Fem karaktärsdrag hos roboten i visuell kultur

Den har nu gått 100 år sedan tjecken Karel Čapek först myntade ordet robot som beteckning för en människoliknande maskin. I sin pjäs R.U.R skildrar han dessa robotar som allt annat än pålitliga – de tröttnar på sitt tunga arbete och gör uppror mot människorna! Sedan 1921, då pjäsen uruppfördes, har robotar i fiktionen förekommit i både dystopiska och utopiska sammanhang, försedda med en mängd olika kynnen och personligheter. Roboten är med andra ord en tacksam projektionsyta för olika karaktärsdrag. Låt oss titta närmare på fem exempel av hur roboten skildras i samtida visuell kultur.

01.Den leklystna roboten

Uttrycket robot härstammar från ordet för ”arbete” i slaviska språk. Men ibland har robotar behov av att ägna sig åt mer lustfyllda aktiviteter än arbete! Exempel på lekfulla robotar som rejält släppt på bojorna kan vi se i vinjettfilmen för Channel 4 (ovan). Här skapar våra mekaniska vänner verkligen partystämning. Bakom filmen står Double G Studios. Under kostymerna döljer sig säkra utövare (se audition) av dansstilen popping som slog igenom i breakdance-kretsar på 1980-talet.

Om man på 1980-talet aspirerade på att i dans härma robotars rörelser, eftersträvar man i dag ofta det motsatta – att få robotar att dansa som människor! Ett samarbete mellan K-popgruppen BTS och techbolaget Boston Dynamics har resulterat i en film (se klipp) där en robothund försöker hålla jämna (dans)steg med de sju popidolernas rörelser. Den mekansika jycken och dess robothusse lyckas över förväntan med koreografin. Men det smyger sig också in ett visst obehag över att se maskiner som i alltför hög grad efterliknar människans rörelsemönster.

02.Den tjänstvilliga roboten

1960-talet var ett decennium av teknikvurm och framtidsoptimism. Här hade den hjälpsamma roboten en given plats i visonen om hur tekniken skulle förenkla människans vardag. Drömmen om en mekanisk uppassare i hemmet gestaltas bland annat i den animerade TV-serien The Jetsons (1962–63). I denna tidstypiska sit-com i science fiction-skrud är roboten Rosey (se klipp) familjens städerska och hemhjälp, långt innan pigdebatt och kollektivavtal gjorde entré.

Tidsanda och rymdkapplöpning inspirerade också inom möbelsnickeri. Decenniets klimax kan sägas vara Apollo 11:s månlandning juni 1969. Samma år lanserade Borghesani sitt robot-formade barskåp i valnöt och brons (ovan). Företaget, med säte i Verona, tillverkade endast 20 exemplar av pjäsen. Ett av skåpen såldes nyligen på auktionshuset 1stDibs med utropspris 5 000 euro (slutpris okänt).

03.Den flocklevande roboten

I fiktionen signalerar en grupp synkroniserade robotar ofta något hotfullt. En sådan anonym mekanisk armé kan ses i action-filmen I, Robot, efter en roman av Isaac Asimov. Här har de ursprungligen så välvilliga robotarna tagits över av en samvetslös härskare och manipulerats till att bryta mot en av robotikens tre lagar: att inte skada en människa (se klipp). Och i Fritz Langs stumfilm Metropolis (1927) skildras förslavade fabriksarbetare på väg till skiftbyte, förvandlade till en kollektiv robotlik massa i en taktfast underjordisk dystopi (se klipp)!

En betydligt behagligare typ av robotar i flock hittar vi i ett klassrum i tyska Lemmchen Grundschule (ovan). Det är klass 1 B som framför sin tolkning av Kraftwerks Die Roboter i passande förklädnad. Läraren Lars Reimers har knappast krävt kadaverdisciplin av sina elever men det har nog fordrats mycket arbete och tålamod för att koordinera dessa 7-åringars charmiga lo-fi-hyllning till de tyska synthpop-pionjärerna. 

04.Den dresserade roboten

I fiktionen är den galne vetenskapsmannen en återkommande figur. Välbekant är den besatte Dr Frankenstein som från död materia och blixtnedslag skapar en levande varelse. Romanen skrevs av Mary Shelley redan 1818 och räknas som den första science fiction-berättelsen. Det stackars monstrets öde är välkänt: uppfinnaren förlorar kontrollen över sin kreation som till slut attackerar sin herre.

Någon som däremot verkar styra sin skapelse med järnhand är innovatören och musikern Martin Molin (ovan). Hans tingest ser först ut att vara hämtad från Leonardo Da Vincis ritbord eller en Jules Verne-roman. Men denna Music Marble Machine – som med handkraft aktiverar 2.000 stålkulor som skapar välklingande musik – är skapad av Molin själv. Följ gärna denne hängivne innovatörs blogg och det pågående arbetet med en ny version av det musikaliska vidundret!

05.Den gåtfulla roboten

Foto: Simon Stålehag

Foto: Simon Stålehag

Simon Stålenhags bildvärld beskrivs ibland som diskbänks-science fiction. Här skildras en svensk höstgrå 80-talsvardag med aparta inslag av gåtfulla robotar. Detta digitala landskapsmåleri har rönt stor internationell uppmärksamhet och hans rostiga retro-futurism har gett upphov till både böcker, dataspel och en TV-serie – Tales from the loop. Men vilka är dessa förbryllande ensamma varelser som tigande betraktar oss? Här finns paralleller till Mårran, den hemlighetsfulla och kusliga gestalten i Mumitrollens värld. Är hon farlig där hon sitter i mörkret eller är det ett bara väsen som längtar efter ljus och kärlek?

Den gåtfulla roboten kan kanske sägas symbolisera vår ambivalenta hållning till robotteknik och AI i stort. Är roboten en förgörare eller frälsare? Är det fråga om en Terminator som vill ta makten från oss? Eller en ödmjuk tjänare som frigör tid för oss människor att ägna oss åt sådant vi är oöverträffade på – reflektion, flexibilitet och kreativitet?

Magnus Ek, Narva