Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag28.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Ödesdagen – tisdag

Publicerad: 5 Januari 2012, 09:36

Martin Schibbye och Johan Persson i rättsalen.

Foto: Scanpix.

Nu har de svenska journalisterna suttit frihetsberövade i 189 dagar i Etiopien. På tisdag går tiden ut för att överklaga. DN:s reporter Mats J Larsson tror inte att svenskarna överklagar.


Ämnen i artikeln:

Johan PerssonMartin SchibbyeMats J Larsson

Martin Schibbye och Johan Persson dömdes av etiopisk domstol till 11 års fängelse. Nu klämtar klockan för svenskarna.  De båda journalisterna måste överklaga senast tisdag nästa vecka.

I annat fall är man helt beroende av en benådning från Etiopiens premiärminister Meles Zenawi.

En som följer fallet mycket noga är DN-journalisten Mats J Larsson:

– Om man inte väljer att överklaga domen behöver svenskarna inte lämna in en nådeansökan direkt. Men om man väl lämnar in en sådan måste man be om ursäkt och även på skriftlig väg erkänna sina brott. Men enligt mina samtal med de anhöriga lutar det åt att svenskarna inte överklagar domen, säger han.

Han poängterar dock att man inte får glömma att åklagaren kan välja att överklaga domen eftersom denne inte var nöjd med 11 års fängelse, utan yrkade på 18,5 år:

– Fängelsestraffet blev egentligen först 14 år och tre månader, men sattes ned på grund av förmildrande omständigheter som att de inte är straffade tidigare samt att de har föräldrar att ta hand om, säger Mats J Larsson.

Han tror inte att svenskarna har särskilt mycket att vinna på att överklaga eftersom hela det svenska försvarets strategi redan underkänts av den etiopiske domaren:

– Svenskarnas försvar kallade in fyra karaktärsvittnen och sådan vittnen är viktiga i svenska domstolar, men under rättegången avfärdades de fyra vittnena helt av den etiopiske domaren, säger Mats J Larsson.

Han pekar också på att Etiopien visserligen är en rättsstat på pappret, men inte i praktiken:

– Det finns tydliga indikationer på att det etiopiska rättssystemet är politiskt styrt. Och mycket talar för att blir kopplingen blir ännu tydligare ju högre upp i domstolssystemet man kommer, säger Mats J Larsson.

Han nämner också att en New York Times-korrespondent kastades ut ur landet för ett par år sedan. Nu får tidningen inte ens visum dit längre. Som om detta inte vore nog har mängder av journalister från Etiopien fängslats:

– Amnesty har talat om cirka 100 fängslade journalister och oppositionella, men numera finns det cirka 200 oppositionella och journalister i fängelserna, säger Mats J Larsson.

Sverige har även diskuterat om man ska dra in sitt bistånd till Etiopien, men här har biståndsminister Gunilla Carlsson satt ned foten och menar att det skulle drabba många oskyldiga.

Sverige har i stället lagt om sitt bistånd så det går till Röda Korset och liknande organisationer i stället för direkt till den etiopiska regimen, men kritiker anser att utländskt bistånd ändå underlättar för regimen att ägna sig åt sin militär och säkerhetstjänst i stället för fattigdomsbekämpning.

Ett exempel på hur indraget bistånd haft påverkan på den etiopiska regimen rör en EU-diplomat som hjälpte en oppositionell och straffades genom att utvisas ur landet. EU reagerade genom att införa ett totalstopp av bistånd från EU, vilket ledde till att den etiopiska regimen frigav ett antal oppositionella, bland annat den person som EU-diplomaten hjälpt.

I väntan på att något händer fortsätter svenskarna att skaka galler:

– Innan domen har vunnit laga kraft och en eventuell överklagandeprocess är slutförd är vi minst inne i mitten på mars. Så tiden går och det kostar även mycket pengar för de anhöriga som måste åka dit hela tiden, säger Mats J Larsson.

Han pekar på att anhöriga är positiva till det arbete som den svenska ambassaden i Etiopien utför. Här finns ett 50-tal anställda, varav 10-talet heltidsanställda är involverade i frågan.

Han tror att svenskarna ändå har god chans att benådas. Inte minst för att Etiopien har en tradition av att benåda journalister:

– Direkt efter valet 2005 fängslades 100-tals oppositionella journalister och andra personer i oppositionen. Dessa frigavs sedan. Så Etiopien har en tradition av att först döma och sedan benåda, säger Mats J Larsson.

Även om premiärministern inte benådar svenskarna finns mycket som talar för att deras straff kan förkortas avsevärt.

– 11 års fängelse innebär i praktiken 6-7 års fängelse i Etiopien. Men samtidigt har killarna ett starkt rättspatos, vilket skulle kunna tala för att de trots allt överklagar på tisdag. Men om de gör detta tar de en stor risk eftersom straffet kan bli längre, säger Mats J Larsson.

Karl-Johan Byttner

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.