sannolikt inte att flytta sina medieköp – de är tvingade att minska sina marknadsbudgetar. Det innebär att majoriteten av de pengar som just nu försvinner från annonsmarknaden sannolikt inte kommer tillbaka senare under året. Det är svårt att sia om utvecklingen av medieinvesteringar på helåret, men helt klart är att medieköpen kommer att sjunka – hur mycket beror på hur länge den här krisen varar.”

När alla är hemma lär väl tv-tittandet gå upp. Är tv en effektiv kanal just nu?
”Tv-tittandet har faktiskt inte gått upp de senaste veckorna, i alla fall inte på linjär tv. Däremot har vi ändrat vad vi väljer att titta på; nyhetssändningar i alla kanaler har ökat mycket kraftigt.

Tv är varken mer eller mindre effektivt som mediekanal betraktat under den här perioden. Man kan möjligen säga att tillgänglig reklamtid ökar, vilket gör det säkrare att köpa kampanjer just nu; kanalerna har mycket lager som är osålt i och med uppskjutna och inställda kampanjer. Sedan handlar mycket om vad man kommunicerar i tv och hur affären just nu ser ut; om konsumenter kraftigt minskar sina köp i just din kategori är en tv-kampanj (eller mediekampanj överhuvudtaget) sannolikt inte effektiv.

Däremot ser vi tydligt att det digitala tittandet har ökat de senaste veckorna. Play-tjänsternas och kvällstidningarnas starter ökade med nära +60 procent under förra veckan, jämfört med en normalvecka, och tittartiden är upp +25 procent. Så om man planerar en rörlig kampanj borde man överväga att vikta lite mer budget mot digital video än vad man har gjort tidigare.”

04. Råd kring event

Här publicerar vi svar från Tomas Stålmarck, utbildare inom Resumé Akademi och en av Sveriges mest erfarna eventarrangörer.

Nästan alla ställer in sina event nu, eller skjuter dem till hösten. Hur tycker du att man ska tänka kring sina event-aktiviteter just nu?

”I det korta loppet är det naturligt, även om man rent ”juridiskt” kan köra ett företagsmöte som inte är publikt tror jag ingen skulle känna sig bekväm. Men i stället för att ställa in, kan man ställa om. Vi ser flera fina exempel på detta. Omställningar i form av digitala möten i stället eller att man skjuter till hösten och kanske ändrar format. 

Webbdagarna är ett kanonbra exempel som på fem dagar ställde om från Live on Stage till Live on screen. Imponerande. 

Flera teknikföretag och eventbyråer har också satt upp fasta studios på arenor som Vasateatern och AtSix för att med otroligt kort förberedelsetid kunna göra proffsiga och snabba digitala event. Så ni behöver inte ställa in, bara ställa om. 

Väljer ni att skjuta upp skulle jag rekommendera att vara ute i god tid, de signaler jag får är att beläggningen på lokaler och arenor i Sthlm är skyhög i höst. Många ska slåss om både lokal och tid. Ta till vara på att ni ”fått” ett halvår extra att arbeta med innehåll, relevans och delaktighet och var det mötet som deltagarna längtat efter.”

05. Organisation och processer

Här publicerar vi svar från Peter Lundberg och Kaj Johansson, managementkonsulter på Kapero, som ägnar dagarna åt att optimera organisationer hos marknads- och kommunikationsavdelningar och medieföretag. Som en del av Resumés kristeam ska de hjälpa läsarna med kostnadseffektivisering och strukturer under corona.

Konsulterna ryker oftast först, innan man börjar sparka anställda brukar det heta. Kommer inhouse att öka nu i och med corona?
”På kort sikt kommer ju absolut volymer lyftas in på intern personal, det krävs ju också om man ska använda sig av permiteringspaketen. Men om man tittar på längre sikt kan man ju tänka sig att flera företag kommer att fundera både en och två gånger innan man knyter upp sig på fasta kostnader. Det borde innebära att vi kommer att se en ändrad attityd kring att lyfta in arbete inhouse på andra sidan corona.”

Varslen ökar lavinartat i kommunikationsbranschen. Hur ska vi göra för att behålla kulturen på arbetsplatsen?
”Det som det handlar om nu är att kavla upp ärmarna tillsammans, hela företaget, och samla sig kring sin affärsidé. Det är den kulturen som man behöver nu men det är även den som behövs i framtiden.”

Vi är en marknadsavdelning på 50 personer och nu kommer vi tvingas varsla 20 av dem. Hur ska vi bygga upp organisationen igen efter detta?
”Kraftiga varsel och därmed åtstramad budget kräver att man måste gå igenom och fundera på vilka kanaler som ger mest effekt och vilka som drar mest resurser. Man bör också gå mot fler generalister som kan bära flera uppgifter parallellt och som kan få tydliga mandat - för att man minska på resurskrävande beslutsprocesserna.

När situationen har stabiliserat sig så kommer det att finnas möjligheter att använda erfarenheterna till att skapa slimmade strukturer och arbetssätt. Vår erfarenhet är att krissituationer skapar nya smarta och effektiva lösningar.”

Är det läge att införa anställningsstopp?
”Det är svårt att svara på generellt, det beror ju helt på vilken bransch man är – vissa branscher går ju för högtryck nu. Men vi andra ska nog vara väldigt försiktiga och tänka på lång sikt.”

Ska man bygga upp ett ”corona war-team” på marknadsavdelningen eller byrån?
”I och med att detta är en så radikalt förändrad situation för hela samhället, som ser ut att vara ett tag, måste snarare hela marknadsavdelningen förhålla sig till den. Men även detta beror ju på vilken bransch.”

Vilka köp ska marknadsavdelningen dra ner på i coronatider?
”Generellt kan det ju vara en god idé att prioritera varumärkes byggande kommunikation framför taktisk och kanske dra ner på experimenterande i mindre kanaler.”

06. Ledarskap

Här publicerar vi frågor till Eva Hamilton, vd på SVT 2006-2014 och i dag bland annat ordförande i Film- och TV-producenterna.

Hur tycker du att man som chef bör agera när man är i färd att informera personalen om att man behöver genomföra en omfattande besparing, där många uppskattade medarbetare tvingas lämna arbetsplatsen?
”Detta är en av de svåraste stunderna i en chefs yrkesliv. Men VET du att det är nödvändigt för att rädda företaget och för att rädda framtida jobb – ja då har du en stark mental grund som ger dig trovärdighet. Den vissheten skänker också en sorts meningsfullhet till denna smärtsamma process.

Kalla personalen till ett gemensamt möte. Ge en bakgrund. Beskriv företagets situation. Tala om hur många tjänster ni måste dra ned. Ta sedan enskilda samtal med de medarbetare det gäller.

Dina medarbetare är vuxna människor. Behandla dem så! De har själva tagit en rad tuffa beslut om barnen, om relationen, om husköp eller om nödvändiga förändringar i livet. De är väl införstådda med vad som händer just nu. Sannolikt har de redan tänkt tanken att de riskerar att förlora sina jobb.

Så försök inte linda in beskedet, kom inte med några ”tröstande” utfästelser. Säg som det är.

Se till att vara väl påläst vad gäller turordningslistor och uppsägningstider. Ta reda på vilken eventuell hjälp som finns att få från Trygghetsrådet eller Arbetsförmedlingen. 

Om företaget av någon anledning vill göra avkall på LAS-reglerna blir det svårare. De anställda brukar uppleva en sorts objektiv rättvisa i att ”sist in är först ut”. Men om företaget och facket kommer överens om sådana undantag, så var beredd på att processen blir sårigare. ”Varför är han bättre än jag, som är så erfaren…?”. Också kolleger kommer att vilja vara lojala med dem som måste gå, även om unga, nyanställda kanske har en mer relevant kompetens. Väljer ni den vägen, måste ni ha rejält på fötterna!”

07. Avtalsfrågor

Här publicerar vi frågor och svar till vår avtalsexpert Tobias Eltell, jurist på Sveriges Annonsörer.

Hur ska man tolka force majeure i avtal?
”Den här delen i rättsvetenskapen är tack och lov ganska ovanlig. Men kort kan man säga så här.

Force majeure är en ansvarsfrihetsgrund som bottnar i en objektiv omöjlighet för en avtalspart att fullfölja sin del av förpliktelsen, till exempel en leverans av någonting. Typiskt för force majeure (översatt ”övermakt”) är att hindret ligger utanför partens kontroll och är sådant som parten inte rimligen kunde eller borde ha förutsett vid avtalets ingående. Typiskt sett anses krig, revolution, eldsvåda, översvämningar och råvarubrist vara exempel. Men även politiska beslut, blockader och arbetsmarknadskonflikter kan utgöra force majeure.

I vilken utsträckning corona-viruset skulle kunna vara en force majeure-omständlighet är svårt att svara på. Inte helt givet. Men det får avgöras från fall till fall (jag vet, detta är ett frustrerande svar). Men man måste se till helhetsbilden.

Dels måste man naturligtvis kika i det ursprungliga avtalet och vad som står där. Kanske finns det en force majeure-bestämmelse som tar upp just smittspridning och pandemier. Är det kört om man inte har en sådan uttrycklig bestämmelse? Nej, det behöver det nödvändigtvis inte vara men detta får vi utveckla senare. Ytterligare en fråga man måste ställa sig om man verkligen inte hade kunnat förutse effekterna av den snabba spridningen? Nej, kanske inte. Allt har gått väldigt snabbt här. Dock inte som en jordbävning. Och har effekterna av pandemin verkligen påverkat möjligheterna av att fullgöra sin del i avtalet, eller är det mer ett sätt att komma ur ett dåligt avtal rent allmänt? När ingicks avtalet? Ligger överenskommelsen längre bak i tiden eller har man chansat lite första veckan i februari? Och glöm inte den objektiva omöjligheten. Man kan inte åberopa force majeure bara för att det blir krångligare och mer besvärligt att fullgöra sin del av avtalet. Man får hugga i med andra ord.

Mycket om och men här alltså. Och i slutänden blir mycket av detta troligtvis försäkringsfrågor.

En paragraf man inte helt ska glömma här är generalklausulen i 36 § Avtalslagen. Här kan ett avtal förlora sin verkan på grund av oskälighet. Men denna luddiga bestämmelse tar primärt sikte på jämkning av ett avtal och inte i första hand en fullständig ogiltigförklaring. Intressant med paragrafen är att den beaktar omständigheter som inträffat efter det att avtalet är slutet – senare inträffade förhållanden. Mer om oskälighetsbestämmelsen senare.”

Vår försäljning har sedan en månad dippat något fruktansvärt, och vi måste ställa in våra planerade marknadsföringsåtgärder. Kan vi hävda ”corona” som stöd för att häva avtalet?
”Det är många som far illa i dessa tider, och alla vill ju överleva. Tyvärr riskerar det att bli lite av den enes bröd...

Just i det här fallet finns det egentligen ingen given ansvarsfrihetsgrund som skulle göra det objektivt omöjligt för er att fullgöra avtalet (betala för marknadsinvesteringen), utan mer att konjunkturen till följd av viruset har störtdykt. Sådant har ju hänt förut i historien. Så enbart på grund av ett kärvt ekonomiskt läge kan det bli svårt att komma ur ett avtal. Här blir force majeure svårt att tillämpa.  

Möjligen skulle man kunna resonera i termer av oskälighet i ljuset av generalklausulen i Avtalslagen 36 §. Men det beror helt på hur avtalet med dess förpliktelser ser ut, och om man kan säga att det skulle finnas en oskälighet att mot bakgrund av senare inträffade förhållanden göra gällande avtalet fullt ut. Men denna luddiga bestämmelse tar primärt sikte på jämkning av ett avtal och inte i första hand en fullständig ogiltighet. Och som sagt, här måste man in och borra i avtalet för att kunna ge närmare vägledning.  

Tyvärr lär ju insolvens och inställda betalningar bli realitet för många, och här har vi ett skarpare läge. Skatteverket beskriver en faktisk betalningsinställelse. Det räcker inte som bevis för obestånd att gäldenären låter bli att betala. Det krävs en uttrycklig förklaring som ska vara riktad till en större borgenärskrets, t.ex. genom en cirkulärskrivelser etc. Hamnar vi dessutom i rekonstruktion är vi långt ut på skalan med ansökan till tingsrätten, rekonstruktörer och frysning av tillgångar mm.   

I det läge vi befinner oss i nu tror jag dock att vi måste försöka se långsiktigt och gå fram försiktigt. Försöka se det ekologiska systemet i branschen. Och har man en slant, varför inte dra på lite, läs Hans Sydows tankar i Resumé 23 mars.”

08. Arbetsrätt

Här publicerar vi frågor och svar till Sara Luthander, chefsjurist på DIK.

Jag tittar på möjligheten med korttidspermittering för att snabbt få ner kostnaderna. Är det något särskilt som jag behöver tänka på i allt detta?

”En första och viktig fråga företagen i dag behöver ställa sig är om det räcker med permittering, eller om det behövs en ännu mer långsiktig planering än så.

Jag brukar uppmana att tänka i en tre-delad begreppsmodell: Vision, Strategi och Logistik.

Visionen är det långsiktiga; hur ska vi ha det och vara när vi är framme vid målet. I coronatid kan det översättas med; vilka delar tror vi är våra starkaste som vi behöver värna mest om i företaget, och vilka tror vi eventuellt inte kommer överleva en kris? Vad ser vi för nya möjligheter och hur är vi rustade för dem? 

Visionen ska sedan vara vägledande för vilken strategi man väljer i den krishantering som röda siffror innebär. Uppsägningar, permittering, andra åtgärder. Strategin kan vara både kort- och långsiktig och innehåller en mängd beslutsfattande. Det som avgör om strategin håller och leder till visionens är – logistiken. Förutse behov av informationsmöten och ligga steget före: äga er interna kommunikation med medarbetaren. Kalla till förhandling med facken, vara förutseende och anmäla eventuella varsel till Arbetsförmedlingen, ingå individuella avtal med alla om permittering eller teckna kollektivavtal om korttidsarbete med fackförbund, upprätta turordningslistor och så vidare. Parallellt med detta hantera arbetsmiljön i orostider. Informera när ni har något att berätta och informera om att ni inte har något nytt att berätta, men återkommer med information när ni har det.

Konkret avseende att förbereda permittering av anställda är följande mycket viktigt;

Efter inledande information om läget; be dina anställda att meddela facklig tillhörighet. Ingen är skyldig att besvara den frågan, men du har rätt att fråga och det underlättar för både dig och de anställda att du vet vilka förbund som behöver kallas till förhandling.

Kalla redan nu berörda fackförbund till förhandling och ge förslag på tid om 1-2 veckor för att ha god framförhållning. Då hinner du förbereda dig samtidigt som det ökar möjligheterna att få ihop kalenderutmaningen.

Att teckna kollektivavtal om korttidsarbete/korttidspermittering ger dig som arbetsgivare större flexibilitet i en arbetsbristsituation (som behovet av omstrukturering i företaget kallas för på ”juridiska”. 

Om du är medlem i en arbetsgivarorganisation; kontakta den för vägledning. 

Om du har hängavtal; kontakta det fackförbund med vilket du har tecknat avtalet.

Har du inte kollektivavtal alls kan du antingen gå med i en arbetsgivarorganisation, eller så kan du kontakta det fackförbund som har bäst täckningsgrad och – inte minst viktigt – bäst motsvarar ditt företags profil – och framföra önskemål om att teckna kollektivavtal om just korttidsarbete/korttidspermittering.

Utan kollektivavtal om korttidsarbete/korttidspermittering är det permittering med den så kallade procentregeln som gäller. I korthet innebär den att du behöver göra individuella avtal om permittering med samtliga medarbetare som ska permitteras. Sammanlagt måste mer än 70 procent av de medarbetare som finns inom driftsenheten (förenklat kan sägas att om du har flera kontor är varje kontor en driftsenhet) och som kan permitteras (nyanställda samt tjänstlediga ingår inte i beräkningsunderlaget) teckna avtal. När detta är på plats kan du verkställa permitteringen, men samtliga behöver permitteras i samma omfattning.

Viktigt är också att ha koll på de formella kraven för att få statligt stöd för korttidsarbete/korttidspermittering. Du kan enbart sätta ned arbetstiden med 20/40/60 procent. Inga andra procentsatser är godkända inom ramen för stödpaketet.

Anställda med löner över 44 000 kronor i månaden (omräkning till heltid ska ske för deltidsanställda) kan inte få stöd på överskjutande lönedelar. Notera att överskjutande lönedelar ska betalas i lön som vanligt. Notera också att stödet endast omfattar lön, dvs inte tjänstepension eller andra förmåner. Samtliga dessa behöver alltså fortsätta betalas för att fullgöra respektive anställningsavtal. 

Slutligen vill jag nämna risken för de anställda med att göra överenskommelser om att tillfälligt gå ner i lön (vid sidan av effekterna av permitteringen och stödet för korttidsarbete). Tiden som permitterad räknas för den enskilde som så kallat ”överhopningsbar tid” i förhållande till a-kassan. Det vill säga om uppsägning kanske ändå inte går att undvika trots permitteringen, kommer den enskilde att få beräkna sin a-kasseersättning och ersättning från eventuell inkomstförsäkring på den lön som gällde före permitteringen. Om ni avtalar om annan lönesänkning är det den lönenivån som kommer grunda den enskildes försäkringsförmåner från i arbetslöshetsförsäkringen och även inom sjukförsäkringen samt föräldraförsäkringen.

Till sist vill jag tipsa om att tillväxtverket på sin hemsida (www.tillvaxtverket.se) löpande uppdaterar och klargör regelverket. Där får du som arbetsgivare den säkraste informationen om korttidsarbete och permitteringsreglerna. Det är också där du ansöker om det statliga stödet.

Tillväxtverket öppnar portalen för ansökan om stöd den 7 april. Stöd kan dock meddelas retroaktivt från den 16 mars.

Sammanfattningsvis i tre korta punkter skulle jag vilja rekommendera följande:

Tänk Vision-Strategi-Logistik.
Se till att ha ett körschema och kom ihåg att informera löpande.
Ta hjälp av någon som kan arbetsrätt, om du är osäker.

Redaktionen

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.