"Vet inte vad de pratar om"

Martin Gelin. Foto: Resumé.

Martin Gelin svarar via mejl på Resume.se:s frågor.

Varför lämnar du de rödgröna?

– Mitt kontrakt sträckte sig fram till valet, så det var min tanke

från början, jag har kvar lägenheten i New York.

Hur tycker du att kampanjarbetet i digitala medier har fungerat?

– Det har förändrat svenska valrörelser ordentligt. Framför allt har

Facebook bidragit till ett nytt politiskt samtal. Vi hade 55 000 som

använde vår rödgröna Facebook-applikation. 36 000 svenskar delade

länken till Emelie Holmquists blogginlägg  om sin utförsäkrade mamma

på Facebook. 120 000 såg Stellan Skarsgårds rödgröna tal på YouTube,

tio gånger mer än som såg det på plats. I går lyckades en 17-årig tjej

få 7 000 personer att komma till Sergels torg för att demonstrera mot

SD inom loppet av några timmar. Den som påstår att digitiala medier

inte påverkar svensk politik vet inte vad de pratar om.

Många menar att förväntningarna på de sociala mediernas roll i

valrörelsen inte infriades. Hur ser du på det?

– Det var oftast samma journalister som för tio år sedan skrev att

internet var en fluga, och för fem år sedan skrev om "bloggdöden". De

missar ofta vad som faktiskt händer. Flera miljoner svenskar förde ett

politiskt samtal på Facebook under hela valrörelsen, det är klart att

det påverkade valet. I går lyckades en 17-årig tjej genom Facebook få

7 000 personer att komma till Sergels torg för att demonstrera mot SD

inom loppet av några timmar.

Fick de den roll i valrörelsen som du hade trott?

– Ja. Det enorma engagemanget kring utförsäkringarna de sista veckorna

var ett exempel på det, men det visar också att det krävs en

känsloladdad fråga för att få engagemanget att växa.

Sociala medier fick även en ganska intressant funktion som "spin room"

under framför allt TV-debatterna.

Facebook har radikalt förändrat det politiska samtalet i Sverige och

framför allt sänkt tröskeln för politiskt engagemang. Det brukar

alltid påstås att svenskar inte vill skylta med sin politiska

tillhörighet, men vi hade till exempel 60 000 personer som

vattenmärkte sin profilbild på Facebook för att visa att de ville ha

en rödgrön regering.

Socialdemokraterna genomförde en historisk samtalskampanj med mer än

en miljon samtal, det hade varit omöjligt utan sociala medier.

Det som saknades var mer delaktighet från de politiska företrädarna.

Men i stället fick vi en intressant diskussion mellan medborgarna,

vilket är minst lika viktigt.

Hur ser du på kampanjen i stort?

– Det måste finnas ett verkligt, känslomässigt engagemang för att en

kampanj ska funka, och det fanns egentligen bara de sista veckorna,

med engagemanget kring utförsäkringarna. Det borde ha hänt mycket

tidigare. Jag tycker också att vi borde fokuserat mer på modernitet,

framtidstro och storstadsfrågor och skapat tydligare kontraster mot

det konservativa i alliansens politik. Vi har en politik för framtiden

och vi har ett enormt starkt stöd av Sveriges unga, som är mer

samhällsintresserade än på flera generationer, och jag tror vi kan bli

bättre på att absorbera det engagemanget i valkampanjer.

Men det är, som alltid, lättare sagt än gjort. Det är ingen baggis att

vinna ett val mot en statsminister med de förtroendesiffror som

Reinfeldt har.

Vad ska du göra nu?

– Semester i Spanien sen tillbaka till New York. Resten av året ska

jag resa runt i USA och skriva, sen ska jag göra en del överväganden

kring andra uppdrag efter årsskiftet.