Tv-avgiften skrotas – så blir public service-skatten

I förra veckan signerades protokollet i den så kallade Public service-kommittén. Total enighet om att slopa dagens mottagaravgift och införa en skatt råder. Kommittén är också överens om att ett nytt sändningstillstånd med den nya finansieringsmodellen ska gälla i hela åtta år, vilket är längre tid än dagens sexåriga avtal.

Resumés uppgifter bekräftas av flera oberoende källor, som också pekar ut Public service-kommitténs ordförande, förre TCO-ordföranden Sture Nordh, som både ingenjören och taktikern bakom den unika flerpartiöverenskommelsen.

Många lyfte förvånat på ögonbrynen när Sture Nordh tilldelades detta svåra och för mediepolitiken så viktiga uppdrag. Han betraktades som passé och ansågs inte ha rätt kompetens. Men kritikerna tystnade snabbt, och Sture Nordhs breda kunnande samt stora förhandlingskompetens är enligt flera ledamöter i kommittén en starkt bidragande orsak till att man kunde gå i mål med finansieringsfrågan.

Public service-skatten bygger enligt Resumés källor enbart på beskattningsbar inkomst. Avgiften får en försiktig progressivitet med ett tak som motsvarar drygt hälften av dagens licensavgift. Utredningens beräkningar bygger på att dagens licensavgift på 2340 kronor kommer att öka till cirka 2500 år 2019. Den nya public-service-skatten blir ungefär 1300 kronor per skattebetalare.

Det betyder att för ett så kallat Medel-Svensson-hushåll med förvärvsarbetande och två minderåriga barn blir kostnaden i stort sett neutral mot den bedömda licensen för SVT, SR och UR. 70 procent av dem som ska betala den nya skatten kommer att betala denna max-avgift på ca 1300 kronor om året. 20 procent kommer att få en reducerad avgift, och omkring 10 procent slipper skatten helt. Brytpunkten för full avgift gäller för dem som har en beskattningsbar inkomst över 130 000 kronor.

Den nya finansieringen ska kunna införas redan 1.1 2019. Bedömningen är därmed också att förslaget ska kunna lotsas igenom riksdagen före valet i september nästa år 2018. En följd av beslutet om skatt istället för licens är att Radiotjänst i Kiruna, Rikab, inte längre behövs. När uppgiften att driva in licenserna upphör finns ju inga arbetsuppgifter för detta bolag med sina 150 anställda. Det lär säkert bli reaktioner på detta då det slår mot en hårt utsatt region i Sverige.

I beslutet i förra veckan finns fler oväntade överenskommelser över partigränserna. Alla åtta partier är också överens om att förlänga avtalstiden för Public Service till åtta år, och under den tiden ska de tre public-service-bolagen vara garanterade finansieringen på den nivå som ligger i skatteförslaget.

Kommittén tar dessutom redan nu initiativ till förslag för att stärka skyddet för public service. Skälet till detta är att tanken på skattefinansiering har väckt oro för att statsmaktens möjligheter att påverka public service skulle riskera att öka. Inte minst SVT och SR har uttryck kritik mot skattemodellen av just det skälet. Men nu föreslår den eniga Public Service-kommittén som en av flera åtgärder att ingen ledamot i styrelserna till de tre bolagen ska få rekryteras från regeringen, departementen eller riksdagen. Något sådant hinder finns inte idag. Det nya förbudet gäller både politiker och tjänstemän. Det nya regelverket gäller även den så kallade Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.

Kommittén säger dessutom i en mycket försiktig formulering att den utredning som ska tillsättas för att se över Yttrandefrihetsgrundlagen bör i sina direktiv titta på möjligheten att grundlagsskydda public service. Om det genomförs skulle det behövas ett mellanliggande val för att genomföra kraftfulla åtgärder för att försvaga Public Service. I just denna fråga kunde inte SD ansluta sig till kommittén vid sittande möte. SD:s ställningstagande i just denna fråga har inte kunnat gå att få klarhet i.

Public service-kommittén överlämnar sina förslag till kulturminister Alice Bah Kuhnke den 16 oktober. Detta är dock bara den första delen av utredningen. I det fortsatta arbetet ska kommittén ta fram ett nytt sändningstillstånd för SVT, SR och UR, vilket bl.a handlar om inriktningen på programverksamheten. En annan viktig fråga är om public service även ska ha som sin huvuduppgift att sända sitt innehåll online på andra plattformar som Facebook och Youtube utöver den linjära utsändningen i det digitala marknätet.

Det är tveklöst så att det var ett genialiskt drag av Alice Bah-Kuhnke att tillsätta förre TCO-ordföranden Sture Nordh som ordförande i Public Service-kommittén. Han har uppenbarligen med sin långa fackliga erfarenhet och förhandlingsvana lyckats få kommittén att enas i den svåra finansieringsfrågan, som efter tidigare utredningar hamnat i dödläge. Det hör till bilden att det socialdemokratiska regeringspartiet stretat emot in i det sista och velat fortsätta analysen om en utvidgad licens, som skulle kunna bli teknikneutral och omfattat såväl tv-apparaten som mobil och dator. Till slut anslöt sig alltså även socialdemokraterna till skattemodellen, som inte får någon utpräglad profil med betalning efter bärkraft.

Socialdemokraterna har för övrigt inte antagit något nytt mediepolitiskt handlingsprogram. Det här har gett utrymme för andra partier att ta större plats i utredningen. Det gäller bland annat både Moderaterna och Miljöpartiet.

Med åtta-partiuppgörelsen kan kulturministern Alice Bah Kuhnke äntligen bokföra ett konkret och för mediepolitiken betydelsefullt framsteg. Men det ska hon nog som sagt i första hand tacka utredningsordföranden Sture Nordh för.

Jan Scherman
Diversearbetare i media. Fd. vd på TV4 och tidigare tv-chef på Aftonbladet.