Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Media

Hot mot journalister inget nytt — men mängden förskräcker

Publicerad: 7 februari 2013, 10:15

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling

Hot mot journalister har alltid förekommit, men tekniken har gjort fenomenet större. Det menar SJFs ordförande Jonas Nordling som nu drar i gång en ny undersökning om hot och våld mot journalister.


Ämnen i artikeln:

Uppdrag GranskningSJF

Med anledning av gårdagens Uppdrag granskning om mäns näthat mot kvinnor, så har Journalistförbundet lyft upp sin handlingsplan för hot mot journalister på sin hemsida.

Trots att den snart har sex år på nacken, är den aktuellare än någonsin.

– Det finns redaktioner som har en viss vana vid att hantera hot och har bra rutiner för detta, säger Jonas Nordling. Men på andra journalistiska arbetsplatser har det aldrig förekommit hot, och när dessa dyker upp bör man ha en beredskap.

Hot mot journalister är inget nytt. Det har förekommit så länge det funnits journalister. Men skillnaden mot förr var att det då kom ett enstaka brev eller hotfullt telefonsamtal till redaktionerna. Nu sprids hoten i kommetarsfält och diskussionsforum. Och det är lättare att skriva ett anonymt mejl än ett brev.

– Det som här hänt att att hatarna har upptäckt varandra, säger Jonas Nordling. De triggar och sporrar varandra och den hotfulla tonen blir normal och acceptabel för dem.

Ett problem som SJF vill påtala är att även på redaktioner som har en god beredskap mot hot och våld, finns det en grupp som är alldeles för lätt att glömma bort — frilansarna.

– Vi anser naturligtvis att uppdragsgivarna har ett ansvar för dem som de anliter, säger Jonas Nordling. Det handlar om journalister som jobbar i enskilda firmor och som inte har resurser att hantera sådant här på egen hand. Och ju fler uppdragsgivare, desto fler borde de ha som står upp för dem.

2009 gjorde Säpo en rapport om otillåten påverkan på medier där det konstateras att det är relativt vanligt att journalister hotas och trakasseras som en följd av sin yrkesutövning.

Fysiskt våld är mer ovanligt; Säpo talar om ett tiotal fall rapporterats, huvudsakligen från politiska extremister. De är vanligast att hoten kommer från mer eller mindre organiserade grupper som verkar inom mer vanlig kriminalitet eller politisk extremism.

Säpo påpekar i sina slutsatser att det finns en uppenbar risk för att hoten påverkar innehållet i media, även om det är ovanligt att redaktioner väljer att avstå från att publicera på grund av hoten.

Journalistförbundets handlingsplan för hur redaktioner ska agera vid hot, kom till efter en stor enkätundersökning bland förbundets medlemmar. Nu kommer förbundet att genomföra en ny undersökning.

– Vi hoppas kunna synka den med norska och finska journalisförbunden för att få en heltäckande nordisk bild, säger Jonas Nordling.

Krister Berntsson

Ämnen i artikeln:

Uppdrag GranskningSJF

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.