Ribbing försvarar sig efter kritiken mot ”Bröstbetittad”

Så här skrev kvinnan bland annat till Magdalena Ribbing.

Min chef  stirrar ofta på mina bröst då vi har möten. Det sker endast när det bara  är vi två i ett rum. Detta gör mig mycket obekväm, och jag funderar på  att byta på arbetsplats. Då det är något så diffust som en blick är det  svårt att ta upp det med någon annan på företaget.”

Kvinnan tar också upp att skillnaden i hierarkin gör att det känns svårt att hantera frågan.

Hon uppgav även att stirrandet har pågått ända sedan kvinnan började på arbetsplatsen och att det sker så gott som varje vecka.

Magdalena Ribbing ger kvinnan rådet att skyla sig.

”Så  mitt förslag till dig är att inte ge chefen en chans att glo – när du  ska ha möte med honom, ta i det ögonblicket på dig en medförd stor kofta  eller väst eller häng på dig en en stor schal som döljer dina bröst.”

Magdalena  Ribbing tycker ändå att mannen borde förstå att det är obehaglig att  han stirrar på kvinnans bröst, men lägger samtidigt in en brasklapp.

”Undantaget om hon markerar önskan att bli beskådad genom att ha trånga kläder och påtagligt djup urringning till vardags.”

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig.

Magdalena Ribbing har därför valt att förklara sig ytterligare. Så här skriver hon.

”Nu  är det många som har läst mitt svar i frågan ”Bröstbetittad” som fan  läser Bibeln att jag nödgas förklara vad jag faktiskt har skrivit.”

Magdalena  Ribbing menar att hon i normalfallet skulle ge kvinnan rådet att vända  sig till ”överchef eller personalrepresentant”, men eftersom det rör sig  om något så diffust som en blick är det svårt att hantera på ett sådant  sätt..

Hon menar också att det var ren sarkasm när hon skrev att: ”Kvinnor måste via klädval hjälpa dessa arma stackare.”

”Det  är något annat än vad alla otroligt upprörda kommentatorer har läst in i  mitt svar som att jag skulle anse att kvinnor ska klä sig i burka och  vad det när som påstås att jag menar, eller att jag skulle ha svarat att  kvinnor får skylla sig själva om de blir våldtagna.”

Magdalena  Ribbing menar att hon inte kan göra något åt dessa ”absurda tolkningar”,  utan endast uppmuntra till att man läser vad som verkligen står i  hennes svar.

Hon avslutar med:
”Att jag utan att hänföra det  direkt till frågeställaren har skrivit att kvinnor kan behöva hjälpa  svaga män genom att avstå från utmanande klädsel på jobbet är tydligen  ytterst svårsmält.”