Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Media

Därför ogillas åtalet mot GP-journalisterna

Publicerad: 17 september 2013, 10:10

Igår stod det klart att tre GP-journalister frias från att ha stått åtalade för brott mot tystnadsplikten. Fallet rör en kvinna som har våldtagits och som bland annat anser att bilden i GP-artikeln har röjt hennes identitet. Resumé har läst domstolshandlingarna för att få svar på hur det kommer sig att åtalet ogillas.


Artikeln om den våldtagna kvinnan angav det fingerade namnet ”Jessica” i  stället för flickans riktiga namn.

Fotografiet på kvinnan visar hennes  ansikte till hälften dolt i skugga.

Artikeln anger också i stora drag  det övergrepp som kvinnan utsattes för samt hennes ålder.

Tingsrätten  uppger också att fotografiet till en stor del visar ”xx upplysta ansikte.”

Tingsrätten konstaterar”
”Det är inte orimligt  att anta att den samlade informationen kan leda till att personer som  inte känner till att xx lämnat uppgifter för offentliggörande i GP  identifierar henne.”

Av domen framgår också att en rad personer, 8-10  personer som kvinnan känner, genast förstod att det handlade om henne.

Göteborgs tingsrätt anser därför att det är klarlagt att kvinnans identitet ”röjs”.

Justitiekanslern,  JK, har gjort gällande att kvinnans samtycke har saknats inför  publiceringen. Rätten konstaterar dock att det inte är bevisat att så  är fallet.

De tilltalade har påtalat – reportern,  fotografen och nattchefen – att det är branschpraxis att det finns olika  nivåer av anonymitet.

Kvinnan har uppgett att hon inte lämnade  samtycke till att hennes identitet röjdes i samband med publiceringen.  Rätten anser att ansträngningarna att ”dölja hennes  ansikte på  fotografiet och att det i artikeln användes ett fingerat namn ger stöd  för hennes påstående.”

Tingsrätten menar att samtidigt att det är  klarlagt att kvinnan fick läsa hela artikeln före publiceringen och att  hon endast ska ha haft ”marginella synpunkter på artikelns innehåll.”

Det  framgår också att kvinnan fick se det aktuella fotografiet i kameras  display och att hon då inte hade några ”uttryckliga invändningar.”

Kvinnan anser att dock att hon förutsatte att fotografiet skulle redigeras på  ett sådant sätt att hon inte blev igenkänd, men att hon inte sade något  om detta till fotografen.

Rätten konstaterar:
”Dessa omständigheter ger visst stöd för påståendet att det fanns ett samtycke.”

Av  domen framgår också att man under intervjutillfället den 17 januari  2012 pratade om att vissa personer skulle kunna känna igen flickan.

Hon ska då ha uppgett att hon ville vara anonym och att ”mannen på gatan” inte skulle känna igen henne.

Reporterna  ska därefter ha sagt till nattchefen att överenskommelsen beträffande  anonymiteten var sådan att ”folk i xx närhet samt gärningsmännen kunde  få känna igen henne.”

Fotografen ska också ha uppgett att det före  intervjun var oklart om kvinnan ville vara anonym eller ej, men att hon  ska ha uppgett att: ”anonymiteten inte spelade så stor roll eftersom  gärningsmännen redan visste var hon bodde men att det däremot kanske  inte var så bra om alla skulle känna igen henne.”

Kvinnans version är  dock att hon inte samtyckte till att ”anonymitetsskyddet begränsades i  någon del och att hon inte ville att de 8-10 personer som i efterhand  hört av sig till henne skulle känna igen henne.”

Rätten anser dock att det inte går att dra några säkra slutsatser och ogillar därmed åtalet.

”Det  finns uppgifter som talar för att det fanns ett samtycke och det finns  uppgifter som talar för motsatsen. Under sådana förhållanden – och med  hänsyn till de inledningsvis berörda svårigheterna vid denna prövning –  kan Justitiekanslern inte anses ha bevisat att samtycke saknats. Åtalet  ska därför ogillas.”

Karl-Johan Byttner

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.