Media
Är det journalistikens fel att medierna är i kris?
Publicerad: 25 augusti 2015, 13:10
Foto: Colourbox
Medierna har i flera år beklagat sig över att journalistiken drabbas av diverse hot utifrån. Men är det så att hotet i själva verket kommer inifrån? Resumé har tagit debatten med tre mediechefer.
Borås Tidnings chefredaktör Stefan Eklund skrev i söndags en krönika som tar upp det felaktiga fokus vi har på externa hot. Han menar att det största hotet istället kommer inifrån – ”från en bristande kompetens när det gäller de nya digitala journalistiska redskapen och från en gammal syn på journalistrollen”, skriver han. När vi i media går till full attack mot externa hot försöker vi egentligen bara vrida tillbaka klockan, menar Stefan Eklund.
Fredric Karén, chefredaktör på Svenska Dagbladet, håller med Stefan Eklund.
– Vi har varit för fokuserade på att bygga organisationer som ska producera innehåll till papperstidningen och våra digitala plattformar samtidigt, med omodern teknik och långsamma processer som direkt följd. Det har till viss del gjort att den kreativa diskussionen på redaktionerna om journalistik och innehåll har fått stå tillbaka. Den nya journalistiken bygger på att kombinera bra innehåll med produkter och tjänster som publiken har användning av, till exempel vår tjänst Räntekartan, säger Fredric Karén.
Han tar exempel på hur SvD drar nytta av dagens öppna samhälle.
– Vi gjorde en kampanj på Twitter där reportrar fick twittra ut sitt första jobb för att uppmärksamma arbetslösheten. Politiker och näringslivschefer hängde på och ungas arbetslöshet blev en viktig fråga under förra årets Almedalsvecka. Men vi måste komma ihåg att grävjournalistiken fortfarande har en viktig plats i samhället. SCA var ett klassiskt grävjobb med källor och dokument och oerhört hårt arbete.
Läsarna idag förväntar sig att allt ska fungera felfritt. Men det är dyra investeringar som ska tas.
– Tekniken är lika viktigt som innehållet. Det är få som avsatt ordentligt med pengar till teknikutvecklingen och många mediehus måste prioritera upp den frågan. Det är det som gör att vi utmanas av Facebook och Buzzfeed.
Public service-hotet har varit aktuellt i år i samband med bland annat Edits start. Hur ser ni på detta?
– Public service står inför enorma utmaningar på tekniksidan. Detta är främst en diskussion på lokaltidningar som upplever att public service rewritar nyheter och lägger ut gratis. För SvD:s del är det inget direkt hot, mer än att jag tycker att det är viktigt att det finns en ordentlig diskussion om vad public service ska vara i den digitala medievärlden. Där tycker jag att SR tagit en tydligare riktning än SVT i och med fokus på ljud och poddar snarare än att efterlikna tidningarnas nyhetssajter.
Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, säger att journalistiken frodas som aldrig förr, men på nya villkor.
– Journalistiken är inte hotad, den är mer efterfrågad än någonsin, men de traditionella affärsmodellerna ifrågasätts när nya medieformer och beteendemönster etableras. Det är viktigt att göra skillnad här - finansieringen är en förutsättning för den professionella publicistiken, men vi får i branschen inte göra misstaget att beskriva den digitala omställningen till en ödesfråga för innehållet, säger han.
Varför skyller vi fortfarande på externa hot?
– Det finns stora utmaningar, men jag tror att vi ska se utvecklingen som positiv. Vi behöver inte framhålla sajter, appar och den nya tidens tv – det går också att bläddra en gammal dagstidning och jämföra med dagens produkter, så ser man att journalistiken är mycket bättre nu. Det må vara populärt, för att inte säga – trendigt, att krisstämpla innehållet men det finns faktiskt inget egentligt stöd för det.
Mattsson anser inte att public service ska ses som ett hot. Men stödformerna bör samlas gemensamt.
– Public service ska inte ses som ett hot, utan som en viktig aktör på en pluralistisk mediemarknad. Men, och det blir allt mer relevant att påminna sig om, vi måste ha en rimlig balans mellan de olika aktörerna och vi måste också börja se de sju-åtta miljarder kronor som statsmakterna intervenerar den här marknaden med som en helhet. Mediepolitiken bör inte se "public service-anslag", "presstöd" eller "tidskriftsstöd" som olika stödformer, istället bör det finnas ett samlat förhållningssätt.
AnnaKarin Lith är redaktionell chef på Mittmedia.
Håller du med om att journalistiken är hotad inifrån?
– I dag måste en dagstidningsredaktion utveckla digitalt innehåll så att det tillgodoser publikens behov 24/7. Vi ska ha en välutvecklad, användarvänlig, snabbfotad teknik och vi måste leverera personaliserad journalistik för att öka nyttan för publiken. Så visst håller jag med Stefan Eklund, vi står för enorma interna utmaningar och här skiljer sig dagstidningarnas strategier åt i dag. Stefan Eklund ger inga konkreta exempel på vilka åtgärder Borås Tidning tänker vidta efter hans analys. I Mittmedia jobbar vi sedan flera år efter en strategi som kort går ut på att papperstidningen ska optimeras, vi ska inte längre lägga energi på att produktutveckla print i förhoppning om att vända de papperstidningsupplagor som dagspressbranschen har sett falla de senaste tio åren, säger AnnaKarin Lith.
Skyller vi på externa hot idag?
– Vi ägnar oss inte åt att ”skylla på externa hot”, vi jobbar stenhårt för att ställa om vår affärsmodell. Men vi konstaterar samtidigt att MittMedia har fem gånger så många journalister som public service i vårt spridningsområde. Om Sveriges lokaltidningar inte klarar den omställning vi är inne i har vi en statligt finansierad monopoljournalistik med anorektiska redaktioner utanför våra största städer, så blir det bara public service kvar. Då har vi enligt mig ”en journalistik som vänder demokratin ryggen” för att använda Stefan Eklunds egna ord.
Hur stort problem är public service för Mittmedia?
– Public service inser att även deras gamla affärsmodell är hotad och därför startar de digitala nyhetstjänster såsomgratistjänster som är fria från annonser och finansierade av skattemedel. Detta sker medan vi i de kommersiella mediehusen skruvar på våra affärsmodeller med en ökande konkurrens från aktörer som Google och Facebook. I public service nya digitala strategi väcks också frågan om de gynnar privata aktörer på ett otillbörligt sätt, man satsar i sociala medier och gynnar de globala företag som konkurrerar om våra annonsintäkter, säger AnnaKarin Lith.