Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag26.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

PR

Här är största utmaningen för opinionsmätarna inför valet 2018

Publicerad: 6 Juli 2017, 12:01

Valutgången 2018 är lätt att förutsäga, för Sverige är ett drömland för opinionsmätare: högt valdeltagande, bra register och alla har telefon. Enda problemet är de yngre som sällan svarar och ofta varken vet om eller hur de ska rösta. Resumé har träffat några erfarna mätmänniskor.


Ämnen i artikeln:

SifoAlmedalen 2017NovusOpinion

"Ojdå, ligger MP under spärren! Hoppsan, har C ökat med hela 1,1 procentenhet! Herregud, är KD nere på 3,3!"

Så blir reaktionerna lätt inför mediernas ofta återkommande mätningar av partisympatierna. Och de professionella opinionsmätarna hatar det:

– Medierna gör alltför enkla tolkningar och analyserar inte på djupet, säger Novus vd Torbjörn Sjöström. De drar långtgående slutsatser av små ­variationer inom felmarginalen.

Helst vill opinionsinstitutens ledare vara med och förklara vad som ligger bakom siffrorna. Med risk att behöva säga att inget särskilt hänt utanför felmarginalen sedan förra månaden.

– Vi kan se nyanserna och tendenserna och dra slutsatser utifrån våra samlade undersökningar, säger Torbjörn Sjöström. Då får läsarna större förståelse för skeendet. Vi vill utbilda både medier och politiker. Det är ju inte magi, utan vetenskap.

Han är stolt över att Novus felmarginal per parti bara var 0,98 procent i riksdagsvalet 2014.

– Jämfört med övriga världen är nästan allt lätt i Sverige. Det finns skäl till att vi och Holland är bäst på opinionsmätningar. Vi vet vem som bor var, alla får rösta, de flesta gör det också. Alla har telefon, nästan alla mobil och de flesta dator.

Trots det minskar svarsfrekvensen. Novus räknar med 50 procent på telefon och 60 på webb. Men trots att väljarna blir alltmer lättrörliga ökar träffsäkerheten i opinionsmätningarna.

– Skiturval är ett större problem än bortfall, konstaterar Torbjörn Sjöström rått.

Till skiturvalen räknar han själv­rekryterade webbpaneler, som drar till sig aktivister eller lockar svarande med belöningar. Seriösa institut använder samma slumpmässiga urval till webb som till telefonundersökningar.

– Slumpmässig webb blev en stor framgång i Holland i våras. Men det finns ingen empiri som säger att telefon är dåligt.

Nej, luren är inte dålig, men kan vara lurig:
– Telefonintervjuer blir inte lättare, säger Kantar Sifos opinionschef Toivo Sjörén. Allt fler har olika spärrar, de svarar inte om de inte känner igen numret eller tror någon vill sälja något.

Det underlättas något av att Sifo är ett starkt varumärke som svenskar har förtroende för, "Sifoundersökning" är ett välkänt begrepp.
– Ja, det är lättare att vara välkänd, medger Toivo Sjörén. Våra svarsfrekvenser i telefonundersökningar ligger mellan 40 och 50 procent. Om de svarar och avböjer medverkan beror det ofta på att de inte har tid.

Bortfallet är relativt lätt att korrigera utifrån kända variabler och preferenser.
– Det höga valdeltagandet under­­lättar och stabiliserar. Vi slipper göra stora vägningar för att korrigera för soff­liggare. En tid hade vi problem med att SD underskattades, men det har försvunnit i takt med att de vuxit och breddats till fler väljargrupper.

I dag talar allt fler om GAL/TAN-skalan (Grön Alternativ Libertarian/ Traditionell Auktoritär Nationell) som alternativ till den gamla socioekonomiskt baserade höger/vänster-skalan, men inte Toivo Sjörén:

– Nej, jag tycker att vänster/höger sorterar väljarna bra. De flesta har också lätt att skatta sig själva på en vänster/höger-skala.

– Överlag är vi rätt bra på opinionsundersökningar i Sverige, anser han. Fransmännen är också väldigt duktiga.

Sifo var först med opinionsundersökningar redan 1954, men i dag är Ipsos störst med verksamhet i 90 länder och valundersökningar i hälften av dem.

– Vi har sett hur väljarkåren blivit mer rörlig i val efter val, säger Ipsos svenska public affairschef David Ahlin. Fler byter parti, de röstar olika i val till kommun och riksdag och de bestämmer sig allt senare. Vi har sett samma utveckling i de flesta andra länder.

Förändrade kommunikationsvanor gör också livet surt för en ambitiös undersökare:

– Det är inga problem med 50-plussare. De har ofta kvar fast telefon, de är lätta att hitta kontaktuppgifter till och svarar i samma utsträckning som förr. Med de yngre är det precis tvärtom, de saknar fast telefon, flyttar ofta, och använder blockeringsappar som till exempel Truecaller. För unga är telefonsamtal inte det sätt de föredrar att ha kontakt med främmande personer.

Det är med andra ord svårt att göra ett bra urval i gruppen under 30 år. Därför har Ipsos designat om sin metod:

– Vi köper urval från SPAR, som är mer komplett än PAR. Vi använder även andra firmor, men urvalstäckningen är ändå inte riktigt bra. Vi vet för lite om bortfallet i vissa grupper, men separata urvalsanalyser är väldigt kostsamma.

– Vi arbetar med en mixad metod, alltså telefon och webb. Vår panel är slumpmässigt rekryterad. Varje individ är nummersatt med alla tillgängliga nummer och vi söker alla upp till tolv gånger på en tiodagarsperiod.

Trots detta kan bortfallet vid telefonundersökningar vara uppåt 75 procent, ännu högre i gruppen under 25 år. Det kan jämföras med telefonmätningar i USA där svarsfrekvensen ofta är under 10 procent.
– Det största bortfallet har vi i invandrargrupper, bland dem som talar dålig svenska och vissa grupper med arbetarbakgrund när vi använder digitala metoder.

Trots det lyckas Ipsos ganska bra med sina opinionsmätningar:
– Fransmännen mäter online och är duktiga, Holland också, säger David Ahlin. Vi är lite bortskämda i Sverige med bra register. Nackdelen är att vi bara har val vart fjärde år, det är enda gången vi får facit.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.