Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag24.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

De psykologiska faktorerna bakom fake news

Publicerad: 1 Oktober 2020, 15:32

Donald Trump och Joe Biden gjorde upp i veckans presidentdebatt.

I vilken utsträckning räcker gammal hederlig källkritik för att mota de mekanismer som gör att vissa av oss sprider falska nyheter? I veckans beteendebank har Rodolfos Beate Undén tittat på en färsk studie i ämnet.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

I veckan kom avslöjandet om President Trumps skatteplanering och dåliga affärer. Hans respons? ”Fake news”. Begreppet har använts flitigt av alla politiska läger sedan det populariserades för några år sedan och har återigen blivit högaktuellt.

Tidigare i år lanserade Facebook en kampanj för att bekämpa spridningen av osanningar förpackade som nyheter eller fakta. Sociala medie-jätten ber sina användare att aktivt reflektera över vem källan är och vad avsikten med inlägget kan vara, innan de delar nyheten. Kampanjen bygger på tre viktiga frågor. Men räcker de för att påverka de psykologiska mekanismer som gör oss sårbara för att sprida falska nyheter?

Vad säger forskningen?
Facebook menar alltså att det finns tre viktiga frågor att ställa sig för att minska risken att sprida falska nyheter.”Vem är källan?” kan möjligtvis utmana vårt så kallade konfirmeringsbias. Vi har en stark tendens att uppsöka, tolka, favorisera och minnas information som bekräftar de åsikter vi redan har, och ignorerar det som motstrider våra åsikter. Vi bedömer på samma sätt källor vi redan sympatiserar med som mer trovärdiga och avfärdar kanske orättvist dem vi inte gillar. 

”Vilken information saknas?” skulle kunna uppmuntra oss att helt enkelt ägna lite mer tid åt att bearbeta informationen vi fått. En studie från i år visar nämligen att det är brist på resonemang snarare än ett snedvridet sådant som gör att man sprider falska nyheter. Deltagare fick se en rad nyhetsrubriker, vissa sanna och andra falska. Först ombads de göra en snabb bedömning av nyhetens sanningsvärde, detta samtidigt som de fick titta på ett komplicerat visuellt mönster. Därefter fick de se nyheten igen, fast med gott om tid att fundera över sanningshalten och utan att belasta arbetsminnet med visuella intryck. Det senare gjorde dem bättre på att urskilja sanna nyheter, oavsett om de höll med om det rent politiska innehållet. 

”Triggas du emotionellt?” handlar om att vi är mer benägna att sprida känslomässigt laddade nyheter på sociala medier. I en studie där både nyheter och mer generella budskap spreds på Twitter såg man att negativa nyheter och positiva icke-nyheter blev mest virala. Forskarna sammanfattade sina resultat med ”If you want to be cited: Sweet talk your friends or serve bad news to the public.”   

Och vad betyder det?

Den faktor som kanske förekommer alla ovan nämnda frågorna är ”information overload”. Ju mer överväldigade vi är, desto fler bias använder hjärnan nämligen. Det ligger inte i Facebooks intresse att vi ska serveras mindre information på sociala medier, men kanske kan vi hjälpa oss själva på traven genom att göra ett mer aktivt urval, både gällande hur många och vilka vi följer—även alltså personer utanför vår filterbubbla. 

Det finns flera spel som tagits fram för att utveckla vår förmåga att bedöma nyheters sanningsvärde och andra initiativ för att t.ex. göra åtaganden till ”sannings-orienterade beteenden”. Men framtidens falska nyheter kommer inte vara begränsade till text—så kallade deep fakes är program som kan byta ut både ansikten och röster i videos och vem som helst med en dator kommer snart kunna plantera ord och handlingar hos alla med ett digitalt fotavtryck. Vi kan absolut dra nytta av gamification och åtaganden för att riskera sprida färre falska nyheter. Men framför allt behöver vi nog utveckla en bättre förmåga att genomskåda och bestrida våra egna bias på sociala medier.


Beate Undén

Källor

Infodemic COVID-19 in Europe: A Visual Analysis of Disinformation (2020). Besökt 3/7-2020 på https://covidinfodemiceurope.com/report/covid_report.pdf

Bago, B., Rand, D. G., & Pennycook, G. (2020). Fake news, fast and slow: Deliberation reduces belief in false (but not true) news headlines. Journal of Experimental Psychology: General. Advance online publication.

Hansen, L. K., Arvidsson, A., Nielsen, F. Å., Colleoni, E., & Etter, M. (2011). Good friends, bad news-affect and virality in twitter. In Future information technology (pp. 34-43). Springer, Berlin, Heidelberg.

Toews, R. (2020, 25 maj). Deepfakes Are Going To Wreak Havoc On Society. We Are Not Prepared. Forbes. Hämtad 3 juli 2020 på 

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.