Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Design

”Den optimala logotypen”

Publicerad: 15 januari 2015, 12:10

John Mellkvist.

Monogrammet verkar vara den perfekta logotypen, och som kommer få ett uppsving framöver. Det skriver design- och varumärkesstrategen John Mellkvist i en spaning.


Ämnen i artikeln:

Logotyp

Människans vilja att profilera sig gentemot andra har alltid varit stark. Jag ser framför mig hur urtidsmänniskan som efter en tid tröttnat på att se likadan ut som övriga runt elden, efter några experiment hittar ett alternativt sätt att bära djurhuden.

Under min militärtjänstgöring blev detta beteende tydligt. Vi var alla tvingade att bära samma kläder, men efter en tid började vissa blankpolera kängorna, stuka till mössan eller smyga dit ett litet märke i knapphålet. För att sticka ut, men utan att åka dit. Jag har ingen egen erfarenhet, men törs gissa att skolor där eleverna bär uniform kan vittna om samma beteende.

"Monogram är en typ av namnchiffer som består av en eller flera personers initialer, förkortningen för ett företag, inrättning eller dylikt, ofta i konstnärligt stiliserad form. Ordet monogram betyder att en bokstav symboliserar ett helt namn. Monogram kan vara uppbyggda av en till fyra bokstäver."

Så lyder Wikipedias definition av en symbol som jag tror kommer få ett uppsving framöver. För både som företagssymbol och privat dito har monogrammet en rad förtjänster som passar tiden vi lever i.

Företagen har länge använt logotypen för att särskilja sig från sina konkurrenter. En kombination av symbol och/eller namn som sekundsnabbt ska kommunicera företagets positiva värden. Det har varit en framgångsrik modell för att bygga varumärken. Det vill säga så länge antalet logotyper inte blir för många eller upplevs svåra att hålla isär. Och innan vi konsumenter alltmer började söka upp företagen på nätet. Den punkten är sedan en tid nådd.

Genom alla nya och gamla medier är vi översköljda av tecken och bilder som alla står för något. Att orka ta till sig och lära in allt detta blir en alltmer ansträngande uppgift. Vårt minne är, som hos vilken annan hårddisk som helst, begränsat. Ju fler symboler vi ser, ju oftare kommer de att likna redan existerande dito. Det har helt enkelt blivit trångt på den unika symbolhimlen. Denna utveckling beskrev jag i Resumé och David Report 2009.

Som konsult och efter det sociala internets genombrott är det klokt att vara försiktig med att utlova absolut unika företagssymboler. Främst för att det är svårt och subjektivt. Ett misslyckande blir också så ytterst uppenbart, vilket i värsta fall kan leda till dyra intressekonflikter. Men det kanske mest centrala är det faktum att en tilltalande och tillräckligt unik symbol gör ett minst lika bra jobb.

Just ordet tilltalande tror jag är viktigare än vi många gånger tror. Golflegenden Severiano Ballesteros har sagt att när du väljer en driver (utslagsklubba) är A och O att du gillar klubbans utseende när du ställer dig över bollen. Annars kommer du aldrig att kunna spela bra med den. Ett klokt och underskattat råd. Med samma logik tror jag det är betydligt lättare att kunna göra ett bra arbete med en företagssymbol som är lätt att gilla (eller åtminstone lätt att ta till sig) än en som inte är det.

Fullt ut unika vill vi människor heller inte vara. Snarare tillräckligt unika, inom vissa ramar. Människan är i grunden ett flockdjur, som gärna vill ha en särprägel inom gruppen – men inte upplevas konstig. Och konstigt är precis vad som lätt blir intrycket när du ställs inför det du inte på något sätt kan relatera till. Man kan göra en parallell till konsten, där ett verk lätt blir missförstått eller i värsta fall obegripligt, om både uttryck och innehåll saknar referenspunkter för betraktaren.

Det av bokstäver skapade monogrammet följer en annan logik än den föreställande logotypen. Det har inget krav på sig att vara absolut unikt, även om den kan vara det. Monogrammet har en starkt personlig prägel och lyfter det visuella, men förekommer ofta i ett sammanhang där avsändaren framgår. På en hemsida, på ett brevhuvud – eller varför inte i det privata livet, broderat på ett örngott.

Genom att monogrammet använder alfabetets tecken blir det naturligt logiskt och svårt att invända mot. Det är bokstäver, men framförallt just "mina" bokstäver.

Designföretaget Pentagram har nyligen gjort ett spännande jobb för MIT Media Lab där de skapat ett dynamiskt monogram som genom att det följer ett sinnrikt rutsystem, kan förändras som ett Minecraft-bygge för att täcka en hel familj av undervarumärken.

Dynamiska identiteter, som byter skepnad över tid och beroende på omständigheter är för övrigt en annan spännande utveckling, som jag skrev om i Cap&Design 2008 – och som nu börjar hända på allvar. Jag lär få anledning att återkomma till detta.

Men det finns ytterligare argument som talar för att vi kommer få se fler monogram framöver. En tid nu har äkthet varit en stark trend. Intresset för gamla traditioner och hantverk är fortsatt stort och det grävs varje dag efter bortglömda, gammaldags sysslor att damma av. Surdegsbak, stickning, långkok, knuttimrande, och så vidare. Lägg till detta den ökande individualiseringen, där vi alltmer blir våra egna plattformar, lösare organiserade och med fler kontaktytor. Här kan monogrammet göra nytta genom att addera personlighet och självförtroende på ett enkelt sätt.

Och kanske håller något på att ske. På kort tid nu har ett flertal broderade monogram passerat mitt synfält. Monogrambroderiet borde ha full potential att bli det nya surdegsbaket. Det är en tillräckligt gammal tradition, det täcker in allt ovanstående om det personliga/tillräckligt unika och är dessutom något många kan lära sig – men som inte kräver lika mycket som att sticka en tröja eller timra ett hus.

John Mellkvist
Design- och varumärkesstrateg

Ämnen i artikeln:

Logotyp

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.