”Zlatan levererar alltid”

Hans Hultman var presschef under landslagets framgångsperiod i början  av nittiotalet. Han tillbringade några år på UEFA och FIFA och kom tillbaka till posten när Erik Hamrén fick förbundskaptensjobbet 2009.

– Jag tyckte att det kändes spännande med en ny utmaning. I samband med  en färsk förbundskapten som hade samma inställning till media som Tommy  Svensson och en rolig grupp att jobba med. Det var ett nytt lag med  många hungriga spelare från U-21-landslaget som påminner lite om det lag  som Sverige hade när jag jobbade med landslaget 1990-1997.

Vilken skillnad kan du göra under ett mästerskap. Har du betydelse för framgången?
– Det tror jag. Jag ser mig själv som balansen mellan mediernas krav  och spelarnas önskemål. Det gäller att berätta för spelarna vad de  behöver göra och vad som inte ingår i deras krav.

För några år sedan talade man om herrlandslaget som "det slutna landslaget". Hur väl stämmer den beskrivningen i dag?
– Jag kan bara svara för hur bilden ser ut under min period. Jag  tycker att vi är och har varit väldigt tillgängliga framför allt under  tiden i Sverige. Den senaste tiden har jag sett till att medierna byggt  upp med material som de kan använda när vi är framme i Ukraina. Både  medierna och spelarna vet att det kommer att vara ett helt annat tryck  när mästerskapet väl är i gång. Då kommer det inte att finnas samma  utrymme.

Som lagkapten måste Zlatan Ibrahimovic ställa upp på fler  presskonferenser samtidigt som han är den klart mest lysande stjärnan i  landslaget. Kan uppmärksamheten kring honom bli för stor från svenska  medier?
– På presskonferensen i går (söndag reds. Anm) sa Zlatan att det var  "lite mycket media". Men han sa det med glimten i ögat och han menade  nog inte bara för sin egen del. Han kommer att ta ett stort ansvar för  laget med att göra mycket media. Det handlar inte bara om journalistik  utan fotografering, lagfotografering och porträttfilmning i Greenscreen  som är ett krav från Uefa i samband med tv-produktioner. En EM-turnering  innebär helt andra krav för spelarna.

Hur ser ditt och Zlatans samarbete ut?
– Det fungerar bra. Vi samtalar innan presskonferenser och jag  förbereder honom inför vissa framträdanden, med det är ingen skillnad  jämfört med andra spelare. Jag vet hur han fungerar och vad han har för  önskemål. Nu inför landskampen mot Serbien (i går reds. Anmärkning)  förbereder vi exklusiva intervjuer med TV4 som sänder matchen.

Hur bra är Zlatan på att ta sitt ansvar som lagkapten gentemot medierna?
–  Alla ska dra sitt strå till stacken. Zlatan kanske inte ställer upp   lika ofta som medierna kanske skulle kunna önska. Men när Zlatan väl   ställer upp levererar han alltid, ofta till tio journalister vilket gör   att han får bredare spridning.

Vad skulle kunna få relationen mellan landslaget och pressen att  bli stelare? Zlatan bojkottade exempelvis Aftonbladet under flera år.
–  Uppenbara felaktigheter eller påhopp skulle självklart skada   samarbetet. Jag tror inte att landslaget skulle påverkas, men medierna   skulle skadas och tyvärr i förlängningen också supportrarna.

Inför EM gör många spelare sitt första mästerskap för landslaget. Hur  förbereder man spelare som inte är vana vid den typen av uppmärksamhet?
– Det behövs inte i så stor utsträckning. Det är ofta just de  spelarna som det är minst tryck på. Medierna ser inte de som lika  intressanta, möjligtvis får jag mer tid att prata med de spelare som får  mindre speltid.

Vem i truppen har bäst relation till medierna?
– De  flesta har en bra relation till medierna. Det är lite enklare  för de  allsvenska spelarna som är mer vana vid vårt svenska medieklimat

Hur såg relationen ut med medierna under den klassiska sommaren 1994?
– Då var det lite enklare. Medierna hade inte lika många  representanter och det fanns inte samma tryck på snabbhet. Det var en  lite vänskapligare relation. Vi knöt starka band till de som följde oss  och landslaget från 1994 blev kända för sin tillgänglighet. Det var lite  lättsammare på den tiden. Att det senare talades om ett slutet landslag  kan jag inte hålla med om. Vi är öppnare än andra landslag, det är  egentligen bara Danmark som har en lika tillgänglig kultur.

För det italienska landslaget brukar man prata om "silencio stampa"  där ledningen lägger munkavle på sina spelare när det krisar. Om Sverige  förlorar i premiärmatchen mot Ukraina, kommer ni att bli mer slutna då  gentemot pressen?
- Nej det tror jag inte. Det kanske kommer att komma tre spelare i  stället för fyra. Men förbundskaptenen Erik Hamrén kommer att vara  tillgänglig under både vid vinst och förlust.

Hur ser Erik Hamrén på relationen till pressen?
– Erik är positiv till medierna. Han ser det som en del av jobbet och  skiljer sig i sin inställning i förhållande till andra förbundskaptener. Han är en pedagog som gillar att  förklara för medierna hur han fattar sina beslut. På det sättet påminner  han om Tommy Svensson (Sveriges förbundskapten 1990-1997) som också  hade en positiv syn på medierna. Lasse Lagerbäck och Tommy Söderberg var  mer försiktiga.

Hur tillgängliga är en så stor organisation som fotbollslandslaget för landsortspressen och mindre medier?
– Jag har själv en bakgrund inom lokalpressen på bland annat  Bergslagsposten, så lokala medier ligger mig varmt om hjärtat. Jag  försöker hjälpa mindre tidningar som vill ha kontakt med våra spelare,  men inte har pengarna. När en tidning från Västerbotten vill få tag i  Mikael Lustig, som har en god relation till tidningen, försöker vi vara  tillmötesgående och ordna en telefonintervju. Medan större tidningar som  Aftonbladet eller Expressen måste vara på plats.

Du jobbade som presskontakt åt IFK Göteborg under framgångsåren på  1980-talet. Vad lärde du dig under dessa år som du har tagit med dig till  landslaget?
- Jag lärde mig framförallt hur den internationella fotbollen  fungerade. Sen förstod jag vikten av att vara tillgänglig. Det var ett  lag som var känt för att vara otroligt öppna. Glenn Hysén och Torbjörn  Nilsson var spelare som alltid bjöd på sig själva för pressen och  förstod vikten av att vara positiva. I dag är de folkkära.

Vad är det viktigaste för dig när det gäller att förbereda spelarna  inför årets mästerskap?
- Dels handlar det om att vara påläst internt om vilka regler som  gäller. I andra hand handlar det om att förklara för spelarna vilken  omgivning de befinner sig i utanför det fotbollsmässiga.

Debatten inför mästerskapet har handlat om den politiska situationen i  Ukraina och den fängslade oppositionsledaren Julia Tymosjenko. Hur  förbereder man truppen på frågor om det politiska läget?
– Jag försöker förklara aktuella frågor i alla länder vi befinner oss  i eller hemma i Sverige i fall de skulle dyka upp. Berättar vad de ska  veta om situationen och vilka frågor som eventuellt kan dyka upp.

Tycker du att man kan kräva att fotbollspelare ska ta ställning i politiska frågor?
– Det är upp till var och en. Vissa är mer engagerade än andra och  jag kan inte tala om för någon vad man bör eller inte bör säga. Man kan  inte lägga munkavle på spelare eller tuta i dem specifika budskap. Det  gäller att tänka efter och inte bli överrumplad av journalisternas  frågor.

Du var presschef under de framgångsrika mästerskapen vid  hemma-EM  1992 och USA-VM 1994. Vad är den största skillnaden nu jämfört  med  90-talet?
– Dels är allt större rent volymmässigt.  1994 skickade Aftonbladet  över 2-3 reportrar till USA. I dag har man  ett tiotal ackrediterade. Den  största skillnaden är att allt är så  omedelbart i dag. Nätet har gjort  att vi måste vara tillgängliga hela  tiden.