Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Media

Dagspressen kraschlandar

Publicerad: 13 maj 2009, 14:09

I år kraschar dagstidningarnas affärsmodeller: annonserna minskar, sajterna tappar intäkter och upplageintäkterna krymper. Storstads­tidningarna har bantat bort nära 600 anställda det senaste året, men personalnedskärningarna kostar stora pengar. Bara kvällspressen har hittat nya intäkter.


Ämnen i artikeln:

AftonbladetJonas BonnierExpressenJan HelinGunilla Asker

I morgon redovisar Schibsted sitt första kvartal: Aftonbladet väntas redovisa en vinst kring 30–40 miljoner kronor och Svenskan en förlust på 10–15 miljoner. Sannolikt presenterar Schib­sted också en ny koncernchef efter Kjell Aamot. I striden deltar två ”svenskar”: Svenskans och Aftonbladets tidigare ordförande Birger Magnus och Aftonbladets tidigare vd Rolv Erik Ryssdal. Även Gunnar Strömblad har nämnts, men han har nog med problem som ordförande i Schibsted Sverige.

Aftonbladet betalar nu dyrt för att montera ner den förre vd:n Carl Gyllfors bygge: Punkt Se och TV7 kostade närmare en halv miljard, webben ska sent omsider integreras med papperstidningen och 100 av företagets drygt 500 anställda ska sparkas. Den 19 juni ska chefredaktör Jan Helin presentera sin nya organisation, men facket har fryst förhandlingarna och kallat in en arbetstagarkonsult. Aftonbladet har 340 anställda på redaktionen. 50 ska bort med hjälp av ett rekorddyrt program: de som har anställts det senaste året får 18 månadslöner. Tidningen be­-
talar upp till 30 månads­löner för dem med längre anställningstid och kostnaden landar omkring en miljon per person. Det senaste året har Aftonbladet sparkat 65 anställda från Punkt SE och ytterligare 20 från TV7 och rörlig bild. Systerföretaget Svenskan går sämre, men har klarat sig bättre undan Schibsteds sparkrav. Redaktionen har bantats med ett tjugotal anställda till 195 och lika många har lämnat andra avdelningar. Men Svenskan tappar annonsintäkter i stor skala och den nya vd:n Gunilla Asker tvingas se fram emot en rejäl förlust, trots 65 miljoner i statsbidrag.

På DN har spargeneralen Magnus Janson bantat redaktionen till 295 utan större paket. Styrelseordförande Jonas Bonnier är nöjd med tidningens besparingar: – Ledningen för DN har sänkt kostnaderna för produktion och distribution med långt över 100 miljoner det senaste året. Samtidigt bemannade DN i fjol upp webben, som var väldigt eftersatt.
Enligt Resumés källor har DN målet att minska redaktionen till 250 anställda inom ett år:
– Den totala numerären fortsätter att minska, säger Jonas Bonnier. Jag tror att vi möjligen kan undvika att varsla.
I mars uppges DN ha redovisat vinst, men det mesta pekar på förlust för helåret:
– Det är min förhoppning att DN ska visa vinst, säger Jonas Bonnier. DN är jätteviktig för Bonnier och vi har stort tålamod när det är svårt. Men det finns ingen anledning att en förstatidning inte ska vara stark.

Expressen har bantats med 50 tjänster på ett år, varav 20 då de lokala sajterna lades ner. Tidningen har inlett samarbete med TV4 på en rad områden, vilket kan ge ytterligare besparingar. Enligt Resumés källor diskuteras ytterligare minskning av personal på GT och Kvällsposten.
I Göteborg har GP minskat med 47 personer, varav 11 annonsgrafiker. Tidningen arbetar med bemanningspersonal för att bättre möta variationer i personalbehovet.
Sydsvenskan har genomfört ett växlings­program där 110 personer har lämnat koncernen och 30 nya har anställts. Skånska Dagbladet har minskat med 47 tjänster, förutom 40 grafiker som lämnade när tryckeriet lades ner. Gratistidningarna City och Metro har båda minskat sin personal med omkring 20 personer.

Men besparingar och ned­bemanning löser inte ”gammalmediernas” problem: Rub­rikannonserna kommer inte tillbaka efter lågkonjunkturen och tv tar en allt större del av de annonssegment som förr valde tidning i första hand. Reklamkakan väntas krympa med 4 miljarder kronor i år och dagspress har en dryg fjärdedel av kakan.
Bannerannonsering på tidningarnas sajter kan inte ersätta pappersannonseringen och webben har ännu ingen vettig betalmodell för innehåll. Under första kvartalet föll dessutom storstadspressens internetintäkter med 31 procent. En rutinerad tidningschef sammanfattar dilemmat: ”Vi gör rätt, det är affärsmodellen som är fel.”

truefalse

Leif Holmkvist

Reporter

leif.holmkvist@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.