Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag27.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Konsten att gräva rätt i 12 miljoner dokument

Publicerad: 13 September 2016, 12:58

I den svenska, lite lättare, delen av boken får vi följa ”Uppdrags gransknings” konfrontering av den isländske statsministern Sigmundur David Gunnlaugsson.

Alla journalister vet att man aldrig ska låta en förmodad rättshaverist "skicka några dokument". De skickar alltid allt och då menar jag allt.


Ämnen i artikeln:

PanamadokumentenJournalistik

Man drunknar i papper, man storknar, går vilse, tröttnar och ger upp. Många scoop har säkert följt med kilovisa osorterbara pappershögar ner i det gröna återvinningskärlet.

Men tiden då fakta sattes på pränt är snart förbi och kommer nog ändå att framstå som lättjobbad jämfört med de utmaningar som möter nästa generation grävande journalister.

De båda tyska grävarna Bastian Obermayer och Frederik Obermeier har nu skrivit boken "Panamadokumenten – berättelsen om historiens största läcka" (Weyler Förlag). De återkommer ofta till det till synes omöjliga i att hantera den enorma floden data och hur det kräver ett nytt journalistiskt arbetssätt. De var tvungna att be ekonomerna på Süddeutsche Zeitung om en vassare pc med ett arbetsminne på 128 gigabyte och hårddiskar som lagrar över 8 terabyte. Monster-pc:n kostade 170 000 kronor, men den var helt nödvändig.

Det var de båda som höll kontakt med John Doe, läckan till Panamadokumenten. Projektet var superhemligt och att alls arbeta nätanslutet finns inte på kartan för en seriös grävare.

Källan slussade över tolv miljoner dokument, vissa bara en skannad A4, andra flera hundra sidor tättskriven spansk juristprosa. Den samlade datamängden blev 2,6 terabyte innan publiceringen gjordes samtidigt i 80 länder den 3 april. Det är 2 600 000 megabyte för oss vanliga datoramatörer. Eller 200 miljoner normala nyhetsartiklar i word.

"Panamadokumenten" är en genomgång av världens hittills största enskilda avslöjande, en stor framgång i kampen mot skattefiffel via brevlådeföretag i skatteparadis.

Tyskar är väldigt grundliga. Därför är boken en grundkurs för dem som inte tidigare har satt sig in i hur skattefiffel via brevlådeföretag går till.

Grävande journalister är sällan komiker. Boken är i stora delar tämligen torr och måste så vara när allvarliga beskyllningar mot tunga makthavare världen över ska bevisas. Men den lever upp när grävarna lämnar excelarken och beskriver kontakterna med källan, som när Bastian Obermayer hoppar mellan världsnyheter och att läsa för sina sjuka barn.

Boken avslutas med ett kapitel av "Uppdrag gransknings" Joachim Dyfvermark och Sven Bergman, som "avsatte" Islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson och avslöjade Nordeas brevlådor i Panama. Svenskarnas kapitel är roligare att läsa, skrivet som en minideckare med levande och trovärdig dialog. När de tillsammans med den isländske grävaren Johannes Kristjansson ska konfrontera statsministern, som kom till makten efter Islands bankkrasch på löften att rensa ut fiffel, är det verkligen "Uppdrag gangstring".

Man måste var hård mot de hårda. Granskning handlar om att sparka uppåt.

Tips som journalister kan lära sig av finns i en längre version av denna artikel i Resumés papperstidning. Har du ingen prenumeration? Det ordnar du här!

Leif Holmkvist

Reporter

leif.holmkvist@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.