Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Dagspress

"En seger även för Bonnier"

Publicerad: 29 augusti 2008, 14:46

Svenska Dagbladets vd Raoul Grünthal är generös i segerns stund. Han ser  regeringens kovändning i presstödsfrågan också som en seger för Bonnier. Och han har inte några synpunkter på att tidningen har gjort sin egen politiska framgång till en huvudnyhet i dagens tidning. Tvärtom.


Raoul Grünthal. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix

Vad beror tvärvändningen på, tror du?
– Jag kan inte politik och kan inte svara i detalj, men när jag läst igenom remissvaren så kände jag att det vore väldigt konstigt om inte regeringen hade ändrat sig.

Vilka delar i svaren menar du, era formuleringar eller andras?
– Både och. Vi är visserligen part i målet, men även en part i målet kan ju ha övertygande argument. Men även helt opartiska aktörer har varit kritiska till förslaget. Och jag misstänker att det är just de svaren som regeringen verkligen tagit till sig.

Vilka opartiska aktörer tänker du på?
– Justitiekanslerns svar är ett exempel som jag kommer att tänka på direkt.

Anser du att de andras svar haft större betydelse än ert eget nedlagda lobbyarbete?
– Det är inget jag kan värdera. Under remissomgången kom man  fram till att detta inte var något som EU krävde. Med det sagt försvann också hela grunden för förslaget.
Regeringen har ju hela tiden hänvisat till att EU kräver detta, men när väl det argumentet var skjutet i sank, så blev det förstås svårt att driva förslaget vidare.

Hur mycket har ni lagt i lobbyinsatser för att stoppa förslaget?
– Jag har jobbat en hel del med detta under våren och sommaren. Det går inte att kvantifiera, men det är klart att det är en fråga som tar mycket av en fokus. Frågan har också varit tekniskt komplicerad. Vi är inga experter på EG-rätt och har fått jobba på att skaffa oss en bild av vad som är sant. Det var särskilt jobbigt när debatten inte fördes under normal demokratisk ordning: Bonnier hade lämnat in hemliga handlingar i Bryssel och strykt omkring i korridorerna.

Men det är väl en del i spelet?   
– Absolut. Det är ingen kritik. Men när man ska försöka att ta reda på vad som egentligen hänt, blir det svårt, jämfört med de förhållanden som råder under en normal demokratisk ordning.

Du anser alltså att det var Bonniers lobbyspel som ledde fram till första förslaget?
– Det var i alla fall en bidragande del. Bonniers anmälan tvingade EU att gå på Sverige igen. Det är spelets regler, som du riktigt säger, och i den delen är jag inte kritiskt mot Bonnier. Däremot är jag väldigt kritiskt till hur Bonnier som medieföretag, med rudimentära krav på öppenhet, drivit debatten. Vi har, jämfört med Bonnier, varit väldigt öppna.

Men det har väl funnits en öppen kritik från Bonnier. DN:s chefredaktör Thorbjörn Larsson har ju till exempel varit väldigt upprörd över att svenska skattebetalare ska subventionera ett norskt börsnoterat bolag som Schibsted, som gör stora vinster?
– Det stämmer. Han har kritiserat oss för att vi får presstöd, däremot har inte lämnat någon kritik mot DN som också får presstöd. Bonnier har också krävt att alla dokument som skickats ned till Bryssel ska hemligstämplas. Och det har jag mycket svårt att förstå.

Hur mycket har ni lagt ut på att sätta er in i den tekniska komplexiteten?
– Vi har varit tvingade att ta hjälp av jurister, men jag har ingen siffra på det.

Handlar det om miljonbelopp av era resurser?
– Jag har ingen siffra på det.

Ni har jobbat med Kreab som pr-konsult. Hur mycket har ni betalat för deras tjänster?
– Kreab har varit en stor hjälp i att hitta rätt i Bryssel, eftersom vi inte haft samma erfarenhet som Bonnier. När vi insåg att en aktion var riktad mot oss, visste vi inte var vi skulle börja. I Stockholm visste vi väl var vi skulle börja.

Och frågan var hur mycket ni betalat för den hjälpen?
– Nej, det har jag inga siffror på.

Om man, som du nu säger, relativt snabbt kom fram till att det inte fanns ett förpliktigande från EU:s sida och den politiska agendan därmed föll. Varför upptäckte man inte det långt tidigare?
– Det vet inte jag. Jag kan bara notera att man insett det nu. Man säger ju ofta att politiker är både prestigefyllda och envisa, men här har vi ett exempel på motsatsen. Man har erkänt att man trampat fel och backar. Det hedrar regeringen.

Har vi då politiker som inte förstår vad EU säger?
– Jag, kan delvis förstå politikerna. När Bonnier gör sin anmälan måste EU agera. Och jag kan förstå att EU känner en viss press. Det är inte så himla lätt, vi har en ny regering med många nya unga tjänstemän.

De har alltså misstolkat EU:s direktiv?
– Jag skulle inte uttrycka det så.  De har inte agerat optimalt om man vill försvara sitt system, skulle jag säga.

Vad anser du som gammal chefredaktör att man i ett sådant här fall använder sin egen tidning som en mediekanal och gör den till en huvudnyhet?
– Det är stor nyhet och debattartikeln finns hos oss. Jag har inga synpunkter på den saken. Jag tycker tvärtom att redaktionen hanterar den komplicerade frågan bra under hela processen.

Men det är ju ett utfall som gynnar avsändaren i väldigt hög utsträckning. Vore det inte lämpligare med en annan lösning, en kolumn från chefredaktören till exempel?
– Nej, nej. Vi ska behandla den som vilken nyhet som helst. Vi har hanterat frågan väldigt bra det senaste halvåret jämfört med DN där ledarsidan varit väldigt engagerad i Bonniers sak.

Ser du detta som en lobbyseger?
– Absolut inte. Även Bonnier tjänar på sikt på detta. Vi hade riskerat att få en Lex Bonnier som ett exempel på deras försök att utmanövrera konkurrenter. Det här är en seger för både öppenhet och mångfald.

Peter Willebrand

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.