Trots videotrenden – hälften av svenskarna föredrar att läsa nyheter

Ungdomsbarometern har sedan 1991 kartlagt attityder och beteendemönster hos svenska ungdomar, bland annat medievanor.

Kartläggningen tydliggör den konfliktyta som de senaste åren uppstått mellan traditionella medier och sociala plattformar. 49 procent av unga mellan 15 och 24 år uppger nämligen att deras vanligaste nyhetskälla är Facebook. Den lösa definitionen "svensk nyhetssajt" hamnar på andra plats med 46 procent.

– Sociala mediers ständiga närvaro i vardagen, i kombination med att nyheter ofta sprids genom att andra delar och diskuterar dem, gör dem till ett naturligt nav i ungas nyhetsinhämtning nästan oavsett vilket område det handlar om. Frågan är dock hur länge Google och Facebook kan ducka ansvaret för vad publiken möter på deras plattformar, något som bland annat aktualiserats i den amerikanska debatten om rysk valpåverkan, säger Peder Gunnarson, medieexpert på Ungdomsbarometern.

När frågan om vilken "svensk aktör som fyller en viktig roll i din nyhetsinlämning" ställs tronar Aftonbladet i topp, både bland unga och äldre. 42 procent av de unga (15-24) och 43 procent av de vuxna (25-49) uppger att tidningen är deras viktigaste svenska nyhetskälla. På andra plats kommer SVT med 39 respektive 42 procent och på tredje plats TV4 med 24 respektive 35 procent.

– Aftonbladet befäster sin position, och når ut brett oavsett ålder – en imponerande bedrift givet både internationell konkurrens och en ung publik som ställer mycket högra krav, säger Peder Gunnarson.

När de unga får lista sina tio vanligaste medieplattformar finns bara en svensk aktör på listan, Aftonbladet. Topp tio i fallande ordning är: YouTube, Google, Facebook, Snapchat, Spotify, Instagram, Messenger, Netflix, Aftonbladet och Wikipedia.

Även om medietrenderna de senaste åren rört sig alltmer mot rörlig bild visar undersökningen att hälften av publiken helst tar del av nyheter via text, en siffra som är oförändrad sedan två år tillbaka. Bara 22 procent uppger att de helst tar del av dem via video. Trots användarnas aversion mot rörliga nyheter har både Aftonbladet och Expressen de senaste åren stärkt sina tv-redaktioner ordentligt.

– Det kan tyckas anmärkningsvärt att preferenserna inte lutar starkare åt rörligt nyhetsinnehåll, givet de senaste årens tillväxt för onlinevideo. Samtidigt har text naturliga fördelar som video inte har, till exempel att snabbt kunna skumma igenom något. Den stora utmaningen är därför att hitta en balans, där innehållsslagen förstärker och adderar till varandra, snarare än rör till användarupplevelsen, säger Peder Gunnarson.

Siffrorna i Sverige återspeglar en undersökning Pew Research gjort på den amerikanska marknaden. På den amerikanska marknaden visade det sig att unga till och med föredrog att läsa nyheter i högre utsträckning än äldre.

– Marknaden och konsumtionen av rörligt innehåll växer väldigt snabbt men preferenserna har inte riktigt hängt med. För att hitta rätt tror jag man behöver ett samspel mellan de olika medieslagen som på bästa sätt utnyttjar styrkan i respektive form. Det är nöten mediehusen har att knäcka, säger Peder Gunnarsson till Resumé.

Om det inte är användarna som drivit utvecklingen mot video, vad är det då?

– Anledningen till att Facebook premierar rörligt innehåll är ju att det ofta får användarna att stanna längre på plattformen, dessutom tjänar man bättre på en preroll än en bannerannons. Det är en utveckling som inte riktigt matchat användarnas behov och innehåll blir ju inte per automatik relevant bara för att det rör på sig, berättar Peder Gunnarsson.