Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Dagspress

Mediekändisarna är besatta av rut

Publicerad: 24 mars 2010, 15:10

Journalister och medie- chefer är besatta av frågan om rut-avdragen. Det är de av egenintresse – de utnyttjar det själva. Det menar Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten. Resumés undersökning visar att mer än en tredjedel av de  ledande mediecheferna och kommentatorerna själva har gjort rut-avdrag.


Ämnen i artikeln:

Göran GreiderLena K SamuelssonGunilla Herlitz

truefalse

Avdragen för hushållsnära tjänster har diskuterats intensivt de senaste veckorna, både på nyhetsplats och ledarsidor. Men frågan har fått oproportionerligt stor uppmärksamhet, menar Göran Greider.
– Det görs i eget intresse, mediechefer och journalister låter egenintresset sätta agendan. Handlar det om rut-avdraget då tänder det till, säger han.

Resumé har granskat om 60 av landets ledande medie­chefer och kommentatorer själva har gjort rut-avdrag. 25 har gjort det de senaste två åren, och fler kan ha sökt under 2010 utan att ha fått beslut ännu. Störst rut-avdrag gör de mediechefer som tjänar mest. 10 av de 25 har taxerad inkomst på över en miljon.

Dagens Nyheters nya chefredaktör Gunilla Herlitz har inlett en storstädning på tidningen. Städningen hemma i villan på Lidingö svarar andra för, och hon är den som har gjort största avdrag av samtliga. År 2008 var hennes avdrag 20 127 kronor och 2009 var det 32 812 kronor. För 2010 saknas ännu beslut om avdrag.

Men allra störst rut-avdrag under 2009 gjorde Svenska Dagbladets chefredaktör Lena K Samuelsson. Under året drog hon av 38 745 kr.

Att rut-avdragen har seglat upp som en valfråga beror till stor del på att medieeliten ser till sina egna intressen, menar Göran Greider:
– DN såg ett tag ut som en reklambroschyr för städfirmor. Frågan blåstes upp. Och det handlar inte bara om de som kommenterar, chefredaktörerna har också betydelse. Här går impulserna uppifrån och ned och påverkar urvalet av frågor på redaktionsmötena.

Egenintresset bryter igenom även i hur medierna följer bostadspolitiken, menar han.

Av de 25 mediepersonerna som har gjort rut-avdrag bor 20 i villa och 5 i bostadsrätt. 5 av villaägarna har ett sammanlagt taxeringsvärde på sina hus på över fem miljoner.

Ingen av dem som Resumé har undersökt bor i hyresrätt. Och trots att villkoren för hyresgästerna de senaste åren radikalt har förändrats finns det knappast någon debatt på ledarsidor eller i politiska kommentarer.
– Hyresboendet har gått igenom en av de största förändringarna någonsin, men den debatten och den journalistiska bevakningen har trängts undan. Frågan om hyresrättens framtid står inte på nyhetsagendan, säer Göran Greider.

Även när det handlar om boende är Gunilla Herlitz den som redovisar högst taxeringsvärde. Vid taxeringen 2009 ägde hon hälften av ett hus på Lidingö, med ett taxeringsvärde på 8 047 000 kronor. Hon ägde också hälften av en stuga i Sälen, med ett taxeringsvärde på 2 201 000 kronor. När hon separerade under 2009 såldes Lidingöhuset för 14 100 000 kronor. Hon köpte i stället ett nytt hus på Lidingö för 9 592 500 kronor.

Janne Sundling

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.