Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Media

Moderaterna vill stycka upp Telia

Publicerad: 4 september 2018, 13:45

Elisabeth Svantesson

Foto: Pressbild

Moderaterna har ett färdigt förslag om Telias framtid. Partiet tänker inte försöka stoppa köpet av Bonnier Broadcasting. Men statens ägande i Telia ska avvecklas och Telias viktiga infrastruktur av telemaster och kablar som förbinder bostäder och andra anläggningar ska samordnas i ett nytt statligt telekombolag.


Ämnen i artikeln:

TeliaMikael DambergBonnier BroadcastingTV4

Den moderata planen är tänkt att plockas fram om Alliansen tar över regeringsmakten efter valet. Enligt Resumés uppgifter har det förekommit kontakter mellan moderaterna och den sittande regeringen och näringsminister Mikael Damberg i just frågan om Telia. Moderaternas näringspolitiske talesperson Elisabeth Svantesson meddelar via sin pressekreterare Charlie Forsberg att det var näringsminister Damberg som hörde av sig och ett möte ägt rum. Enligt Resumés uppgifter diskuterades då också frågan om att stycka Telia.

Charlie Forsberg hos moderaterna säger att Elisabeth Svantesson varit öppen för en delning av Telia tidigare. Han vill inte kommentera uppgifter att det finns en förberedd plan hos moderaterna, vilket flera källor bekräftar för Resumé. Däremot pekar Charlie Forsberg tydligt på den sittande regeringen och skriver till Resumé att "vi anser att regeringen duckat i frågan om Telias ägande av TV4".

Samtidigt kan konstateras att de tidigare hårda och kritiska offentliga uttalanden som kommit från både Mikael Damberg och moderaternas Elisabeth Svantesson, nu är nedtonade och har ersatts av en mer pragmatisk inställning. Det gäller i första hand det faktum att Telias affär med Bonnier Broadcasting inte låter sig stoppas för att det finns ett politiskt motstånd. Det enda som kan stjälpa Telias planer är just nu den konkurrensrättsliga prövning som ska göras av EU.

När Mikael Damberg gått till attack mot Telias planer så har han, enligt de politiker vi talat med både inom regeringen och oppositionen, saknat maktmöjligheter. Telias ledning och styrelse, där staten valt att inte ha någon representant, har agerat helt i linje med aktiebolagslagen. När planerna läckte och Resumé först av alla kunde publicera nyheten fick alla aktieägare likartad information. Telia kan inte enligt aktiebolagslagen prioritera staten i förhållande till andra ägare bara för att staten är den största enskilde ägaren med sina 37 procent av Telias aktier.

I och med att ledning och styrelse dessutom kommit fram till att affären är bra för bolaget så kan det strida mot aktiebolagslagen om staten offensivt skulle motarbeta planerna. I dag vill inte näringsministern ge några nya kommentarer, utan hänvisar genom sin pressekreterare till tidigare uttalanden.

Flera politiker har också varnat för att det sändnings-tillstånd som TV4 har i det samhällsägda digitala marknätet kan dras in. Skälet skulle vara den ägarparagraf som gäller för alla tv-kanaler som sänder i nätet. Men även det är ett slag i luften. Ägarparagrafen har sin bakgrund i en "lex Bonnier". Alltså förhindra att ägarkoncentrationen på mediemarknaden skulle öka. Från början handlade det om att Bonnier skulle kunna stoppas att ta över hela TV4, vilket till slut ändå blev ett faktum. Men inte ens då drogs några tillstånd in, och paragrafens rättsliga kraft måste nog anses var mycket svag.

I dagsläget och i Teliaaffären minskar ju dessutom Bonniers makt, och att hävda att statens ägande skulle blir för stort med både Public Service-företagen SVT, SR och UR samt Telia och TV4 låter sig knappast bevisas i någon konkurrensrättslig prövning. Det skulle betyda att staten i så fall skulle påstå att man i detalj styr det publicistiska innehållet i public service, något man i decennier bestämt hävdat inte är fallet. Allmänna riktlinjer och ramar är något annat än maktutövning operativt av innehållet i SR, SVT och UR.

Ytterligare ett problem med politikernas pekpinnar om ägarparagrafen är att det riskerar att uppfattas som ministerstyre, vilket inte är tillåtet. Det är Myndigheten för Press Radio och TV, MPRT, som i ensamt majestät ska utvärdera om den aktuella Telia-affären påverkar TV4:s sändningstillstånd genom ägarparagrafen.

Till bilden hör också att TV4-gruppen totalt sett har 12 sändningstillstånd i det digitala marknätet. Det är nästan 25 procent av hela marknätet, som TV4 också årligen betalar pengar för. Det är ingen gratisdistribution. Staten tar betalt. Om MPRT skulle dra in TV4:s sändningstillstånd så innebär det förlorade intäkter i en sådan omfattning att marknätet riskerar att klappa ihop.

Den mest troliga räddningsmanövern skulle vara att ta hem pengarna genom att öka kostnaderna för SVT, vilket knappast skulle få politiskt stöd då en ny public service-skatt ska besluts inom kort. Att lotsa igenom den skatten genom att börja med en höjning som ingen förutsett låter sig säkert inte göras. Enbart denna krassa ekonomiska aspekt gör att hotet om indraget TV4-tillstånd måste betraktas som i princip uteslutet. Den slutsatsen förs också fram av flera politiker i riksdagens kulturutskott, som Resumé talat med.

Mikael Damberg vill inte heller i detta ämne göra några nya uttalanden. SD:s motstånd mot Telias köp av Bonnier Broadcasting tror bedömare hos både regeringen och den borgerliga oppositionen kommer att vara helt verkningslöst. Och en fortsatt socialdemokratisk regering med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet har som sagt inga skarpa maktmedel mot Telias planer. Om en s-regering vill stycka Telia och skapa ett nytt helägt statligt telekombolag för den känsliga infrastrukturen och bygga detta med Teracom är däremot osäkert.

Just nu rullar Telias köp av TV4, CMore och finska MTV3 vidare mot målgång i mitten av nästa år då EU-granskningen ska vara klar. Bilden av vilka bötesbelopp, som är kopplade till om affären inte genomförs har nu också klarnat. Resumés uppgifter från Telia visar att det, i strid med tidigare påståenden i media, inte finns någon straffavgift om EU stoppar affären. Om Telia kliver av affären av andra skäl, eller om det politiska trycket skulle bidra till ett avhopp, så är detta inte reglerat i avtalet. Det finns ingen "break-up-fee" i avtalet. Detta betyder att Bonnier i ett sådant hypotetiskt läge måste stämma Telia för avtalsbrott och yrka skadestånd.

Att det inte finns något automatiskt bötesbelopp om EU stoppar affären eller böter om politikerna driver fram en upplösning av affärsavtalet tyder på att både Telia och Bonnier varit mycket säkra på att affären kommer att gå i mål.

Jan Scherman

Alex Hartelius

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.