Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

"Kvällspressen skattefuskar med tipspengar"

Publicerad: 14 Januari 2008, 13:26

Aftonbladet och Expressen gräver fram politiska skandaler genom att bryta mot lagen. Enligt Magasinet Neo har tidningarna struntat i att skicka in kontrolluppgifter på tipspengar man har betalat ut. För att skydda källor, hävdar kvällspressen. Olagligt, enligt Skatteverket.


Att kvällspressen betalar tipsare som lämnar exklusiva uppgifter är inte en ovanlighet. För tipspengar gäller samma skatteregler som för vilken arbetsinkomst som helst. Bland annat att skicka in kontrolluppgifter på utbetalningarna till Skatteverket.

Men både Expressen och Aftonbladet har flertalet gånger struntar i att göra det och bryter därmed mot lagen. Det avslöjar Magasinet Neos redaktör Peter Wennblad i det nya numret av Neo och i en kompletterande artikel på Svenska Dagbladets debattsida i dag.

Jan  Helin , chefredaktör på Aftonbladet, säger till Neo att man drar skatt på alla tipspengar innan de betalas ut. Men tipsarna får själva bestämma om tidningen ska skicka en kontrolluppgift på utbetalningen till Skatteverket. Helin säger att det är för att garantera tipsarna anonymitetsskydd.

Men enligt skattedirektören Tommy Carlsson på Skatteverket bryter det mot skattelagstiftningen.

– Det finns inga undantag för kravet på kontrolluppgift. Så detta låter definitivt som ett brott, säger han till Neo.

Expressen struntar regelbundet i att skicka in kontrolluppgifter, skriver Neo. Detta dementaras av Expressens administrative redaktionschef, Per-Anders Broberg. Till Resume.se säger Broberg:

– Expressen skickar alltid kontrollupgift till Skatteverket.I de fall vi inte  vill röja en uppgiftslämnares identitet skickas en kontrolluppgift till  Skatteverket utan indentiteten på uppgiftlämnaren. Expressen betalar i dessa  fall såväl skatt som avgifter.att de har som regel att aldrig göra det, om tidningen anser att källan behöver skyddas.

Enligt en statlig utredning som gjordes av Rättssäkerhetskommittén under 1990-talet strider inte skattelagstiftningen och anonymitetsskyddet med varandra.

I den konstaterar man att anonymitetsskyddet gäller för att lämna uppgifter, inte för att ta betalt för dem. De skriver att om man ”vill undvika den registrering av identiteten som en utbetald ersättning innebär kan man låta bli att ta betalt för uppgiften eller artikeln.”

Om Aftonbladet och Expressen vill skydda sina källor samtidigt som de vill hålla sig till skattelagstiftningen måste de alltså sluta betala för att få exklusiva tips.

Linus Fremin

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.