"Att medierna skulle mörklägga något bär enligt min bedömning starka drag av konspirationsteori"

I söndags anklagade den SD-nära sajten Nyheter Idag Dagens Nyheter för att inte skriva om omfattande sexövergrepp i samband med festivalen We are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Några timmar senare hade DN publicerat sina uppgifter på att Polisen själva inte hade rapporterat om händelserna. I artikeln sade Polischefen Peter Ågren, kommenderingschef för "We are Sthlm" 2014, följande:

–  Vi vågar ibland inte säga som det är för att vi tror att det spelar Sverigedemokraterna i händerna. Vi får ta på oss det här inom polisen.

I samband med sitt avslöjande publicerade Dagens Nyheter en intervju med den egne redaktionschefen Caspar Opitz, där han bemötte anklagelserna om mörkläggning och förklarade varför tidningen inte skrev om händelserna sedan i somras.

– I våra regelbundna kollar med polisen och andra kanaler och källor fick vi i somras ingen bekräftelse på dessa ofredanden. Tvärtom lät polisen meddela att det varit relativt lugnt på festivalen i stark kontrast till de rapporter som vi fått fram nu.

Både Expressen och Svenska Dagbladets chefredaktörer Thomas Mattsson och Fredric Karén har bloggat om händelsernas efterdyningar samt debatten om medier och mörkläggning och avfärdat uppfattningen som cirkulerar på nätet om att traditionella medier undanhåller uppgifter.

Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, bedömer att förtroendet för traditionella medier är under tryck.

– Jag upplever situationen som väldigt allvarlig. För att demokratin och den politiska kommunikationen ska fungera krävs det att det finns en grundläggande tillit bland annat till nyhetsmedierna. Och även om man kan vara kritisk mot mycket när det gäller nyhetsmedierna är de generellt mycket mer tillförlitliga än alternativa och sociala medier.

– Att medierna skulle mörklägga något bär enligt min bedömning starka drag av konspirationsteori. Visst finns det mycket som medierna inte informerar om och många brister i nyhetsrapporteringen, men det är något annat än att medvetet mörklägga något. Den viktigaste förklaringen handlar om journalistikens och mediernas format. Medan verkligheten är obegränsad är mediernas format alltid begränsade. Journalistik handlar därför väldigt mycket om att välja och välja bort. Medierna måste därför vara selektiva och bedöma vad som är sant och relevant. Det handlar om nyhetsvärdering och den kan man ha olika åsikter om. I fallet med politisk rapportering tycker exempelvis jag att medierna bevakar politiken som ett spel snarare än som sakfrågor alldeles för ofta.

Jesper Strömbäck framhåller att informationen från medier aldrig kommer att komma upp i Statiska Centralbyråns nivå när det kommer till tillförlitlighet, men ligger fortfarande lång före informationen på sociala medier och i bloggosfären.

Kan det bli så att alltfler söker sig till "alternativa källor" som Nyheter Idag?
– Den risken finns. När förtroendet sjunker för nyhetsmedier söker sig människor någon annanstans, samtidigt som människan har en tendens att föredra information som bekräftar ens egna åsikter och verklighetsuppfattningar. Vi ser samtidigt att polariseringen ökar i debatten, på sociala medier och i politiken. De som är skeptiskt inställda till traditionella medier har fått det lättare att söka sig till alternativa medier där deras misstro får ökad näring då dessa ofta är mycket mer styrda av en agenda än vad massmedierna är.

Vad visar forskningen om förtroendet för medierna?
– Den generella bilden är att förtroendenivåerna är ganska stabila. Än så länge finns det lite i Sverige som tyder på systematiskt sjunkande förtroende. Förändringen handlar nog snarare om att de redan kritiska har fördjupat sin skepsis.

Ser du någon förändring i hur medierna rapporterar kring brott och personer med utländsk bakgrund efter händelserna i Köln?
– Jag upplever att etnicitet har fått mer uppmärksamhet i rapporteringen, men det är för tidigt att säga om det är en varaktig trend. I de pressetiska reglerna står det att man inte ska framhäva någons etnicitet "om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande", det vill säga när det inte är relevant. Men just nu bedöms etnicitet ha högre relevans, vilket nog också har att göra med att migrationsdebatten har kommit högre upp på agendan.

Vad krävs för att medierna ska befästa sitt förtroende och bilden av att de gör sitt jobb?
– De traditionella medierna måste bli bättre på att förklara vad journalistik är, hur de arbetar och hur nyhetsvärdering går till. Har man inte jobbat på en redaktion så har man dålig kunskap om hur traditionella medier och nyhetsvärdering fungerar. Vissa verkar exempelvis tro, från höger till vänster, att den enskilde journalistens egna åsikter är avgörande för journalistiken. Problemet är att många journalister har svårt att förklara vad som är en nyhet eftersom det sitter i väggarna. De traditionella medierna behöver bli bättre på att tänka igenom och förklara hur de värderar och väljer vad som är en nyhet.

Du sa tidigare att du upplevde situationen som väldigt allvarlig. Pratar vi om en förtroendekris?
– Kris är ett hårt ord, men de traditionella medierna befinner sig i något av en strukturell kris. Utrymmet för alternativa medier ökar. Medier som inte sällan har ett syfte att underminera förtroendet för den traditionella journalistiken. Vi har också debattörer, från vänster till höger, som anser att medierna på olika sätt ger felaktiga bilder av verkligheten. Dessutom är det en del Putin-maskineriet att försöka underminera tilltron till medier i väst och den information som de förmedlar. Traditionella medier ligger i skottgluggen för många.

Wolodarski sa nyligen att "Journalistik är till sin grund inte värdeneutral när det gäller att försvara grundläggande demokratiska principer". Går det att förena med konsekvensneutralitet?
– Journalistiken är aldrig och kan aldrig vara hundraprocentigt konsekvensneutral. Just när det gäller demokratin ska man komma ihåg att det demokratiska systemet är ett villkor för den fria journalistiken och att det finns ett överordnat värde i att försvara demokratiska principer. Det ligger i journalistikens intresse att försvara demokratin.

– Däremot skulle journalistiken må bra av att bli mer transparent. De traditionella medierna borde tydligare visa vad man står för och utifrån vilka kriterier man värderar nyheter. Då skulle det också bli enklare för kritiker att utvärdera om medierna lever upp till vad de lovar och att föra en relevant mediedebatt framöver.