TV4 kritiserar Expressens bevakning – här är Thomas Mattssons försvar

I bevakningen av #metoo-skandalerna inom medievärlden har kvällstidningen Expressen på många sätt varit nyhetsledande. Tidningen var den första av de stora aktörerna som valde att namnge både Fredrik Virtanen och Martin Timell. Bevakningen av framför allt TV4 har den interna kritik som riktats mot ledningen har varit intensiv.

Men under veckan har kritik riktats mot hur Expressen hanterat bevakningen och tidningens namnpubliceringar. I tisdags menade Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg att Expressen och Thomas Mattsson hade en svajig hållning gällande namnpubliceringar och att tidningens bevakning av Virtanen saknat proportioner.

"Pressetikens urholkning kan inte bara skyllas på sociala medier, upplagestressade mediehus tänjer på gränserna helt av egen kraft. Expressen har länge satt en ära i att namn- och bildpublicera när ingen annan gör det, vilket har drabbat helt oskyldiga människor. "

Linderborg menar även att det inte är någon större skillnad mellan fallet Virtanen och den Expressen-chef som anklagades för våldtäkt 2004, en anklagan som senare drogs tillbaka. I fallet med Expressen-chefen ringde Thomas Mattsson upp Medievärldens chefredaktör Axel Andén och försökte enligt Andén att stoppa och påverka publiceringen.

"I Virtanens fall lade polisen ner förundersökningen. I Expressen-chefens fall var det kvinnan som tog tillbaka sina uppgifter och fallet avskrevs (reds. anm Thomas Mattsson säger till Resumé att fallet lades ned efter att åklagaren slagit fast att brott ej förövats). Publicistiskt hanterar Thomas Mattsson det helt olika. Cissi Wallin tilldelas trovärdighetens och sanningssägarens aura. Medievärldens källa däremot, offret för de påstådda sexuella trakasserierna på hans egen tidning, attackeras med full kraft." skriver Linderborg.

Även Magnus Törnblom, presschef på TV4, har riktat kritik mot Expressen. I ett blogginlägg skriver han att det verkar råda dubbla måttstockar för tidningen och att man i bevakningen av TV4 stundtals ägnat sig åt "slapp journalistik". Törnblom ger i inlägget en rad exempel vad han menar är bristfällig yrkesetik från Expressens sida.

"Är det här god yrkesetik? Rättvisande ingresser och rubriker? Eller är ett exempel på vad Mattsson kallar "slapp journalistik", vilket han i fallet Medievärlden ansåg att det handlade om? Jag lämnar det till den som läser att bedöma. Och funderar för egen del också om det som också beskrivs i blogginlägget på något sätt spelar in; att Expressen under den här tiden noterat en kraftig ökning när det gäller strömstarter och sidvisningar, rekord för tv-tittandet, att de säljer mycket tidningar och att TV4 på något sätt funnits med i de mest klickade artiklarna."

Törnblom menar samtidigt att TV4 i ljuset av Martin Timell-skandalen bör granskas hårt.

Resumé har ställt frågor till Thomas Mattsson gällande de två inläggen, något svar gällande Åsa Linderborgs kritik har vi dock inte mottagit.

Hur ser du på Magnus Törnbloms kritik?

– Jag hade inte sett den här bloggposten förrän Resumé uppmärksammade mig, och jag har stor respekt för att en organisation som granskas av alla medier och som avslöjats med att inte agera mot misstänkt sexbrottslighet nu känner sig pressad och vill slå tillbaka mot dem, inklusive Expressen, som försöker blottlägga missförhållanden. Det är nog djupt mänskligt att man går i försvarsposition, men det kommer säkert en tid då den egna ledningen och utomstående expertis kommer att analysera hur krishanteringen sköttes av de granskade bolagen. Jag tror att det är för tidigt att utvärdera allt det här nu, jag förstår att det är en svår situation att samtidigt företräda både ett varumärke och att vara arbetsgivare för eventuella förövare och offer, svarar Thomas Mattsson.

Har ni i de fallen Törnblom räknar upp gjort er skyldiga till vad han kallar "slapp journalistik"?

– Min enda kommentar är väl att TV4:s vd Casten Almqvist både i direktsänd tv och i en lång intervju i Resumé slagit fast att Expressens bevakning av Fyran varit "utmärkt" och "föredömlig", och när det gäller all annan rapportering så är jag positiv till att arbetsmiljöfrågor uppmärksammas. Men, med det sagt, det måste vara en seriös granskning och den ska vara transparent – den ska göras utifrån allmänintresse och nyhetsvärdering, inte personliga relationer och agendor. Jag är extremt ödmjuk inför nolltolerans mot diskriminering och kränkningar, men jag känner samma engagemang mot slapp journalistik. Den hör helt enkelt inte hemma här.

Har du själv blivit uppringd av en annans tidnings chefredaktör som försökt påverka er publicering och hur reagerade du i så fall?

– Jag gör mig inga illusioner om att några arbetsplatser är förskonade från olämpligheter. Vi är cirka 400 personer på företaget Expressen och har, kanske, 80 vikarier och en radda inhoppare varje år. Om man då, som branschmedia, går tillbaka till det "tidiga 2000-talet" så handlar det om många tusen anställda, vikarier, frilansare och stringers. Självklart fanns och finns det arbetsmiljöfrågor som kunde och kan hanteras bättre. Här måste alla arbetsgivare vara ödmjuka. Men vi måste också ha sans och balans: principen, som SVT:s Sabina Rawisala framhåller, är ju att alla har ett ansvar för att faktiskt anmäla direkt så att arbetsgivarna kan agera omedelbart, och inte utreda många år senare.

Hur anser du att ni och andra medier har hanterat #metoo-frågan och skandalerna i mediebolagen?

– När är allt det här är över, och Magnus Törnblom och andra som tvingats försvara det omöjliga, ser tillbaka på #metoo så finns det viktiga och svåra frågeställningar: När ska en arbetsgivare polisanmäla? Vad ska egna medier rapportera om egna medarbetare? Hur ska "visselblåsartjänster" förhålla sig till normala rutiner? Är det rimligt med externa utredningar på redaktioner som normalt vägrar till och med polis och åklagare tillträde? Hur skapar vi former för personal att i förtroende vända sig till sina chefer? Kan vi stärka nätverk för nyaanställda och unga?

– Jag tror att man ska väldigt försiktig med att döma av enskilda medarbetare och mediebolagens respektive HR-avdelningar. I branschen sprids nu anonyma rykten, det hänvisas till sådant som tidigare arbetsgivare redan utrett och det finns mediepersonligheter som använder sociala medier för att peka ut personer och mediehus. Jag tycker att Sabina Rasiwala som är HR- och kommunikationsdirektör på SVT formulerat sig klokt inte minst i Resumé om vikten av att den som anser sig drabbad verkligen anmäler och att hen gör det i full transparens, avslutar Thomas Mattsson.