Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Hacka din beslutsångest på Tinder

Publicerad: 15 Oktober 2020, 14:53

Varför känns vissa val så svåra att vi inte väljer något alls? I veckans beteendebank har Rodolfos Beate Undén tittat på om maximizers eller satisfiers blir mest lyckliga inom dejtingvärlden.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Hur kan det vara så svårt att träffa någon på riktigt på Tinder? Möjligheterna är ju teoretiskt sett oändliga. Men antalet alternativ verkar inte göra saken lättare, snarare tvärtom. VI har fått lära oss att fler alternativ jämt är bättre därför att det stärker vår konsumentkraft—men forskning visar att denna snarare urholkas. För många val gör oss nämligen mentalt överväldigade och handlingsförlamade. Vi skjuter upp beslut, blir mindre nöjda och säkra på de val vi faktiskt gör och riskerar i förlängningen att inte fatta några beslut alls. 

Vad säger forskningen?

Inom beslutsforskning skiljer man på så kallade maximizers, som vill hitta det absolut bästa alternativet, och satisfiers som nöjer sig med good enough. Den som söker han finner och rent intuitivt borde maximizers få lön för mödan att inte nöja sig med första bästa. Men Barry Schwartz, en auktoritet inom choice overload-forskning, har observerat att maximizers tvärtom är betydligt mindre nöjda med sina liv, mindre lyckliga och optimistiska, till och med mer deprimerade. I en studie såg han nämligen att de personer som maximerade mest hade högst poäng på skalor som testar för depression, så höga att de nästan klassificerade för en klinisk diagnos. 

Experimentet som gjordes för tjugo år sedan skulle möjligtvis ge ännu mer extrema resultat idag, när smartphonen är en integrerad del av allas våra liv. En smartphone innebär ju nämligen ett exponentiellt antal möjliga handlingar och, som på Tinder, ett exponentiellt antal möjliga personer att träffa. Experiment har faktiskt visat att även om vi inte ens tittar på eller använder den, så sänker närvaron av en smartphone kvaliteten på fysiska möten. I en studie observerade man när deltagare förde ett samtal på tu man hand och noterade speciellt om någon i paret hade en mobil i sin hand eller på bordet mellan dem. Efter samtalet fick båda parter svara på frågor som ”Till vilken grad kände du att den andra personen ansträngde sig för att förstå dig?” I de samtal där en mobil varit närvarande bedömdes samtalet, av båda parter, som mindre tillfredsställande. Forskarna antar att alla de möjliga alternativ som smartphonen representerar gör att vi ständigt bestrider impulsen att plocka upp den, vilket dränerar vår närvaro, uppmärksamhet och våra samtal på energi. 

Och vad betyder det?

Att vara en medveten dejtare och söka det optimala verkar alltså inte vara strategin för den som vill hitta en långvarig relation. Ju fler alternativ vi har, som på Tinder, desto högre blir vår förväntan att något av dem kommer göra oss verkligt nöjda, och desto större blir vår besvikelse när vi konfronteras med glappet mellan förväntan och verklighet. Så hur kan man minska effekterna av choice overload och ge sig själv bättre förutsättningar att fatta ett beslut? 

Schwartz pekar på att felet maximizers gör är att undersöka alternativ och samtidigt försöka välja ett av dem. Istället, menar han, borde man tillåta sig att fönstershoppa utan deadline eller press att göra ett åtagande till något alternativ. Då frigörs mental energi till själva upplevelsen av de olika alternativen. Å andra sidan ett betydligt mer konservativt dating-råd: att se på sina val som oåterkalleliga. En stor del av lidandet i choice overload är nämligen tvivlet över det beslut man fattat. Schwartz menar att en väg runt detta är att, när man väl gjort ett val, inte ens börja reflektera över dess för- eller nackdelar utan behandla det som slutgiltigt. 

Källor

Misra, S., Cheng, L., Genevie, J., & Yuan, M. (2016). The iPhone effect: The quality of in-person social interactions in the presence of mobile devices. Environment and Behavior, 48(2), 275-298.

Schwartz, B. (2004). The paradox of choice: Why more is less. New York: Ecco.

Beate Undén

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.