Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Efter hatvågen: "Sverigebilden är inte densamma som mediebilden"

Publicerad: 26 Februari 2018, 14:35

Så fort italienska mediet La Stampa rapporterar om Sverige möts artiklarna av en flod av propaganda om konsekvenserna av vår migrationspolitik. Händelsen är en i raden av rapporter om ett svartmålat Sverige – men Sverigebilden är fortsatt stark, enligt Svenska institutet.


En enskild artikel om Sverige i italienska La Stampa kan mötas av uppemot 300 arga kommentarer i mejl och sociala medier. Det rapporterade Sveriges Radio Ekot  under måndagsmorgonen, med anledning av att tidningens representanter gjorde ett Sverigebesök.

– Oavsett vilket ämne jag skriver om så handlar den vanligaste reaktionen om migranter. Även när vi rapporterar om den nya elbussen i Kista eller en svensk kulturnyhet, delgav Monica Perosino, utrikeschef på la Stampa.

Vanligast förekommande är påståenden om att Sverige är på väg att falla sönder till följd av just migrationen. Kampanjerna har varit så pass omfattande att tidningen har spårat meddelandena – vilket har lett fram till servrar i Litauen och Ukraina. Ännu är det dock oklart var meddelandena kommer från, eller huruvida "attackerna" är organiserade.

Men en sak är säker: syftet är att svartmåla Sverige.

Desinformation är en återkommande stötesten i den svenska mediedebatten – inte minst eftersom landet ofta används som just ett dåligt exempel på vad som sker till följd av en generös invandringspolitik. Ingen har väl glömt Donald Trumps "you look at what's happening last night in Sweden" eller när propagandakanalen Russia Today sände ett ungerskt klipp där Sverige påstods vara "land nummer 1" när det gäller våldtäkter.

Men hur står det då till med Sverigebilden internationellt?

Myndigheten Svenska institutet har i uppdrag att öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige. Dess analytiker Jacob Stenberg menar att många tror att ovanstående bild av Sverige är den rådande bland utlandets invånare.

– Men så är det inte. Mediebilden är inte lika med Sverigebilden. Om vi tittar på våra analyser, sett till ett långsiktigt perspektiv, så kan vi se att den här typen av kommentarer inte har påverkat bilden av Sverige till den grad man kan tro. I en studie i USA kan vi till exempel se att bilden av Sverige har blivit mer och mer positiv de senaste åren. Och det trots det ökade intresset för alternativa mediekällor och filterbubblor. Det tar tid att ändra bilden av länder. För att vara mottaglig för de här budskapen så ska man nog redan hysa ganska kraftfulla politiska åsikter om migrationsfrågor. Rent långsiktigt ser vi alltså inte något alarmerande.

Migrationsfrågor utgör omkring 6–10 procent av det som skrivs om Sverige på engelska medieplattformar, enligt Svenska institutets studier.

– Det finns otroligt mycket annat som skrivs om Sverige, som natur, turism och design – mer neutrala ämnen. Man bör inte stirra sig blind på migrationstematiken. 6–10 procent kan förvisso vara rätt mycket, men jag har svårt att se att siffran ska stiga mer. Och det är en annan sak om huruvida de här hätska eller extrema budskapen verkligen präglar ländernas uppfattning av Sverige i allmänhet. Vi har inte sett någon tendens att bilden av Sverige har blivit jättenegativ som en följd av rapporteringarna.

Att svartmåla Sverige – och även många andra länder – är däremot ett fenomen som har ökat, understryker Jacob Stenberg.

– Det är inte så konstigt att det händer. Vi har vissa krafter som försöker sprida sina budskap framför allt när det är val. Italien har val redan nu i mars och senare i år Sverige. Vi har sett en ökning av anonyma mediekällor, ofta på Twitter, som ofta skriver om Sveriges migrations- och integrationspolitik. Det är fullt möjligt att det här rör sig om organiserade metoder. Oavsett är det en ny utmaning som vi måste jobba med att bemöta.

Svenska institutet driver ett löpande arbete för att motverka desinformationen, bland annat genom att besvara kommentarerna.

– Vi försöker att göra det när det rör sig om uppenbara faktafel. Ibland använder vi oss av statistik från myndigheter, till exempel migrationsverket. Men som chefredaktören på italienska La Stampa säger, så är det inte särskilt enkelt att bemöta det här. Jag vet inte heller om det är värt att som tidning göra det.

Mårten Färlin

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.