Varför sker mediemarknadens strukturaffärer just nu?

Under tisdagsförmiddagen diskuterades den skiftande mediemarknaden under ett seminarium med NENT Groups vd och koncernchef Anders Jensen, Bonniers koncernchef Tomas Franzén, tidigare ordföranden för Medieutredningen Anette Novak, Ulf Dernevik, politiskt sakkunnig på Kulturdepartementet och Olof Lavesson (M), riksdagsledamot.

De två koncerncheferna slog fast att intjäningsförmågan i både telekombranschens och mediebranschens olika verksamheter minskat och att man därför behöver hitta nya sätt att bygga affärsmodeller.

– Konsumenternas makt ökar alltmer och telekombolagen måste hitta nya sätt att sticka ut när alla kan ta del av lika snabb internetuppkoppling. Det gör att innehåll är viktigare än någonsin samtidigt som distributionen är lika viktig som den alltid varit, menade Anders Jensen.

Både Bonniers Tomas Franzén och NENT:s Anders Jensen var rörande överens om att de svenska mediebolagen måste hitta nya strategier och fokusera på det lokala innehållet för att ta upp kampen mot globala jättar som Netflix och HBO.

– Hur mycket de än satsar kommer de aldrig att producera lika mycket innehåll anpassat för den svenska marknaden som vi gör, hävdade Tomas Franzén.

Gällande den statliga inblandningen i mediemarknaden var alla närvarande överens om att den digitala momsen måste sänkas. I nuläget beskattas digitala medier högre än analoga vilket lett till en försvårad omställningsprocess för många mediebolag.

Och så var det frågan om vad staten anser om Telias köp av Bonnier Broadcasting. Staten kontrollerar i nuläget 37 procent av aktierna i Telia och skulle vid ett köp bli huvudman för både public service och TV4, något många anser vara ett stort problem. Olof Lavesson (M) menar att staten inte kommer att lägga sig i affären mellan två kommersiella aktörer, men att det ställer frågor kring vad staten ska göra av sitt innehav i Telia.