Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag30.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Media

”USA-valet är ett uppenbart praktfiasko för traditionella mätmetoder”

Publicerad: 9 November 2016, 09:57

Så resonerar de svenska chefredaktörerna om bevakningen av presidentvalet och Donald Trump.


Ämnen i artikeln:

Sofia Olsson OlsénEric LjunggrenMediebranschenHillary ClintonThomas MattssonCecilia KrönleinDonald TrumpOpinion

Att Donald Trump är USA:s nye president har tagit många på sängen. Så sent som i går kväll pekade det mesta på att Hillary Clinton skulle ta hem racet. Resumé har hört av sig till en rad svenska mediechefer för att få deras syn på valresultatet och bevakningen av valrörelsen. Vi har ställt följande frågor:

1. Hur tycker du att svenska medier lyckats beskriva Donald Trump?
2. Påverkar det här ert sätt att använda er av opinionsundersökningar framöver?
3. Vad hade svenska medier kunnat göra annorlunda i bevakningen?

Sofia Olsson Olsén, publisher Aftonbladet:
1. Jag tycker svenska medier överlag rapporterat om hela valkampanjen objektivt. Vårt uppdrag är att beskriva vad de två kandidaterna står för och säger. I det läget behöver vi knappast hårdvinkla. Kom ihåg att det varit den smutsigaste valkampanjen någonsin, där sakfrågorna knappt kommit upp på bordet.

2. Man måste alltid hantera opinionsundersökningar med varsamhet. Vi kommer i att sätta oss ned med vår egen partner i opinionsmätningar, Inizio, för att ta hjälp och analysera hur det generellt - än en gång - kunnat gå så snett.

3. Det är för tidigt att säga. Vi har själva inte utvärderat vår bevakning ännu, ett arbete som påbörjas nu. Men spontant tycker jag vi haft en mycket bra bevakning, inte minst vår maratonsändning i natt.

Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen:
1. Jag tycker att svenska medier, och det gäller alla stora redaktioner, har gett en bra bild av den nye presidenten. Vi har berättat om skandalerna, skulderna, sexismen och rasismen. Men också om utspelen i valrörelsen och alla obalanserade utfall mot medierna, som de senaste om att New York Times ska läggas ner och så vidare. Det vi lyckats mindre bra med är förstås att förstå vidden av missnöjet med det amerikanska etablissemanget i allmänhet och med Hillary Clinton i synnerhet.

2. Det vore fel att dra sådana slutsatser redan nu, en amerikansk valrörelse är trots allt sannolikt den mest opinionsundersökta av alla, utan vi eftervalsanalysen kommer att ge fler svar om det här resultatet. I natt kom det uppgifter om att Trump lockat många väljare som bestämde sig sent, kanske påverkade av FBI:s olika besked om Clinton, och sådana sena förändringar kan vara svåra att förutse för opinionsinstituten.

3. Med facit i hand hade ju alla som sa att media rapporterade för mycket om Trump fel, vi borde alla ha berättat mer... Jag tycker nog att redaktionerna gjort ett rätt bra jobb, inte minst tv-sändningarna i SVT och TV4 och Aftonbladet TV och Expressen TV höll hög klass, men vi borde ägnat mer utrymme åt det uppenbarligen genuina misstroendet mot det etablissemanget i Washington. Väljarna ville ha en president helt utan politisk erfarenhet, en överbefälhavare som inget kan om militära frågor – det borde vi skildrat mer.

Cecilia Krönlein, chefredaktör Göteborgs-Posten:
1. Utan att gjort någon grundligare mätning så är min uppfattning att årets amerikanska val fått ett betydligt större genomslag i svenska medier än tidigare val. Det har varit en massiv bevakning från primärvalet i New Hampshire ända fram till valdagen. Beskrivningen av Donald Trump, och alla hans löften och utspel har också varit massiv. Det är väl snarast i värderingen av dessa, och hur de tagits emot av de amerikanska väljarna, som svenska medier inte lyckats fullt ut.

2. Vi diskuterade detta nu på morgonen. Vi kommer att belysa och analysera opinionsmätningarnas miss i vår bevakning under dagen. Redan tidigare har vi varit återhållsamma när det gäller tilltron till opinionsmätningar, och vi har lyft fram röster som varnat för att de kan slå fel. När det gäller framtida rapportering kommer vi definitivt väga in hur fel opinionsmätningarna slagit i ett flertal val de senaste åren. Vi såg det i förra riksdagsvalet då SD fick betydligt större stöd än väntat.
Vi såg det också i folkomröstningen om trängselskatt här i Göteborg, i sommarens Brexit-omröstning, i folkomröstningen om fredsavtalet i Colombia och nu senast i presidentvalet i USA.

3. Nu har svenska medier inte haft någon betydelse för den amerikanska valutgången, men givetvis finns det ändå lärdomar att dra för framtiden. Det är en fara om medierna – och politikerna – fjärmar sig från de stora väljargrupperna och de frågor som de anser vara viktiga. Vi kan inte blunda för sakfrågor som påverkar medborgarnas vardag och livsvillkor. Det har betydelse för vår trovärdighet och för vårt demokratiska uppdrag.

Eric Ljunggren, chefredaktör Metro:
1. Ur ett amerikanskt perspektiv - dåligt, men ur ett svensk perspektiv så bra som det går, utan att ha närkontakt med honom. Internet är ett problem för President Trump eftersom allt sparas där, då är det svårt att dölja saker. Resumé rapporterade häromdagen att Barack Obama sällat sig till skaran som tröttnat på Facebook, på hur falska nyheter cirkulerar och upprepas tillräckligt ofta för att folk ska börja tro på dem – han är varmt välkommen att hoppa in som gästredaktör på Metros Viralgranskaren nu när han blir arbetslös. Metro vann Stora Journalistpriset för Viralgranskaren 2014, men världen har ärligt talat knappast blivit bättre på grund av det. Det är viktigt att följa vad en framtida världsledare tycker i frågor om, exempelvis, mänskliga rättigheter, det tycker jag att vi har gjort.

2. Användandet av opinionsundersökningar överhuvudtaget är något vi ständigt diskuterar, precis som andra mediehus. Hur påverkar det oss? Vad får läsarna ut av resultaten? Vilken metod är bäst? Är människor mer benägna att svara om man ringer och frågar vad de röstar på jämfört med om de får svara vid sin skärm? USA-valet är ett uppenbart praktfiasko för traditionella mätmetoder.

3. Massor. Vi utgick från att amerikanska kvinnor skulle rösta på Clinton eftersom Clinton är en kvinna och Trump talar nedvärderande om kvinnor. Vi borde uppenbarligen ha frågat USA:s kvinnor om vad de tycker, i stället för att utgå från vår egen ryggmärgsinstinkt.

Fredrik Thambert

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.