Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Affärer

Post-pandemi: Vårt kristeam reder ut vad som hände och vägen framåt

Post-pandemi: Vårt kristeam reder ut vad som hände och vägen framåt

När corona bröt ut samlade Resumé tolv av branschens skarpaste hjärnor inom sina respektive expertisområden för att svara på dina frågor om corona. Nu gör vi ett sista nedslag med kristeamet: Vad hände och vilka lärdomar tar de med sig framåt?

Publicerad: 4 november 2021, 14:03

Ämnen i artikeln:

CoronaCoronavirusetMats GeorgsonEva OssianssonHampus KnutssonPaul RongeEva HamiltonKaperoJeanette Fors-AndréeJochum Forsell

Kristeamet består av: Tobias Eltell, Jochum Forssell, Hampus Knutsson, Mats Georgson, Paul Ronge, Tomas Stålmarck, Kaj Johansson, Eva Hamilton, Lena Bjurner, Jeanette Fors Andrée, Peter Lundberg, Eva Ossiansson och Sara Luthander.

Innehåll

I mars 2020 var alla rådvilla. En pandemi som vi i modern tid aldrig tidigare sett motsvarande omfattning av spreds över världen och i marknadsföringsbranschen var frågorna många. Skulle man ”gasa eller bromsa”? Hur skulle man prata med de egna medarbetarna? Hantera permittering, varsel? Hur skulle man som byrå ställa om affären för att bli relevanta?

LÄS MER: Kritiken mot den svenska linjen och de största misstagen företagen gör under kris – våra experter svarar på coronafrågorna

För att hjälpa läsarna navigera i floden av frågor lanserade vi initiativet ”Fråga experterna” för att hjälpa marknadsförare, byråer och andra i vår bransch att få svar på hur de ska agera i kristid. Nu stänger vi luckan till frågelådan genom att låta våra tolv experter blicka tillbaka på tiden som gått och sia framåt.

01. Krishantering

Hampus Knutsson, grundare av Wings PR, har tidigare varit partner på Prime samt chef över kristeamet. Sammantaget jobbat med krishantering och medieträning i 15 år i olika roller, dels har han haft uppdrag som presschef för McDonald´s i Sverige, dessutom som kommunikationschef på mediekoncernen Stampen och inom politiken.

Vad har corona inneburit för krishantering?

Hampus Knutsson svarar:

När Coronakrisen på allvar kom till Sverige så hade jag pressjouren under sportlovet för en stor restaurangkedja – och vi beslutade oss för att snabbt införa nya rutiner på alla restauranger för att öka tryggheten för både gäster och medarbetare. Vi ville ligga steget före och ta det säkra före det osäkra. Så när restriktionerna kom veckor senare var de väldigt väl förberedda både i restaurangmiljö och kommunikativt. 

För oss som har kris som vardag, så känns förloppet kring hur krisen dök upp igen. Det är ofta så här kriserna kommer. Snabbt, skoningslöst och oväntat, även om det fanns tidiga tecken på att något höll på att hända redan innan. Nu har hela samhället fått en påminnelse om att vad som helst kan hända. Och att det kan gå fort.

När en sådan här extraordinär situation som en global pandemi uppstår så handlar det om att planera för det värsta och hoppas på det bästa. Flera organisationer, stora som små, agerade snabbt och handlingskraftigt. Många företag agerade tidigare och tydligare än politiken och de ansvariga myndigheterna, med försiktighetsåtgärder som var mer kraftfulla än de generella råden. Det beror sannolikt dels på den debatt som blossade upp om Sveriges strategi, men också på grund av höga krav och förväntningar från medarbetare, kunder och leverantörer att ta riskerna på allvar.

Jag skulle vilja säga att näringslivet klarade hanteringen av coronakrisen bättre än politiken och myndigheterna om man ska dra en hårdragen slutsats. 

Nu i efterhand är krismedvetenheten högre hos de flesta. Allt fler har insett värdet i att förvänta sig det oväntade och att ha en plan i byrålådan i beredskap om det värsta skulle inträffa. Det syns också i uppdragen på Wings, nu efter pandemin så har jag fler krisövningar inbokade än någonsin tidigare. Organisationer vill vara förberedda och beredda.

Debatten om höjd krisberedskap på nationell nivå lär fortsätta, men jag tror att den diskussionen också på allvar flyttat in i bolagens styrelserum och ledningsgrupper. Vilken krisberedskap har vi och vad måste vi vara förberedda på för att kunna ta ansvar för våra anställda och kunder när nästa kris kommer? I den meningen så tror jag att alla bolag kommer att agera lite mer som ”preppers”.

Även Jeanette Fors-Andrée, krishanterare och mediehanterare med 14 års erfarenhet, Paul Ronge, före detta journalist och sedan 2000 krishanterare och medierådgivare ingick i Resumés kristeam, men har inte svarat.  

02. Varumärkesfrågor

Här publicerar vi frågor och svar till våra varumärkesexperter Eva Ossiansson, universitetsdoktor i marknadsföring och Mats Georgson, doktor i marknadskommunikation. 

1. Hur summerar du 18 månader med corona?

Eva Ossiansson svarar:
Att det alltid är viktigt att göra sin omvärldsanalys och vara proaktiv. De verksamheter som har haft flexibla organisationer, vilka snabbt kunnat ställas om och anpassa sig efter en ny verklighet har också haft det lättare att klara av de utmaningar som coronapandemin lett till. Att ha en grundläggande förståelse för sitt varumärkeslöfte och kunna leva upp till detta oavsett den här typen av händelser måste alla företag ha med sig.

Mats Georgson svarar:
Arton månader av först totalpanik, sen en förvånansvärt snabb återhämtad optimism. Verkar vissa lidit något fruktansvärt av att inte ha så mycket personligt kontakt. Andra har njutit av mer egentid, mer eftertanke. Själv fick jag som marknadschef se värdet på ”mitt” bolag femdubblas. Känns samtidigt taskigt att ha blivit rikare när kanske 10 000 svenskar dog i onödan, för att inte tala om hur detta slagit mot många fattiga i världen som är de första att bli av med jobben när man ställer om. Personligen var det också deprimerande hur många som ansåg det viktigaste de kunde göra var att förbehållsläst stötta Tegnell & Co – jag kunde inte förstå att folk ville ha experter som vare sig kunde förutsäga vad som skulle hända eller proaktivt kunna säga vad som skulle göras. Om folk har så låga krav på substans när det gäller hårda vetenskaper som epidemiologi, hur ska man ens ha en chans att slåss för att ställa lite krav på marknadsförare annat än att de ser självsäkra ut och säger det folk vill höra?

2. Vilken/vilka är de viktigaste lärdomarna från pandemin som marknadsförare och kommunikatörer bör ta med sig framåt?

Eva Ossiansson svarar:
Digitaliseringen och nya medieplattformar har redan tidigare varit något som marknadsförare och kommunikatörer behöver utveckla sin kunskap och förståelse för, men som aktualiserats än mer då hela världen gick över till att bli mer eller mindre digitala. Vi måste förstå vilka drivkrafter som nya medier och digitalisering skapar samtidigt som vi ska vara relevanta för vår samtid.

Mats Georgson svarar:
Jag tror många gjort den erfarenheten som många egenanställda och entreprenörer lär sig den hårda vägen – ingen betalar egentligen för något annat än det man anser sig köpt – det gäller även anställda. Det är prestationerna och leveransen som skapar värde. Jag tror många kommer vara mer fokuserade på sånt de faktiskt belönas för att göra, snarare än lull-lullet. Förhoppningsvis blir det också så att coronakomissionens kritik med mera kommer få folk att tänka till – vad har man experter till om de inte presterar bättre, snarare sämre, än slumpen?

03. Mediestrategi

Här publicerar vi frågor och svar till Jochum Forsell, senior partner på mediebyrån Hear.

1. Hur summerar du 18 månader med corona?
Pandemin har visat hur snabbt vi människor anpassar oss till nya situationer och förhållanden. När samhället mer eller mindre stängde ner i mars 2020 fortsatte hjulen ändå att snurra. Vi hittade snabbt till digitala möten när vi inte kunde träffas fysiskt, vi jobbade hemma när vi inte kunde vara på kontoret, och e-handlade när vi inte kunde gå till affären.

De här snabba förändringarna kommer i viss utsträckning att bli permanenta, mycket är förändrat för alltid. Vi kommer även framåt att jobba hemma mer, e-handla mer och ha fler Teams-möten än före pandemin. Och detta påverkar hur varumärken måste tänka; när den digitala mediekonsumtionen skjuter i höjden och e-handeln ökar exponentiellt måste varumärken förändras för att möta oss konsumenter på nya villkor, på nya arenor.

Vi människor förändrade vårt sätt att leva snabbt – varumärken måste också kunna förändras i samma hastighet.

2. Vilken/vilka är de viktigaste lärdomarna från pandemin som marknadsförare och kommunikatörer bör ta med sig framåt?
Generationsgapet och skillnaderna i mediekonsumtion har vuxit sig större än någonsin under pandemin. Den yngre generationen har i betydligt högre hastighet ändrat sitt beteende mot det digitala; de spenderar 85 procent av sin mediatid digitalt, i målgruppen över 65 år är motsvarande siffra bara drygt 20 procent. De analoga medierna har en allt mer åldrad profil, de digitala en yngre profil.

Det här betyder att annonsörer med breda målgrupper inte länge kan lita på att massmedia kan nå ”alla”. Man behöver segmentera sin målgrupp och adressera dem i olika kanaler med kreativa lösningar anpassade till de kanalerna. Det finns ingen ”quick fix” längre; om man vill nå en bred demografisk målgrupp måste man jobba både multi-media och multi-budskap.

04. Råd kring event

Här publicerar vi svar från Tomas Stålmarck, utbildare inom Resumé Akademi och en av Sveriges mest erfarna eventarrangörer.

Hur summerar du 18 månader med corona påverkat eventbranschen ?

Att svara på den frågan är som att svara på frågan: Hur har Sverige påverkats av pandemin? Svaret är: Det har varit en otroligt tuff tid för alla, många har förlorat nära och kära, men min känsla är att vi klarat oss bättre än vad många trodde från början.

Gällande eventbranschen så blir svaret detsamma: Det har varit tufft för alla, några har gått under, men känslan är att vi klarat oss bättre än vad många trodde från början. Det var ytterst få som gick i konkurs. Inga mängder av idrottsklubbar gick omkull och de flesta kulturarrangörer har överlevt.

Vad har vi då lärt oss, vad har blivit bättre? Om man tittar på den delen av branschen där jag verkar, har halva branschen haft massor att göra. Innehåll har aldrig varit mer attraktivt, och att skapa engagerande och intressanta program har varit mer efterfrågat än någonsin. Vi har alla lärt oss, och uppdragsgivarna, att ta innehållet på ännu större allvar.

Digitaliseringen av möten har gett hållbarhet en skjuts framåt. Branschens klimatavtryck har aldrig varit lägre. Och det ser ut som att vi kommer blanda fysiska möten med digitala och på det sättet hålla ned avtrycket även i fortsättningen.

Slutligen så har SES, andra branschorganisationer, artister och andra företrädare gjort ett otroligt jobb att synliggöra vår bransch och behovet av möten, underhållning och idrott. Oavsett vem jag mött under de här 1,5 åren så har alla verkligen vetat att vår bransch är utsatt. Och det säger något om vår betydelse.

Vi har förmånen att arbeta med människors positiva avbrott i vardagen, oavsett om det är ett gungande publikhav, en kokande arena eller ett förlösande skratt i en konferensstol. 

05. Organisation och processer

Här publicerar vi svar från Peter Lundberg och Kaj Johansson, managementkonsulter på Kapero, som ägnar dagarna åt att optimera organisationer hos marknads- och kommunikationsavdelningar och medieföretag.

1. Hur summerar du 18 månader med corona?
Något som vi redan visste – att varumärkesstyrkan är allt – den påverkar: hur mycket nya kunder vi får, hur mycket av våra kunder vi behåller, hur mycket av vårt content som blir konsumerat, vilken uppmärksamhet vi får på våra taktiska aktiviteter, vart vi hamnar i Google sökningen, om vår Google Ads annons blir klickad på, hur mycket vi säljer, till vilket pris vi kan sälja och kanske inte minst hur vi kan attrahera morgondagens medarbetare.

2. Vilken/vilka är de viktigaste lärdomarna från pandemin som marknadsförare och kommunikatörer bör ta med sig framåt?
De flesta företag gör för mycket i för många kanaler – detta driver alldeles för mycket resurs i administration, utförande och synkronisering, både internt och hos externa leverantörer. Samtidigt blir vår budget och kommunikation snuttifierad och det sås för tunt överallt – varje aktivitet skapar för lite effekt.

Det är ett negativ två eggat svärd – varje aktivitet drar i förhållande mer resurs samtidigt som de ger mindre effekt. Det innebär i praktiken att kostnad och resurser per nådd påverkad person stiger drastiskt. Man bränner pengar på hantering och administration.

07. Arbetsrätt

Här publicerar vi frågor och svar till Sara Luthander, chefsjurist på DIK.

Utifrån ditt perspektiv på vår bransch, hur skulle du summera de 19 månaderna vi levt med den här pandemin?

Pandemin summeras enklast så här: aldrig någonsin har vi på så kort tid lärt oss så mycket nytt. 

Vi har heller aldrig varit med om något som inneburit så enormt många olika utmaningar samtidigt. Alltifrån kommunikation i kris och krav på ständig beredskap till ansökan om konkurs och allt som kan tänkas däremellan. 

Det utvidgade stödet för korttidspermittering i synnerhet tillsammans med övriga insatser i stödpaketet till företag i allmänhet har inneburit avgörande skillnad för väldigt många företag i branschen och därmed även dess anställda.

Arbetsgivare som permitterat med stöd av kollektivavtal är de som kunnat möta de förändrade förutsättningarna allra bäst. 

Uttryck som ”den enes död den andres bröd” och ”de bra blev bättre och de dåliga sämre” återkommer i mina tankar. 

Vilka är de viktigaste lärdomarna du tar med tid från tiden?

Hur avgörande för krishantering det är att det finns innovationskraft, mod och medarbetardialog i företagen. Ett bra ledarskap förutsätter att det finns dialog med personalen. Det visste jag redan innan men det har manifesterats så starkt under pandemin. 

Det jag bär med mig är hur lätt det är att förändra saker när det krävs. När det inte finns några alternativ. 

Fotnot: I mars 2020 när ”fråga kristeamet” lanserades svarade även Eva Hamilton på ledarskapsfrågor och Tobias Eltell på avtalfrågor. 

 

Redaktionen

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.