Media
Tv-jättarnas sågning av public service-utredningen
Publicerad: 14 november 2012, 13:39
Foto: Johan Eltes.
TV4-gruppen, MTG TV och SBS TV menar att public service-utredningen "haltar olyckligt". Det skriver de i ett brev till Kulturdepartementet där de menar att uppdraget att analysera public service i ljuset av hela marknadssituationen har åsidosatts.
LF
Linus Fremin
Det är Jan Friedman som för Tevefolket, en gemensam industrigrupp bestående av företagen TV4-gruppen, MTG TV och SBS TV, som har undertecknat brevet som skickades in till Kulturdepartementet i dag och som Resumé har tagit del av.
Där skriver tv-jättarna: "Formella brister i public service-utredningen – konkurrensanalysen haltar" och föreslår att utredningen snarast kompletteras.
Bakgrunden är att det i direktiven till public service-utredningen framgår tydligt att utredningen gavs i uppdrag att analysera public service-bolagens ställning och förhållningssätt i den nya marknadssituation som råder inom mediebranschen.
Detta skulle inte enbart ske utifrån public service-bolagens perspektiv utan även "beakta såväl publikens behov och efterfrågan samt den påverkan SR:s, SVT:s och UR:s verksamhet har på konkurrensen på mediemarknaden."
Man menar att bedömningen inte enbart skulle "ske i ljuset av hur public service skulle kunna stärka sin ställning visavi konkurrenterna utan kanske i lika hög grad bedöma konsekvenserna av ett public service utbud som underminerar konkurrensförutsättningarna för de privata aktörerna."
Man radar sedan upp punkter där man tycker utredningen är ofullständig eller till och med felaktig.
"Mångfalden i hela det svenska programutbudet anses inte ha ökat. Men då har granskningen begränsats till de fem största kanalerna vilket ju enbart är en del av utbudet.
Tittarsifforna för linjär TV sjunker varje år men ingenstans i utredningen diskuteras eller analyseras detta."
Vidare skriver man att "SVT:s migration till nätet har skapat helt nya gränssnitt i konkurrenshänseende" och att "det är fritt fram för public service-bolagen att breda ut sig på alla plattformar med i princip vilket material som helst bara det har funnits med i den egna programverksamheten."
Man menar att det gör att "varje försök till avgränsningar och/eller preciseringar meningslösa" och frågar "var är konsekvensanalysen?"
De skriver vidare:
"Krisen medier på papper är strukturell inte konjunkturell. Den våg av rationaliseringar inom tidningsvärlden, kanske t o m stora nedläggningsbeslut av tidningar, förändrar ytterligare medielandskapet och stärker public servicebolagens relativa genomslagskraft på ett sätt som får konkurrenseffekter och som utredningen inte analyserat."
I sista punkten skriver man att utredningen konstaterar att intäkter från produktplaceringar och indirekt sponsring kommer att bli en allt viktigare intäktskälla för alla tv-bolag.
"Men med undantag från film, underhållning och sport är detta olagligt. Hur en ökad sådan finansieringsform också ska bidra till att säkra mångfalden i samhällsgranskande program och i nyhetsverksamheten diskuteras inte."
Man avslutar brevet med att att skriva att uppdraget att analysera public service i ljuset av hela marknadssituationen "inte minst inom tv- branschen har åsidosatts" och att "avsaknaden av sådan konsekvensanalys gör att utredningen haltar olyckligt."
Brevet ska inte ses som ett remissvar, utan de olika tv-aktörerna kommer även att ge sina egna svar på remissen om public service-utredningen.