Så försvarar sig Expressen

PO vill klandra Expressens avslöjande om Jan Guillous arbete för Sovjet. Foto: Resumé

Nu är Jan Guillous PO-anmälan mot Expressen kring hans KGB-affärer på väg mot ett avgörande. Resumé kan avslöja att Expressen lämnat vad som verkar vara ett slutligt yttrande i fallet, undertecknat Per-Anders Broberg, biträdande chefredaktör och stf ansvarig utgivare.

PO vill klandra på tre punkter: att Expressen genom att använda ordet agent påstått att Jan Guillou varit spion, att vinjetten ”Expressen avslöjar” och valet av typsnitt samt grad på löpsedeln ger intryck av att Jan Guillou haft ett förflutet som rysk spion och slutligen att Expressen övertolkat källorna.

Inte helt oväntat tillbakavisar Expressen kritiken på samtliga punkter. Bland annat hävdar Expressen att man i brist på bevis avstått från att skriva spion, men att det finns en rad uppgifter som visar att han utfört agentuppdrag mot betalning.

På en rad punkter vill Expressen bevisa skillnaden mellan spion och agent. Bland annat används fd översten inom ryska utrikesspionaget, SVR, Sergej Tretjakov, samt svenska spionåklagaren Thomas Lindstrand.

Tretjakov kommenterar fallet:
”De använde hela arsenalen av underrättelseverktyg. De använde honom som en klassisk agent. Hanteringen av honom är närmast ett fall för läroböckerna vid KGB:s skola i Moskva.”
Lindstand:
”Agent och spion är inte synonyma begrepp. Ur juridisk synvinkel är en spion en person som begår spioneribrott…En agent däremot behöver inte göra sig skyldig till spioneribrott i sin verksamhet.”

Expressen menar också att den aktuella löpsedeln: ”Expressen avslöjar: Guillou hemlig Sovjet-agent. Tog emot pengar av KGB” inte skiljer sig från Expressens normala sätt att redigera löpsedlar.
Som exempel placerar man andra löp bredvid Guillou-löpet alltifrån: TV-läkaren rädd för vaccinet till Värsta grannfejderna i TV – så gick det sen.

Expressen tycker också att Jan Guillou vid flertalet tillfällen haft möjlighet att tala om att han tagit emot svarta pengar av KGB, men valt att undvika detta. Och det var först då
Expressen kunde visa upp Säpo-dokument som Jan Guillou valde att bekräfta uppgifterna.
PO:s kritik kring att Expressen gjort en övertolkning av källorna tillbakavisas med att man aldrig skulle avslöja sina källor och hon därmed inte kan dra sådana slutsatser.

Expressen menar också att att samtidigt som Sverige haft ett högst påtagligt hot från öst har Jan Guillou vid samma tidpunkt, 1967-1972, utfört KGB-uppdrag mot betalning. Så om Jan Guillou lidit en eventuell publicitetsskada har den inte på långa vägar varit oförsvarlig.