Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Därför går Bonniers digitala omställning trögare än väntat

Publicerad: 10 Februari 2017, 14:58

Bonnier vd:n Tomas Franzén ser ljust på 2017.

Foto: Andreas Elgstrand

Bonniers vd Tomas Franzén om C Mores brakförlust, konstiga förvärv, bonusen till de anställda på Bonnier News och alternativa fakta. – Bonnier brinner för publicistiken, annars kunde fler medieprodukter ha varit nedlagda i dag, säger han till Resumé.


Ämnen i artikeln:

Tomas FranzénC MoreBonnier ABExpressenTV4

Tomas Franzén berättar att koncernen räknar med ett resultat i spannet mellan 800 miljoner och en miljard kronor under 2017 och 2018. Under 2016 sjönk vinsten med 151 miljoner till 558 miljoner kronor.

LÄS MER: Bonniers vinst minskar

– I år hamnade vi lite under spannet mycket på grund av svagare år för C More och MTV i Finland, som trots vissa förbättringar och snabb kundtillströmning fortfarande går med storförlust. Ett annat exempel Evoke Gaming. De här bolagen gick sämre än beräknat, samtidigt som TV4, Di:s resultat tillsammans med DN:s digitala prenumerationer är tre glädjande exempel trots att det handlar om journalistiska produkter som befinner sig i en omställningsperiod.

– Vi befinner oss fortfarande mitt i transitonsresan som pågått i ett antal år där våra printprodukter är pressade både på upplagesidan och annonssidan och vi fortsätter att ersätta detta med nya intäkter, såsom digitala tjänster och event. Detta sker i hela Bonnierkoncernen samtidigt som det sker löpande investeringar och effektiviseringar.

Expressen halverade resultatet under 2016, mycket beroende på den investeringstunga tv-satsningen. Under fjolåret rapporterade Resumé om det växande interna missnöjet på kvällstidningen i flera artiklar. Tomas Franzén är dock övertygad om att investeringarna är helt nödvändiga.

LÄS MER: Kraftigt minskad vinst för DN och Expressen

– Expressen är ett räckviddsmedia, medan Di och DN lever på läsarintäkter. Ser man till utvecklingen av konsumentbeteendet så är investeringar i rörlig bild ett måste. Expressen tar marknadsandelar och ökar trafiken i både mobilen och i startade strömmar. Om man ska bibehålla räckvidden krävs det investeringar och satsningar på rörlig bild. De kommer att ske stora förändringar inom de kommande åren och därför måste man också ha tålamod med Expressens tv-satsning.

Så ni kommer att fortsätta att investera i att bygga satsningen under 2017?
– Ja, det handlar om att driva räckvidd. Samtidigt så isolerar vi inte siffror för kostnader och trafik, det handlar om den samlade räckvidden för en sammanhållen redaktionell produkt. När vi bygger en videoprodukt så handlar det mer om investeringar för att möta publikens behov än en kostnad som ska hämtas hem på kort sikt. Vi har investerat mycket i ny teknik och i dag kommer annonsintäkterna till 60 procent från digitalt.

Hur länge överlever Expressens papperstidning?
– Längre än vad många tror. Minst 5-10 år till. Hade de värsta prognoserna stämt att papperstidningen inte funnits och det är också ganska lätt för oss att hålla kalkylen. Först när tryck- och distributionskostnaderna överstiger intäkterna är det dags att göra något. Samtidigt är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten av personalstyrkan jobbar plattformsoberoende i dag. En redaktion är inte kopplad till en viss produkt.

När Tomas Franzén tillträdde som vd för Bonnier 2014 låg koncernen digitala intäkter på 15 procent medan böckerna stod för 20 procent och de traditionella intäkterna, såsom printaffären, för 55 procent. I dag har de digitala intäkterna växt till en andel på 24-25 procent medan böcker ligger stilla och traditionella intäkter har tappat till 55 procent. Som vd har han konsekvent varit tydlig med att omställningen till digitala intäktskällor är högprioriterad.

Går det långsammare än vad du hade trott?
– Ja, så är det. Tillväxten av digitala produkter har gått lite långsammare än förväntat. Men då ska man också vara tydlig med att det krävs en volym för att intäkterna ska börja ta fart. Bookbeat, som lanserades i år, är ett exempel på en lansering som kräver en användarbas innan intäkterna kommer på riktigt, det tar ett tag.

Målet är att Bonnierkoncernens intäkter ska vara digitala till 50 procent 2020. En tillväxt på 25 procentenheter de kommande fyra åren.

– 2014 var ett planeringsår, 2015 ett utvecklingsår. Medan fjolåret bestod av många lanseringar. DN är ett exempel på hur utvecklingen kan se ut. Tidningen hade noll digitala abonnenter för två år sedan, förra året var man uppe i 35 000 och i år 85 000. Det är ungefär så här planen ser ut för den digitala tillväxten inom hela koncernen. Man måste ha uthållighet med att nå målet på 50 procent digitala intäkter och det krävs att produkterna har den kvalitet som krävs.

Har ägarna samma tålamod?
– Det är egentligen en fråga för dem, men jag upplever verkligen att de har förståelse. Jag har svårt att se exempelvis en börsnoterad ägare, skulle ha samma tålamod. Bonnier brinner för publicistiken och hade de inte gjort det så hade förmodligen fler medieprodukter varit nedlagda.

– Det vi gör nu är viktigare än någonsin. I en tid av alternativa fakta är journalistiken, paradoxalt nog om man ser till intäktspressen, viktigare än någonsin. Det är tydligt att Bonnier inte bara har ett finansiellt intresse.

C More är det stora sorgebarnet i Bonnierkoncernen. Trots en resultatförbättring på 95 miljoner visar betal-tv:n fortfarande en halv miljard i röda siffror. Men Tomas Franzén är optimistisk. 2018 ska C More vara lönsamt och det ska ske genom kundtillväxt. Samtidigt som teknikskulderna är betalda och varje abonnent som tillkommer är inte längre en kostnad.

LÄS MER: C More går med storförlust

– Vi räknar med att göra en stor förbättring i år, även om vi inte kan visa svarta siffror än. Resultatet för 2016 är inte positivt, men nu är fokus på nya abonnenter. Vi växte med 90 procent under förra året. Det är nästan en fördubbling. Riktigt så mycket kanske vi inte kommer att växa i år, men vi har kommit långt fram med OTT-produkten samtidigt som vi lanserar flera originalserier med nordiskt drama under året.

Tomas Franzén tror starkt på den nordiska innehållsstrategin både vad gäller sport och underhållning.

– Det ger oss en unik position när Netflix har den amerikanska underhållningen och Viaplay de utländska sporträttigheterna. Våra tittare vill ha lokalt innehåll och en genomsnittlig svensk tittare konsumenerar omkring 75-80 procent lokalt innehåll när det kommer till rörlig bild.

Ni letar inte nya ägare till C More. Enligt våra uppgifter ska ni fört diskussioner med Telia?
– Nej, så är det inte. Vi är duktiga på fri-tv. Men beteendet går alltmer mot streamat premium-innehåll och då måste vi vara med på det tåget annars tappar vi i relationen till konsumenten.

Under slutet av 2016 och början av 2017 har Bonnie fått in drygt två miljarder kronor genom försäljningar av SF Bio och halva andelarna av den danska affärstidningen Börsen. Samtidigt gjorde man klart med en miljard i lån från EU under hösten. Gått om pengar för investeringar i teknik och förvärv.

– Vi tittar hela tiden på nya verksamheter. Ett exempel är det amerikansk monster truck-eventet F4 som vi köpte i USA. På tre dagar drar de in 30 miljoner kronor i intäkter med en vinstmarginal på 50 procent till det gör de tidningar som också visar bra lönsamhet. Det kanske låter som en konstig business, men det här är ett exempel på den nya dimensionen för det fysiska mötet.

– Vi är nöjda med prislappen för de försäljningar vi har gjort. En annan del av transformationen är att vi säljer av traditionella verksamheter som biosalongerna i SF Bio och köper tjänster som Nätdoktor.

Schibsted gjorde en dryg miljard i vinst i Sverige. Hur ser du på deras lönsamhet?
– Det är i princip Blocket som är motorn i deras vinst. Det visar hur bra en onlineprodukt kan bli om du träffar rätt. Samtidigt ser jag Schibsted som ett onlinebolag. Vi har valt att se det som vår uppgift att driva medieverksamheter och ser ett egenvärde i det. Medierna är en förhållandevis liten del av Schibsteds portfölj. Vi tycker att media fyller en så pass viktig funktion, i synnerhet denna tid, att vi fortsätter kämpa med vikande lönsamhet för vissa delar som kunde lagts ner om vi inte såg vår uppgift.

För att peppa de anställda på Bonnier News kommer alla att få en bonus på 3000 kronor i marslönen.

– Jag tror det är viktigt att visa uppskattning till alla som gör ett bra jobb. Även om vi gjorde ett sämre år lönsamhetsmässigt så har alla gjort en stor insats och slitit med transformationen. Det jobbet kan vara minst lika värt som arbetsinsatsen ett år som ser bättre ut på sista raden.

Hur ser du på 2017?
– Ännu ett omställningsår. Vi kommer att ligga i spannet mellan 800 miljoner-1 miljard kronor och göra bra journalistik. Jag ser mer tillförsikt på året och tror det kommer gå bättre än 2016.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.