Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Media

Expressen och SR om arbetet med obekräftade uppgifter

Publicerad: 10 April 2017, 13:58

Expressens Thomas Mattsson och Ekots Olle Zachrison om hur de jobbar med obekräftade uppgifter.


Ämnen i artikeln:

Staffan DoppingOlle ZachrisonMediekritikEkotJack WernerKarin OlssonThomas MattssonExpressen

Dagarna efter terrordådet har en mängd kritik riktats mot hur medierna rapporterade obekräftade uppgifter. Bland annat om påstådda skottlossningar vid Fridhemsplan, Hötorget, Globen och inne på Centralen. Dessa har i efterhand visat sig vara felaktiga.

Mediebrusets Björn Fridén skriver i ett blogginlägg att mediecheferna måste bli bättre på självreflektion och att i synnerhet Expressens rapportering stundtals påminnde om oseriösa mediekanalers.

"En viktig skillnad mellan propagandakanaler och seriösa medier är hur och om man erkänner sina misstag. Politikfakta kommer av förståeliga skäl inte göra det. Expressen borde. Men istället säger Mattsson till Medierna i P1 att han inte ens kände till att hans tidning publicerat ryktet" skriver Fridén med hänvisning till de uppgifter om att tre beväpnade män hoppat ur lastbilen, som Expressen rapporterade om.

Ett av de medier som fått motta hyllningar för sin rapportering är Sveriges Radios Ekot.

– Det är väldigt viktigt för oss att hålla huvudet kallt, att inte bara publicera utan verkligen reflektera och ta aktiv ställning själv. I de fall där det finns obekräftade uppgifter som är relevanta måste vi ha både hängslen och livrem när vi rapporterar dem, berättar Ekots ansvarige utgivare Olle Zachrison. Min syn i ett så här intensivt nyhetsskeende är att vi kan referera till uppgifter som rapporteras av andra medier. Om 10 000 stockholmare nås av en pushnotis som berättar om skottlossning måste vi på Ekot kunna hänvisa till det, men samtidigt vara tydliga med att vi inte kan bekräfta nyheten.

Hur jobbade ni för att säkerställa de uppgifter om skottlossningar som kom under fredagseftermiddagen?

Man måste hålla tungan rätt i mun om vilka källor vi talar om, man kan nås av uppgifter i sociala medier eller så kan våra reportrar höra någonting som skriks på platsen. Då måste vi vara mycket restriktiva och egentligen inte publicera uppgifterna om vi inte kan belägga dem. Det är dock en annan sak om etablerade medierrapporterar. Då kan det vara relevant att rapportera uppgifterna och samtidigt tillägga att vi har varit i kontakt med polisen som inte kan bekräfta dem

– Det cirkulerade även uppgifter om att det var skottlossning på Hötorget, det kunde vi dementera då vi hade en reporter på plats. Just för att kunna tillbakavisa en del av de ryktena måste man kunna referera till dem.

Expresens reporter Niklas Svensson gick under fredagen ut med uppgifter på mTwitter om att polisen "bekräftat" en skjutning på Hötorget. När det senare visade sig vara felaktigt tog de bort informationen. Tidningens chefredaktör Thomas Mattsson:

– Nyhetsredaktionerna jobbar likartat vid sådana här tillfällen: vi söker förstahandskällor såsom vittnen, vi efterfrågar bilder och filmer, vi talar med polisen och andra företrädare som kan ha relavant information. Vi försöker också att ha egna medarbetare på platsen, som journalister som kan berätta om polishelioptrar i luften och polisinsatser på marken. Alla seriösa medier, också Expressen, försöker verifiera de uppgifter som allmänhet och polis har – men det är naturligtvis viktigt att tillstå att det kan förekomma fel och missförstånd under en pågående terrorattack då allt är oklart.

Varför ansåg ni att det var relevant att publicera obekräftade uppgifter?

– Alla seriösa medier, också Expressen, prövar uppgifter som ska publiceras utifrån de journalistiska processer som vi verkar med. När? Var? Hur? Vem? Varför? Om det föreligger ett stort nyhetsvärde och ett stort allmänintresse så publicerar vi, givet att vi tror att det finns en rimlig anledning därtill. Dagens Nyheter (som först gick ut med information om skottlossning vid Fridhemsplan, reds. anm) är i dessa lägen en trovärdig källa, men det fanns fel. Nu är det så att ingen vet vad som skett, men det är en efterhandsinsikt.

Ekots Olle Zachrison berättar vidare att redaktionen flera gånger under det senaste året övet på scenariot om en terrorattack i Stockholm.

– Vi har under ett år slipat på vår live-strategi och hur snabbt vi kan komma igång i våra kanaler. Dessutom hade vi konkret övat på det här scenariot, det tror jag är en av anledningarna till att vi klarade av rapporteringen så som vi gjorde.

Mediekritiken har i sin tur möt motstånd från andra aktörer. Expressens kulturchef Karin Olsson skriver med anledning av den kritik Cafés Björn Werner och Viralgranskaren Jack Werner riktat mot rapporteringen:

"Jag brukar vara en av dem som välkomnar att journalister nagelfars. Den här gången står dock inte sågningarna i proportion till de eventuella misstagen. Att medier, med DN i spetsen, rapporterade att polisen undersökte uppgifter om skottlossning på Fridhemsplan och intervjuade skakade människor på platsen, kan och bör diskuteras. Att tala om kaos eller att man med berått mod agerat som megafon åt falska fakta är däremot rent vilseledande."

Även Staffan Dopping, expert på kriskommunikation, tycker att medierna gjort ett bra jobb.

– Det spreds förvisso uppgifter om skottlossning på bland annat Fridhemsplan och Centralstationen. Men även här var medierna tydliga med att informationen var dåligt grundad och jag tycker att de flesta medier skötte bevakningen briljant. Det har varit omotiverat mycket kritik mot medierna i samband med fredagens händelse. Jag tycker, tvärtom många andra, att redaktörer har visat is i magen de här dagarna. Ibland har det nästan blivit en överdriven försiktighet, bland annat att man talar om en "misstänkt terrorattack.

Thomas Nilsson

Reporter

thomas.nilsson@resume.se


Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.