Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag25.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Hård kritik mot bokstavsalfabetet Adam Berit – kallas för "symboltrams"

Publicerad: 1 Oktober 2018, 10:23

Seher Yilmaz

Foto: Montage

Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen: "Just nu hörs väldigt många som skriker högt och det känns som ett tecken i tiden".


Ämnen i artikeln:

Åkestam HolstANR BBDORättviseförmedlingenSeher Yilmaz

I fredags skrev Resumé om det nya bokstavsalfabetet Adam Berit, som Fredrika Bremer-förbundet och Rättviseförmedlingen tagit fram tillsammans med sina byråer ANR BBDO och Åkestam Holst. Det var första gången som två reklambyråer arbetat tillsammans för att ta fram en kampanj.

Med det nya bokstavalfabetet hoppas man få till en förändring som bättre speglar det Sverige vi lever i idag. Genom att byta ut de tidigare 29 namnen, som enbart var mansnamn, vill man fokusera på ett land som idag präglas av större mångfald.

LÄS MER: Nya alfabetet – reklambyråerna gjorde kampanjen ihop

Alla namn i det nya alfabetet har stämts av med fonetiker och språkexperter för att de ska vara lika tydliga som det tidigare alfabetet. Men det är också i fonetiken som mycket av kritiken nu kommer ifrån. Extra stor uppmärksamhet har namnet "Khaled" för K fått.

DNs ledarskribent Martin Liby Troein skriver bland annat att namnet kommer "ge upphov till en del huvudvärk, eftersom ”Kh” ofta inte uttalas med ett hårt ”k”-ljud". Även nyhetspanelen i TV4 som består av Sakine Madon, politisk redaktör VLT, Carolin Dahlman, politisk redaktör Kristianstadsbladet och Amanda Sokolnicki, bitr politisk redaktör Dagens Nyheter, kritiserar det alternativa alfabetet.

– Jag ser framför mig hur räddningspersonal snabbt ska bokstavera Khaled. Det här är ju symboltrams och det är lite utmärkande för Rättviseförmedlingen, säger Sakine Madon i TV4.

– Det finns viktigare frågor att bry sig om för en sån organisation. Till exempel hedersstrukturer där många kvinnor i Sverige nu lever i ofrihet. Kämpa för det som är viktigt istället för det här tramset, säger Carolin Dahlman.

Amanda Sokolnicki beskriver det som ett ointressant pr-trick, men säger samtidigt att Rättviseförmedlingen grundidé med att hjälpa organisationer att förbättra och bredda sina rekryteringskanaler är intressant.

Seher Yilmaz, ordförande i Rättviseförmedlingen, håller inte med om kritiken. Hon anser att det är viktigt att skapa ett inkluderande språk. Hon tar ordet "hen" som exempel där flera personer blev upprörda över det nya ordet.

– Många av de som är upprörda säger att det inte är en viktig fråga, men ändå engagerar de sig så mycket i det. Då spelar det väl stor roll.

Du säger att ni stämt av med fonetiker och språkforskare, men ändå är det många som anmärker på namnet "Khaled" eftersom det ofta saknar ett hårt k-ljud?

– Det stämmer att hela alfabetet är avstämt med fonetiker och språkvetare. Sen handlar det inte om att vi bara påpekar ett problem, utan presenterar ett förslag. Det jag tycker är viktigt är användbarheten, då kan man ju diskutera om den bör uppdateras. Vilka som inkluderas är en viktig fråga och den har vi bidragit till. 1960 bytte man exempelvis ut Harald mot Helge, så det går att byta ut namnen.

Några av kritikerna anser att ni håller på med symbolpolitik?

Det är många som tycker att vi borde hålla på med något annat istället, men jag tror att vi på vägen mot ett bättre samhälle måste lyfta på massor av olika stenar. Vi säger inte att det här är enda vägen mot ett jämlikt samhälle. Sen har alltid den här typen av frågor beskrivits som symbolpolitik. Mitt slutmål är inte att skapa ett alfabet som inkluderar alla, utan ett samhälle som inkluderar alla. Det är inte bara en symbol utan det är en verklig förändring.

Seher Yilmaz säger att hon och Rättviseförmedlingen jobbar varje dag med att förändra makten och att det aldrig är bekvämt. Därför är hon inte förvånad över att det alternativa alfabetet har fått den här typen av reaktioner.

– Just nu hörs väldigt många som skriker högt och det känns som ett tecken i tiden. Det är inte bara kopplat till den här frågan, utan allt som har med jämlikhet och jämställdhet att göra. När det lagt sig tror jag att det kommer bli en mer nyanserad diskussion om vårt språk.

Kan du hålla med om kritiken?

– Vi vill ju att det ska vara ett användbart alfabet så kritik kring enskilda bokstäver tar vi till oss av. Alfabetet kan absolut förändras eller utvecklas. Vad gäller kritik om att detta är symbolpolitik, det säger man ju om frågan om representation också. Rättviseförmedlingen jobbar med inkludering och att bredda representationen i olika sammanhang. Oavsett om andra tycker att det är stora eller små frågor, kommer vi alltid att jobba med inkludering av fler och breddad representation. Det är det vår verksamhet handlar om.

Alex Hartelius

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.