Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Media

Varning för övertro på faktakoll

Publicerad: 27 oktober 2017, 11:37

Martin Ahlquist är opinionsbildare i Resumé.

Det finns många frågor där svenska medieföretag borde samarbeta mer. Men faktagranskning är inte ett av dem, skriver Martin Ahlquist.


Ämnen i artikeln:

Expressen

Faktakoll! Vi måste bli bättre på faktakoll! Vi måste utveckla faktakoll i realtid! Faktakoll blir den viktigaste journalistiska utmaningen i valrörelsen! Vi måste samarbeta om faktakoll mellan medieföretagen!

Vi är nog ganska många som efter Donald Trumps liberala tolkning av sanningsbegreppet under sin valkampanj har varit beredd att utan närmare fundering instämma i alla påståenden ovan.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling konstaterade nyligen i en artikel i Medievärlden att vårt grannland Norge ligger långt före Sverige. "Ska vi verkligen låta lillebror vara bättre på faktakoll" frågar han och lyfter fram faktisk.no.

Och det är lätt att falla in i berömmet. Under den nyligen avslutade norska valrörelsen högg faktisk.no friskt och snabbt på påståenden som politikerna levererade. "När Jonas Gahr Stöhre var hälsominister blev det färre sjuksystrar", sa Höyres Erna Sohlberg. "
FAKTISK HELT FEIL, sa faktisk.no och delade ut en röd boll.

"Jobbtillväxten har stannat av", sa Stöhre. FAKTISK IKKE SIKKERT, sa faktisk.no. Grå boll.

En som rimligen inte är lika imponerad är Lena Andersson som i DN, bit för bit, plockade isär hela idén om sökandet efter den absoluta sanningen. "När nu identitetshögern återtagit de idéer som alltid varit deras kan man lätt tro att det är fakta, källkritik och sanning som ska rädda oss ur det här eländet. Men också det går galet", resonerar hon och beskriver ambitionerna som att "jaga mygg med avbitartång".

Så var landar man då, om man gillar faktisk.no men samtidigt har förståelse för Lena Anderssons invändningar?

Valrörelsen i USA lärde oss inte bara att politiker kan häva ur sig saker som de själva vet inte stämmer. Den visade också att de kunde göra det eftersom det fanns stora grupper som hyste ett sådant förakt mot vad de såg som etablissemanget, att det blev mindre viktigt vad som var sant eller falskt. Och i etablissemanget räknades de etablerade medierna in.

I praktiken är det ganska få frågor som har exakta svar. Hur mycket kostar invandringen? Är Sverige världens mest jämställda land?

Vem på faktisk.no är det som slår fast om det ska bli röd eller grå boll? Och vem ska ifrågasätta bedömningen när i stort sätt hela norska mediebranschen ( NRK, TV2, Dagbladet, VG) står bakom en och samma faktagranskare? Vem förklarar för de som redan var skeptiska mot medierna att det här inte alls ska ses som ett "sanningsministerium"?

Det finns många frågor där svenska medieföretag borde samarbeta mer. Men faktagranskning är nog inte ett av dem.

Jag ser mycket hellre fler, av varandra oberoende, faktagranskare som emellanåt kommer till lite olika slutsatser.

Martin Ahlquist
Politikchef, Expressen

Fredrik Thambert

Ämnen i artikeln:

Expressen

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.