Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Media

Likheten mellan Stampen och Grekland

Publicerad: 30 Juni 2015, 12:38

I dag skulle både grekerna och Stampen gjort sig av med banklånen. Ingen av dem lyckades. Förklaringen finns i boksluten, där Stampens revisorer ifrågasätter "bolagets fortsatta drift".


Ämnen i artikeln:

PwcMartin AlsanderHandelsbankenStampen

Både europolitikerna och Handelsbanken har haft stort tålamod med sina låntagare vid konkursens rand. Sedan årsskiftet har Stampen levt på korta krediter med löfte till banken att betala sina lån senast i dag.

I stället skulle Stampen skaffa ny långsiktig finansiering. Obligationer, konvertibler eller emission av preferensaktier uppges ha diskuterats med investmentbanken ABG Sundal Collier.

Stampens revisorer på PwC levde i alla fall i den tron så sent som den 8 juni då revisionsberättelsen påtecknades. Tonen är osedvanligt hård i frågan om arbetet med Stampens långsiktiga finansiering: "Ett positivt utfall av detta arbete säkerställer bolagets fortsatta drift."

Men i förvaltningsberättelsen skriver Stampen att "målsättningen är att refinansieringen ska vara slutförd under 2015".

Arbetet med att skaffa friska pengar har alltså havererat de senaste veckorna. Ingen vill köpa in sig i eller låna ut pengar till Stampen, som tvingats be bankerna ställa upp med korta och dyra lån ännu ett halvår.

Stampen hade vid årsskiftet 524 miljoner kronor i skuld till banken, en nettoskuld på 967 miljoner och ett eget kapital på 434 miljoner. Soliditeten halverades i fjol till 12 procent och skuldsättningsgraden fördubblades från 3 till 7.

Koncernen hade vid årsskiftet, trots nedskrivningar och försäljningar, en goodwill på 1 738 miljoner, varav 906 miljoner i sin mediesektor som i fjol gick back med 29 miljoner. För att försvara övervärden på nästan en miljard krävs 50 - 100 miljoner i uthållig vinst.

I Stampens bokslut finns förklaringen till frånvaron av investerare och oron hos Handelsbanken. Medan både annons- och upplageintäkter faller, växer de digitala intäkterna bara från 7 till 8 procent av koncernens totalomsättning.

Stampens andra ben är tryckerierna, vars rörelsevinst utraderats av kostnaderna för nedläggning av fyra anläggningar. Här finns också en potentiell momsskuld på 684 miljoner, varav nästan hälften till företag utanför koncernen.

Ägarfamiljerna Hjörne och Hörling har nu ett halvår på sig att skaka fram nya pengar. Under tiden lär Handelsbanken fortsätta pressa fram försäljningar för att få tillbaks sina pengar.

Leif Holmkvist

Reporter

leif.holmkvist@resume.se


Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.