Har sett internets mörka bakgator som marknadsförare – nu släpper han spänningsroman om ad fraud

Huvudpersonen är Leif, en till synes tråkig IT-konsult, vars företag arbetar med datainsamling. Sekreteraren sedan flera år tillbaka vet egentligen inte vad bolaget sysslar med – men plötsligt blottas sanningen när hon slungas ut på internets bakgator. Och Leif visar sig vara en riktigt, riktigt sjuk människa. Han har skapat en plattform där han samlar in information om människor som han sedan säljer till kriminella. 

Så beskrivs Vargnätet, vars handling kretsar kring det för spänningsromaner udda temat ad fraud.

– Jag ville skriva en bok som handlar om hur företag som Google och Facebook sparar information om oss. Men i stället för att använda datan i marknadsföringssyften ville jag berätta om hur den potentiellt kan användas till att utföra mord och terroristattentat. Jag vet att många människor är rädda för att bli spårade online och därför tror jag att det finns ett intresse för att läsa en fiktiv berättelse om hur denna typ av informationsinsamling skulle kunna få ödesdigra konsekvenser, säger författaren Felix Lundevall.

Till vardags är han marknadsföringskonsult och väl införstådd med miljön. Han var bland annat med och startade Mindler och hade ansvar för terapiappens tillväxt. Han skötte själv all marknadsföring de första åren. Dessförinnan jobbade han som digital analytiker på byrån Nordic Morning. De samlade erfarenheterna har legat till grund för storyn.

– Jag har sett vilken typ av data som företag samlar, som de sedan delar med annonsplattformar. Datan används ofta för att rikta annonser åt målgrupper som är mer sannolika att bli kunder. I boken beskriver jag hur det är möjligt för kriminella att göra samma sak, men i stället för att sälja saker har de som mål att utföra bedrägerier.

Den som är intresserad av att lära sig mer om adfraud specifikt lär dock inte bli besviken. I boken beskrivs även en del specifika scenarion om hur annonsbedrägerier går till och vilka människor det är som utför dem.

– Alla som har en mejladress har förmodligen fått ett suspekt bluffmejl någon gång. Ofta är det svårt att förstå varför det är just en själv som fått det och avsändarens uppsåt. Vargnätet handlar om vilka det är som sysslar med sådant och deras agendor.

Vad är worst case scenario för om fel person får tag i data som Google och Facebook samlar in?
– Själv tycker jag det är ganska obehagligt när data används för att identifiera enskilda individer. En gång blev jag uppringd av en marknadsföringsbyrå som genom Google Analytics lyckats ta reda på vem jag var genom att jag varit inne på deras sajt. Om någon med en ond agenda börjar kartlägga exakt vad man gör på internet, kan de utnyttja detta på ganska många olika sätt, vilket är precis det som huvudkaraktären i Vargnätet håller på med. I boken beskrivs nog det som jag skulle säga är ett worst case scenario.

Hur troligt är det att det som din roman handlar om skulle hända i verkligheten?
– Vissa internetbedrägerier som jag beskriver i boken sker dagligen. Andra är mer potentiella scenarion, men jag helt klart tror skulle kunna ske.

Har du själv blivit utsatt för annonsbedrägerier?
– Alla som har ett Facebookkonto har blivit utsatta för annonsbedrägerier. Ett exempel som jag går in på i boken är så kallad ”domain spoofing”. Detta är när någon skapar en kopia av en redan etablerad sajt och driver in besökare i tron att de exempelvis läser på resume.se. Men i själva verket har de satt upp en sajt med en liknande domän, exempelvis resume.me, med innehåll som får en att tro att man är inne på en sajt man redan litar på. Jag fick senast upp ett sådant annonsbedrägeri på min Facebooksida i går, där någon med en illasinnad agenda försökte övertyga mig om någon skum kryptovaluta.

Felix Lundevall berättar även om när han blivit utsatt för ad fraud i samband med att han köpt olika Googleprodukter.

– Exempelvis har jag provat GAC (Google app campaign) för flera olika företag, vilken är en kampanj optimerad för att driva app-nedladdningar. Varje gång jag har provat den har analytics-verktygen visat att app-nedladdningarna skjutit i höjden, medan de faktiska intäktssiffrorna inte påverkats ett dugg. Svårt att veta vad som skett, men jag är ganska övertygad om att det är clickfraud.

Bedrägerier kring appnedladdningar är ett väl omskrivet fenomen. För några år sedan upptäckte Uber att konverteringarna de trott berodde på deras kampanjer i själva verket skedde via organisk spridning. De drog ned på annonsinvesteringarna från 150 till 50 miljoner dollar – och märkte ingen skillnad. Det ledde till att de stämde sin mediebyrå.

Vad tycker du själv om datainsamling i marknadsföringssyfte?
– Personligen ser jag flera sidor av detta. Dels används det för att förse konsumenterna med bättre reklam, vilket jag ser som positivt. Om jag exempelvis ska köpa en ny tv börjar jag alltid med att gå in på alla sajter som säljer tv-apparater. Sedan slipper jag göra research och får alla erbjudande serverade till mig.

Det var det positiva. Felix Lundevall tycker själv inte att datainsamling i annonssyfte är integritetskränkande men menar att det går att problematisera. Han drar ett exempel på en kasinosajt som ville rikta annonser till alla användare på en svensk nyhetssajt som fått sina betalningar för prenumerationer avvisade.

– Detta eftersom de vet att människor med kass ekonomi är bättre kasinokunder. Där börjar i alla fall jag få en dålig smak i munnen.

Felix Lundevall är positiv till den reglering som pågår när det kommer till datasamling och integritet online. 

– Det finns fortfarande mycket gråzoner kring det här och som alltid springer tekniken före lagstiftningen. Men jag tror att man i första hand bör begränsa annonsjättarna för att få bukt med problemen.

Trots sin digitala marknadsföringsexpertis – och trots att Mindler är en heldigital tjänst – är Felix Lundevall inte helt övertygad om att det är just digital marknadsföring som är mest effektiv. 

– Det jag lärt mig är att när man vågar satsa brett och gå i räckviddsmedier, det är då man ser de explosionsartade effekterna av marknadsföringen. Förutom att räckvidden är högre, så har folk en tendens att lita mer på något de sett i tunnelbanan, på tv eller hört i radio, jämfört med något de bara sett som en displayannons på Facebook.

Vargnätet släpps den 11 maj.