Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

Så plundrades Eniro på 6,7 miljarder

Publicerad: 29 September 2010, 14:43

Bankerna kräver att Eniros ägare åter skjuter till 2,5 miljarder kronor. Resumés granskning visar att företaget plundrades på 6,7 miljarder av hedgefonder som höjde lånen och utdelningarna. När krisen för katalog kom, sålde de och lämnade skulderna till svenska pensionssparare.


Ämnen i artikeln:

Johan LindgrenEniroJesper Kärrbrink

truefalse

Jesper Kärrbrink blev vd på ett företag som var skuldsatt upp över öronen. Han fick sparken och bollen hamnade hos Johan Lindgren som nu står inför bankernas hot: betala annars tar vi över.

Eniro knakar under bankernas tryck. Först om fyra veckor ska den nye vd:n Johan Lindgren lämna Q3-rapport och visa sin väg ur lånefällan.

Om en vecka är det tio år ­sedan Eniro börsintroducerades. En genomgång av boksluten är lika skrämmande som ”Wall Street 2”. Storyn i sammandrag: unga bonuskåta hedgeförvaltare belånar företaget för att dela ut pengarna och dra.

På sex år plundrade de Eniro på nära 7 miljarder kronor. År 2005 betalade de 8 miljarder för norska Findexa, lånade till köpet och byggde ett enormt goodwillberg. Nettoskulden steg till 10,5 miljarder.

Föga hjälpte det att Eniro var rejält lönsamt. När Jesper Kärrbrink tog över 2008 var nettoskulden 10,7 miljarder. Två månader senare föll Lehman Brothers, som för övrigt var delägare när Eniro 2007 plundrades på 2 760 miljoner kronor.

Plundra är ett hårt ord, ­eftersom aktieägarna självfallet ska ha en skälig del av företagets vinst. Men i Eniros fall kan ordet vara befogat av följande skäl:
Tricket att höja belåningen så långt bankernas ramar räckte och samtidigt öka utdelningen var populärt i slutet av 1990-talet. Avkastningen på eget kapital ökade och kunde driva upp kursen, trots att företaget inte var mer värt. Snarare tvärtom.

Låna högt och dela ut frikostigt är inget annat än förtida uttag av framtida vinst. Lite som Skandias famösa ”embedded values” där framtida intäkter på långa försäkringsavtal låg till grund för ledningens bonusar.

De höga lånen är kopplade till ”covenants”, krav på kassa­flöden och vinster. Om vins­terna sjunker åker räntorna upp och vinsten är väck. Det krävs bara en lågkonjunktur eller i Eniros fall att kunderna tar till sig ett teknikskifte för att upplägget ska spricka.

Sedan Eniro börsnoterats saknades en stark ägare. Största ägare de första åren var Fidelity fonder med drygt 10 procent. De flesta större ägare var fondbolag med bara ett par procent. Företagspirater som filmens Gordon Gekko eller verklighetens Christer Gardell älskar sådana bolag, bara de har stor kassa eller starkt kassaflöde.

Mycket riktigt drogs de till Eniro och de kunde gå in ­under radarn. Först vid 5 procent tvingades de att flagga upp sina innehav.

År 2003 kom till exempel K Capital och Hermes Invest, sedan hedgefonderna Kairos Investment, Richmond Capital och Parvus Asset Management samt Lehman Brothers och Capital Group. De körde ut SPP, AMF och Första AP-fonden ur nomineringskommittén och fick makten över utdelningspolicyn. Resultatet ser ni i diagrammet.

Utdelningspolicyn ändrades snabbt från 30 procent av nettoresultatet år 2001 till 50 procent 2002 och 75 procent 2003, då det också beslöts att nettoskuldsättningen inte fick bli större än tre gånger rörelse­resultatet. Efter det dyra Findexaköpet två år senare var skuldkvoten över 5. I takt med att skulden amorterades togs nya lån som kunde hålla utdelningarna uppe.

År 2008 drog de nya ägarna. Det hade börjat bli tydligt att Eniro hade svårt att ersätta intäkterna inom print med nätintäkter. Dessutom anade de finanskrisen. När de sålde sänktes kursen kraftigt. Kvar satt de svenska pensionsfonderna med stora skulder, sjunkande intäkter och sänkta värden på aktierna.
När den nu sparkade Jesper Kärrbrink tog över fick han skulder upp över öronen, en finanskris på halsen och en teknikutveckling som sprang ifrån honom.

Kunderna övergav Eniros kataloger fortare än hans säljare hann jaga in nya digitala pengar. Så dåliga odds hade han inte sett, ens som vd för Svenska Spel.

Han fick igenom en nyemission på 2,5 miljarder i fjol, sänkte nettobelåningen med 4 miljarder och lade fram en långsiktig strategi.

Det räckte inte, han sparkades och nu hotar bankerna, som genom åren har tjänat bra på Eniros höga skuldsättning, att ta över bolaget om inte pensionsspararna petar in ytterligare 2,5 miljarder kronor.

Så byggdes skuldberget

* = ändrad redovisningsprincip ** = köpt Findexa för 7,9 miljarder

Leif Holmkvist

Reporter

leif.holmkvist@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.