Därför bytte hon en tioårig BBC-karriär mot journalistjobbet i Stockholm

Under Maddy Savages tio år på BBC jobbade hon som tv- och radioreporter, först för inrikesnyheterna och senare för utrikesavdelningen. När hon sedan en dag blev erbjuden ett toppjobb som utrikeskorrespondent i Sydkorea tackade hon nej, och följde istället sitt hjärta som suktade efter Stockholm.

För Maddy Savage var jobbet i Stockholm det enda rätta valet just då. Hon hade en dröm om att bo utomlands, och Sverige fanns fortfarande i tankarna. Jobbet som utrikeskorrespondent i Sydkorea kändes inte rätt för henne, så en natt när Maddy Savage satt i taxin på väg hem från ett nattskift på BBC såg hon en ledig tjänst på LinkedIn. The Local i Stockholm sökte ny chefredaktör.

– Jag tänkte att om jag inte söker den här tjänsten nu så kommer jag ångra det. Så jag flög över till Stockholm för en intervju och sedan tackade jag nej till jobbet som utrikeskorrespondent för att flytta till Sverige.

Men varför lämna London och BBC för Sverige? Det är en fråga Maddy Savage har fått besvara många gånger sedan hon flyttade till Stockholm.

– Om en svensk har en kompis som alltid har drömt om att bo i USA och sedan bestämmer sig för att börja jobba där, då peppar man sin vän och har full förståelse för beslutet. Men när någon kommer till Stockholm från ett annat land, som till exempel Sydney, Paris eller London, då frågar svenskarna "Men varför Stockholm...?". Det är en sak jag älskar med svenskar, den där blygsamheten och ödmjukheten.

Ja, i en blygsam svensks öron kan beslutet låta dumdristigt, men efter tio år på ett gigantiskt medieföretag vet Maddy Savage att det inte alltid är en dans på rosor, fastän det ser bra ut på pappret.

– BBC är så välkänt, du säger bara de tre bokstäverna och alla vet. Men att vara i det, det är en så otroligt stor organisation. Det är så stort, så många lager och så många olika avdelningar.

Och man får räkna med att konkurrensen är minst lika stor.

– Det är en otroligt tuff konkurrens. Några personer plockas ut som "framtida stjärnor", och väldigt många får tyvärr nöja sig med att knacka dörr bara för att få pitcha sina historier.

Maddy Savage kom tidigt in på journalistspåret. När hon var fjorton började hon skriva brev till den lokala tidningen, vid femton gjorde hon radio, när hon var arton höll hon i trådarna för skoltidningen och skolradion och vid tjugoett hade hon en master i journalistik. Efter examen fick hon en plats som praktikant på BBC, och den hårda konkurrensen var redan ett faktum.

– Den brittiska mediebranschen handlar mycket om vem du känner och det är fortfarande lite av en "old boys club". Därför var jag väldigt glad över att få platsen utan att ha några kontakter inom familjen eller från skolan.

Mediebranschen i Storbritannien är fortfarande väldigt mansdominerad, och att få chansen att visa framfötterna som kvinnlig journalist är ännu svårare.

– Jag har gått in i rum i Storbritannien och känt att folk tittar på mig och tänker "där kommer en liten, blond, ung kvinna". De tar mig inte seriöst.

Sverige är mera jämställt och hon har inte märkt av samma patriarkat här.

– En av orsakerna till att jag älskar att jobba i Sverige är att det finns så många kvinnliga förebilder här: kvinnliga partiledare och många kvinnor i media. För mig är det en utmaning att vara kvinnlig journalist i Storbritannien, men under mina två år i Sverige har ingen ens tagit upp det faktum att jag är en kvinna som jobbar med media. Det är fantastiskt.

Foto: Benoît Derrier

Men det finns utrymme för förbättring även i Sverige, tycker Maddy Savage.

– I svenska medier finns en öppenhet, men inte överallt. Det skulle vara trevligt att se mer mångfald i svensk media. Där är Storbritannien bättre, även om medier där fortfarande är ganska medelklass. Fastän personerna har annan etnicitet, tenderar de fortfarande att komma från en medelklass bakgrund.

Under Maddy Savages tio-åriga karriär på BBC fick hon offra mycket. Om man jobbar på BBC får man vara beredd på att när som helst få ett samtal om att det "brinner" någonstans. Ett exempel som Maddy Savage nämner är när Michael Schumacher var med om en skidolycka och hamnade i koma. Det var under jullovet och hon hade semester just då, vilket även alla erfarna korrespondenter hade. Men då var det Maddy Savage som fick rycka in.

– Som en ung, ambitiös journalist var det klart att jag tackade ja, och då gav jag även upp mitt nyårsfirande. En månad senare skulle jag flytta en helg och då bad de mig åka tillbaka för en uppföljning på Michael Schumacher. Då fick mina föräldrar och vänner flytta åt mig istället.

– Så ja, jag har missat många födelsedagar och många tillställningar och vid en viss punkt måste man tänka på vad det är man vill göra, och för mig var det inte att välja det ena eller det andra. För mig var det att hitta den gyllene medelvägen.

Som frilans tror Maddy Savage att hon kan hitta den vägen och bättre styra över vilka uppdrag hon åtar sig och vilka telefonsamtal hon väljer att svara på.

– Jag har haft en fantastisk karriär, men jag kände att jag ville prova på vad annat det finns där ute. Nu ser jag framemot att kunna göra frilansjobb för BBC igen och andra internationella medier.

Hon har redan avtalade jobb med NPR, BBC och Monocle, men först på listan som nybliven frilansare är podcasten The Stockholmer som har premiär senare i maj. Podcasten ska fokusera på intressanta personer i Stockholm.

– Jag vill inte avslöja för mycket, men jag kan berätta att jag bland annat kommer prata med en känd svensk restaurangentreprenör och en före detta flykting som nu gör karriär i techbranschen.

I podcasten får vi ta del av ett personligt samtal på folks arbetsplatser, deras hem eller på favoritfiket, för att ge lyssnaren en mer verklig upplevelse. Fokuset kommer ligga på de områden vilka stockholmare är framgångsrika inom.

– Jag fokuserar på de områden i Stockholm där man lyckas väldigt bra, så som start-ups, design, kultur, mat och hälsa. Podcasten kommer vara på engelska och jag hoppas att det ska finnas intresse för The Stockholmer både i Sverige och internationellt.

Varje avsnitt kommer vara runt tio minuter långt och man kan lyssna på The Stockholmer på Acast och iTunes.

– Jag kan vara lite av en arbetsnarkoman, särskilt när det kommer till mina egna projekt. Men jag ska försöka upprätthålla den här balansen mellan jobb och friluftsliv som jag har lyckats hitta här i Sverige. Jag får ge det ett år och se hur det går.

Avslutningsvis, vilka är dina bästa karriärtips?

– Var envis. Om jag hade fått en krona för varje gång någon sagt till mig "journalistbranschen är väldigt konkurrensutsatt, du kanske inte klarar det" hade jag varit miljonär nu. Så för mig har envishet tagit mig långt.

– Var ärlig mot dig själv. Det kanske är lätt för mig att säga, men ett råd jag skulle ge är att tänk noga efter vad det är du vill göra och var i mediebranschen du kan se dig själv. Jag är till exempel ingen politiknörd, och då vill jag inte spendera alla mina dagar i riksdagen, men ibland är konkurrensen så hög i branschen att många journalister finner sig själva i ett visst fack för att man fastnat där. Då är det bra att vara ärlig mot sig själv och tänka på vad du själv vill.

– Och slutligen: när du väl är där – acceptera de val du har gjort. När jag var i 20-års åldern accepterade jag att jag får ge upp andra saker i livet för jobbet.

Fakta:
Ålder: 34 år
Född: Watford (norra London)
Bor: Kungsholmen, Stockholm
Familj: Singel
Utbildning: Bachelor of Arts in Social and Political Sciences at The University of Cambridge, Postgraduate Diploma in Broadcast Journalism at Cardiff University
Karriär i korthet: BBC radio- och tv-reporter: Inrikes (2004 - 2010), programledare och reporter BBC radio, utrikes (2011 - 2014), chefredaktör The Local Sweden (2014 - 2016), frilansjournalist och programledare för podcasten The Stockholmer (från maj 2016)
På fritiden: Springer med Stockholms Sideline City Run Club, studerar svenska på Folkuniversitetet, hänger med kompisar på Södermalm
Senaste bok: E-ployment av Julian Stubbs
Filmtips: Before Sunrise, The Intouchables, Martha & Niki
Motto: Var genuin och omringa dig själv med genuina personer.
Dold talang: Mina korta ben lyckades ta mig upp till Everest Base Camp år 2010.
Förebilder: Jon Krakauer (amerikansk författare och bergsklättrare), JK Rowling, Sarah Koenig (amerikansk journalist och programledare för hyllad podcast)
Medievanor: Metro, P5, podcasts, BBC radio comedy podcasts, The Guardian app