Sänkt skatt hotar public service

SD har stenhårt bestämt sig för att styra Public Service hårdare. Jimmie Åkessons attack mot P3 är en del av denna linje, som också återfinns i partiets reservation mot Public Service-utredningens förslag om en ny skatt och ett i stort sett ograverat fortsatt uppdrag. SD:s ledamot i utredningen, Angelika Bengtsson, kräver en omstart och en helt ny utredning om SVT, SR och UR. Hon vill att ett expertråd ska inrättas för att "döma" i frågor om opartiskhet och saklighet. Och att svensk kultur ska prioriteras i programutbudet. Men SD är inte ensamma. Röster i KD vill begränsa Public Service.

Inom moderaterna råder oenighet även om Olof Lavesson, som också är ordförande i kulturutskottet, står för en positiv inställning till public service och nu säger att det är rättning i m-ledet. Flera politiker tvekar att gå med på en årlig uppskrivning på två procent av den skatt som ska införas. Resumés rundringning till en rad politiker visar att det stundar en het höst för Public Service.

Hittills har alla riksdagspartier viftat bort SD:s krav på att införa en nyordning för Public Service. I den reservation som SD lade fram, när Public Service-utredningen presenterades i slutet av juni, radar partiet upp flera förslag. När jag pratar med SD:s representant, Angelika Bengtsson, skrattar hon lite åt Jimmie Åkessons utspel om P3 men säger samtidigt att hon förstår hans missnöje. Angelika Bengtsson pekar på en formulering i SD:s reservation:
"Dessvärre upplever många att public service-bolagen de senaste åren brustit i sitt uppdrag om saklig informationsförmedling och opartiskt innehåll."

Jimmie Åkesson är mer direkt och obyråkratisk och kallar en del av Public Service för "vänsterliberal smörja". När jag frågar Angelika Bengtsson så återkommer hon till satiren som retade upp Åkesson och skriver i mail till mig att "Jimmies satir var ett personangrepp. Vissa saker skämtar man inte om. Det är bara lågt anser jag."

Angelika Bengtsson har hittills haft en låg profil. Hon blev ordentlig överkörd av sitt parti när hon först ställde sig bakom förslaget till skattefinansiering. Nu är hon inordnad i partiledningens linje:

– Det kan inte bli någon ny skatt förrän frågan om vad public service ska göra är utredd, och vi måste börja om från början och utreda allt igen.

Angelika Bengtsson vill inrätta ett vetenskapligt råd som ska fungera som en slags överdomare till Granskningsnämnden och klargöra vad som är osakligt och partiskt. Hon vill förändra synen på begreppen bredd och mångfald, där hon säger att minoritetsgrupper kvoterats in i olika program, vilket hon anser ska stoppas. Angelika Bengtsson vill istället att bredd handlar om att hela Sverige ska synas bättre. Det är den svenska kulturen som ska prioriteras.

SD är det parti som gång på gång lyfter fram kultur- och mediefrågorna. Deras talesperson i kulturfrågor, Aron Emilsson, betraktas internt i partiet som en framtidsperson vars ord redan idag väger tungt. Angelika Bengtsson pekar på Aron Emilsson när det gäller hur SD:s reservation till Public Service-utredningen utformats.

Jag träffade Emilsson när vi båda nyligen gästade norska public service-bolaget NRK:s utrikesmagasin Urix. I direktsändningen talade Aron Emilsson mångordigt om hur svensk kultur och svenska traditioner måste få större plats. Här utvecklade han också partiets idéprogram om att det finns en slags svensk "essens". Ingen föds som ett oskrivet blad, utan svenskar har någon form av svenskt dna, som han dock inte kunde precisera närmare. Men det är ur denna ideologiska grund som det blir viktigt att ge svensk kultur allt större plats på statliga museer och i svensk public service. Emilssons svar på frågan om alla människor har samma värde svarade han i norsk tv:
– Alla har ett likartat och grundläggande värde.

"Likartat" var ordet, inte "lika". Programmet Urix finns på NRK Play!
SD gör nu repris på sin stenhårda attack på svensk invandringspolitik. För drygt tio år sedan stegrade sig alla politiska partier mot SD:s krav på stängda gränser. Idag har alla med undantag v och mp anpassat sig, eller underkastat sig Jimmie Åkessons hårda linje. Kultur- och mediepolitiken är nästa slagfält. Alla jag pratar med i riksdagens kulturutskott säger att SD är ett isolerat parti som inte kommer att få igenom några av sina krav – som om den historiska läxan av flyktingfrågan redan är bortglömd.

Enligt Resumés källor så blir den första stridsfrågan den skatt som ska ersätta dagens licensavgift. Det är storleken på skatten striden gäller. Enligt grundförslaget ska beloppet skrivas upp med två procent per år. Kd-politikern Sara Skyttedal vill kraftigt skära ned Public Service och begränsa uppdraget. Bakom den linjen finns också Kd:s ungdomsförbund KDU.

Inom moderaterna är stödet för Public Service-utredningen också i gungning. Eller har varit. Moderaternas kulturpolitiker Olof Lavesson har försökt ena styrkorna, men nu när avgörandet närmar sig har fler röster höjts i partiet för att ta bort den årliga
två-procentiga uppskrivningen av skatten. Olof Lavesson försäkrar dock att det blivit rättning i ledet. Kritiken har funnits internt, men också utifrån genom f.d kulturminister Cecilia Stegö Chiló, som ju var statsråd i tio dagar 2006. Chiló har med kraft krävt sänkta anslag till public service. Direkt framfört till partiledningen och Olof Lavesson och via inlägg på Facebook.

Men Olof Lavesson markerar också att moderaterna i en egen partimotion krävt att Granskningsnämnden får i uppdrag att se över tillämpningen av reglerna för kravet att public service i sitt programutbud ska vara sakligt och partiskt.

När jag pratar med ledamoten Olle Wästberg, som varit liberalernas man i utredningarna, så är han inställd på att frågan om att automatiskt höja skatten kommer att diskuteras. Olle Wästberg räknar med att tunga remissinstanser, som konkurrerande mediebolag, kommer att peka på hur de själva tvingas till dramatiska nedskärningar alltmedan SVT, SR och UR skulle sitta i orubbat bo. I det sammanhanget väger den omvända argumentationen lätt - att de kommersiella mediernas svårigheter att upprätthålla en stark samhällsjournalistik i Sverige, inte minst på lokal nivå, skulle leda till att public service behöver ekonomisk kraft att expandera och bygga ut sin samhällsjournalistik i hela landet. Skrivningarna i utredningen kring frågan om mer lokala och regionala satsningar är vaga.

De, på SVT, SR och UR, som andades ut när public service-utredningen presenterades i juni i år, efter att frågan om skattefinansiering klarats av i en första rapport långt tidigare, tog nog ut segern i förskott. Det är nu kampen hårdnar, och oavsett valutgången har de förslag som presenterats fått allt fler politiska kritiker. Isoleringen av SD är inte entydig, enskilda politiska röster tycks dela en del av SD:s kritik.

Allt pekar på en tuff höst i frågan om hur riktlinjerna för public service ska utformas.

Jan Scherman
Jan Scherman var vd på TV4-Gruppen 2001-2011. 2013-2016 jobbade han för Schibsted, merparten av tiden som affärsområdeschef för Aftonbladet TV. Idag är Jan Scherman diversearbetare och skriver för bland annat Resumé.