Därför ser miljöprofessorn ”Doktor Doom” ljusare på framtiden

Han är en flitigt anlitad miljö- och klimatexpert i medierna, Johan Rockström. Ofta under en domedagsrubrik av slaget "Undergången är nära", "Jorden är halvvägs mot undergång" eller "Läget är akut".

Själv ser han det som synnerligen viktig uppgift att kommunicera kring sina forskningsområden. Och det märks. Samtidigt vill han tona ner sin egen betydelse som skicklig kommunikatör:

– Personligen blir jag förärad att utses till toppkommunikatör men det handlar inte om mig, snarare om vad jag kommunicerar. Utan tvekan har intresset och medvetenheten för hållbarhetsfrågor ökat exponentiellt de senaste åren, både i civilsamhället, hos politiker och inom näringslivet. Klimatfrågor är inte längre bara en högriskfråga att ha koll på – det är vägen till innovation, tillväxt och jobb. Det är ett transformationsspår till "Världen 2.0", säger Johan Rockström.

Anledningen till att intresset för klimatfrågorna har ökat så exponentiellt är två, enligt Johan Rockström. Dels har forskningen om de globala miljöriskerna tagit stora steg framåt och bevisen gjort riskerna omöjliga att åsidosätta, och dessutom ser vi en förflyttning av miljöfrågor. Från att ha varit en CSR-fråga i företagen, har det blivit en affärsstrategisk sådan.

– Vi är den sista generationen som kan lösa de stora globala problemen, men den första som sitter på all kunskap. Den tidigare generationen kan skylla på okunskap och osäkerhet, att de inte visste om att Östersjön är fullt av miljögifter eller att isen på Arktis smälter. Det finns ingen som helst möjlighet för oss att inte agera – det är oansvarigt att inte ta frågorna på största allvar.

Trots att pusselbitarna föll på plats redan för 25 år sedan, menar Johan Rockström att det tagit 15-20 år innan miljöproblemen blivit fullt förstådda i de breda folklagren.
– Företagens förändrade syn från att känna ett miljöansvar till att se på hållbarhet som en affärsmöjlighet har skett bara de senaste fem åren. Jag har följt klimattoppmöten sedan år 2000, men aldrig sett så många företagsledare tala sådant klarspråk som under toppmötet i Paris. Jag tror inte att det finns en enda tung företagsledare i Sverige i dag som inte ställer upp på att det är nödvändigt och fördel för dem att arbeta på ett hållbart sätt. Det kunde jag inte ha sagt för fem år sen.

Du är apokalypsens apostel, miljöguru, Doktor Doom, du är mannen som ska rädda vår planet... Vad säger du om alla dina smeknamn?
– Jag håller definitivt inte med om "Doom and Gloom"-etiketten. Det beror på två saker. Dels för att det är en forskares ansvar att delge sin kunskap. Står vi inför allvarliga risker ska vi också lägga korten på bordet. Men på samma sätt som man ska lägga riskkorten på bordet, ska man också matcha dem med möjlighetskorten – något jag anser att jag gör. Nuförtiden kritiseras jag snarare för att vara optimistisk, säger Johan Rockström, och förklarar skälen till optimismen:

– Domedags-etiketten stämde lite bättre för fem till sex år sedan. Då visade jag fler negativa än positiva kort. Men anledningen var objektiv. Det fanns inte så många positiva kort med storskaliga lösningar till hands. I dag är läget annorlunda. Det finns skäl till att vara optimistisk, eftersom vi nu ser effektiva, hälsosamma, konkurrenskraftiga och skalbara lösningar inom energi, mat byggande, städer och mobilitet. Vi kan till och med flyga flygplan med biobränsle i dag.

Vad har du för relation till media?
– Den är bra, men jag skulle önska mer utrymme till fördjupning och reflektion. Miljö och klimat är stora, komplexa frågor och skulle behöva ännu mer tid, reflektion och engagemang.

Johan Rockström tycker också att media kan släppa miljöproblemen för lättvindigt.

– Det måste till en förändring i skala av en revolution, annars stundar stora globala kriser. Det är fråga ett för mänskligheten. Men i stället fokuseras det på alltifrån islamism, Isis, flyktingar, skattesmitning och korruption. När media får grepp om den grekiska finanskrisen så talas det om den varje dag på ledarplats, i Ekot, Agenda tills frågan är löst.

Han fortsätter:

– När det gäller miljö är det tvärtom. Då känner media ett ansvar, att de måste ha ett inslag om klimatet. Det görs bra och övertygande, men sedan är det tyst ofta i månader. Det förvirrar samhället och bidrar till passivitet. Nej, i stället krävs hållbarhetssidor motsvarande ekonomi- och sportsidorna. Vi måste ha det varje dag, artiklar om dagsnoteringar av ishavssmältning ska vara lika självklart som börssidorna.

---

Johan Rockström placerar sig på andra plats på Resumés lista Näringslivets 150 Superkommunikatörer. I kategorin Myndigheter & organisationer hamnar han i topp.

Motiveringen lyder:
"Med ett brandtal till nationen väckte han en känsla av det faktiskt går att rädda planeten jorden. Om vi tillsammans gör något nu. Årets vinnare fick många av oss att gå från ord till handling när vi talar om klimathotet"

Här är alla vinnare i kategorin Myndigheter & organisationer:

Johan Rockström chef för Stockholm Resilience Centre, professor i miljövetenskap   Suad Ali expert Migrationsverket   Anders Kompass FN-chef och visselblåsare   Anders Thornberg generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen   Agnes Wold läkare och professor i klinisk bakteriologi   Bodil Jönsson professor som arbetar med ålderismen och mänsklig hållbarhet   Dan Eliasson Rikspolischef   Anna Serner vd Filminsitutet   Kristina Höök KTH, Digitaliseringsrådet   Christina Forsberg tf Generaldirektör CSN och Årets Chef 2015   Anna Ryott vd Swedfund   Anders Danielsson generaldirektör Migrationsverket   Erik Thedéen generaldirektör Finansinspektionen   Maj-Lis Hellenius professor, överläkare, ”sitting is the new smoking”   Leif Östling ny ordf Svenskt Näringsliv