Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



PR

"Inte bara aningslösa, utan blinda och döva"

Publicerad: 29 December 2010, 14:01

Om de inte hade en aning så måste de vara aningslösa. Efter avslöjandena i Aftonbladet om Primes uppdrag för Svenskt näringsliv bröt den vänsterinriktade Arenagruppen sitt samarbete med pr-byrån strax före jul, skriver Resumés Janne Sundling i en krönika.


Ämnen i artikeln:

PrimeSvenskt NäringslivSocialdemokraternaNiklas Nordström

Niklas Nordström. Foto: Lisa Åberg.

När de själva kommenterade saken sade de att Primes uppdrag för arbetsgivarorganisationen "kom som en överraskning för oss på Arenagruppen".

Och Dagens Arenas Eric Sundström skrev att "Dansen mellan Svenskt Näringsliv och Prime, ”Primegate”, har varit helt okänd".

Okänd? Möjligen för någon som befinner sig långt från samhällsdebatten, men knappast för Arenagruppen. Låt oss friska upp deras minne en aning.

Thomas Idergard var fram till 2008 personalchef på Prime och ledde dotterbolaget United Minds. Därefter gick han till en halvtidstjänst på Timbro, en tankesmedja som alla vet finansieras av Näringslivets fond, alltså av Svenskt Näringslivs gamla SAF-pengar.

Idergards uppdrag blev att leda Timbros Välfärdsprojekt. Han fick också en halvtidstjänst på Magnora, ägarbolaget bakom Kreab liksom Kunskapsskolan och den satsning på privat äldreomsorg som Kreab-grundaren Peje Emilsson nu vill bygga. Idergard skulle som det hette ägna sig åt "samhällskontakter för Magnoras verksamheter inom skola och välfärdstjänster".

Thomas Idergard och Niklas Nordström hade då jobbat ihop i två år på Prime. Men de lärde känna varandra tidigt när de båda var MUF- respektive SSU-ordförande på 90-talet.

Våren 1997 gjorde de gemensam sak när lokalradiokommittén föreslog att staten skulle bryta sitt avtal med de privata radioföretagen. Kampanjen "Rör inte min radio" där MUF- och SSU-ordföranden gick tillsammans gjorde samma år kampanjledaren Martin Borgs till Årets lobbyist.

Thomas Idergard och Niklas Nordström påminde en hel del om varandra. Båda kom från Norrbotten och hade utmanat starka intressen i sina respektive partier.

Nu, tio år senare, satt de båda på Prime. Den karriärväg som alltid såg så utstakad ut för ungdomsförbundens ordföranden hade inte varit det för dem. Idergard hade både utmanat det moderata bunkergänget runt Carl Bildt och varit en av de mest drivande på förlorarsidan i den ordförandestrid som utspelade sig i MUF på tidigt 90-tal och som Fredrik Reinfeldt gick segrande ur.

Nordström hade gjort något liknande. Han hade varit en av de centrala personerna i vad som skulle kunna beskrivas som en plan för en partikupp där målet var att utmana och ersätta partiledaren Göran Persson.

När någon skvallrade för Göran Persson blev Nordström en politisk icke-person.

Pr-branschen blev för båda en alternativ karriär och sitt gamla nätverk hade de kvar och kunde använda i den nya rollen.

Visst lyfte många på ögonbrynen när Timbro och Arenagruppens Arena Idé förra vintern gick ut och berättade att de tillsatt en gemensam kommission som skulle utreda välfärdens framtida finansiering.
Resultatet, den så kallade Borgkommissionens rapport, presenterades i somras i Almedalen. En av kommissionens medlemmar var Prime-konsulten Niklas Nordström, fast han presenterades naturligtvis inte så.

Som av en slump blev det också i somras klart att Svenskt Näringslivs kommunikationsdirektör Janerik Larsson skulle bli seniorkonsult på Prime. Och Billy McCormac gick samtidigt från Timbro till Prime.
Det krävs knappast någon konspirationsteoretiker för att sluta sig till att det finns en koppling mellan Timbro, Svenskt Näringsliv och Prime.

Men axeln Svenskt Näringsliv, Timbro och Prime räcker inte, här behövdes också en partner på vänsterkanten - och här fanns ju Arenagruppen.

Mycket riktigt kom rapporten från Timbro och Arena Idés Borgkommission (namngiven av ordföranden Per Borg, tidigare statssekreterare (S)) att utmynna i krav på en bred parlamentarisk utredning om välfärdens framtida finansiering - oavsett om landet skulle ledas av en borgerlig eller rödgrön regering efter valet 2010.

Men det är inte enda sambandet. I februari 2009 kunde Resumé avslöja att det var Prime som stod bakom "Nätverket för framtidens energi", där flera fackförbund agerade tillsammans med industriorganisationerna inom Svenskt Näringsliv för en mer kärnkraftsvänlig energipolitik.  Nätverket bekostade en debattbok om energipolitiken, skriven av S-redaktören Per Åhlström. Boken gavs ut på Arenagruppens förlag Premiss. Arenagruppen ordnade också ett seminarium om boken där bland annat – just det –  Niklas Nordström deltog.

Resumés avslöjande att nätverket drevs av pr-byrån och hade starka kopplingar till industriföretag och arbetsgivarorganisationer fick fackförbunden Seko och Elektrikerförbundet att direkt hoppa av nätverket.

Om Arenagruppen i december 2010 inte visste att Prime "dansat" med Svenskt Näringsliv var de inte bara aningslösa utan också blinda och döva. Och att Prime de senaste åren bidragit med strax över en miljon till Arenagruppens verksamhet har de naturligtvis gjort av rent altruistiska skäl? Pr-branschen brukar ju vara känd för det.

Slutsatserna?
• För Arenagruppen handlar det om att bidragen från fackförbunden är viktigare än en dusör från Prime. Tidigare i år bestämde sig LO för att ge 4,5 miljoner till sajten Dagens Arena. I styrelsen för Arenagruppen sitter en hel drös av tunga namn från fackförbund inom LO och TCO. Inför hotet om att de ska upphöra med sina bidrag säger Arena att det var en fullständig överraskning att Prime har några uppdragsgivare alls, och speciellt sådana som Svenskt Näringsliv.

• För alla betyder det som avslöjats att debatten om lobbyismen på nytt tar fart. Det höjs röster för att Sverige ska införa ett system med obligatorisk registrering av lobbyister som verkar mot riksdagen. Men hur ofta har Niklas Nordström och hans kollegor sprungit som lobbyister i riksdagen? Arenan för lobbying är sällan riksdagen. Det är oftare byråernas egna kontor, en normaltråkigt svensk konferensanläggning eller en krog i Visby. Prime träffar långt fler beslutsfattare på sitt rosévinsmingel på Vårdklockaregatan 10 i Visby under Almedalsveckan än de gör i riksdagen.

• För partierna betyder det att de får fortsatta bekymmer när de inte går med på en lag på att partiernas finansiering ska vara öppen. Blotta misstanken om att det går att köpa sig till politik borde övertyga alla - utom möjligen partikassörerna - att väljarna har rätt att veta vem som ger vad till vem.

• För Prime betyder det åtminstone att Niklas Nordström och hans bolag Egenmakt AB finns kvar som delägare ett bra tag till. Om han eller någon annan haft ambitionen att lyfta fram honom som partisekreterarkandidat inför S-extrakongress i mars kan de glömma det efter Primegate. För "förnyarna", "partihögern" inom S eller vad de nu ska kallas betyder det självmål. Fast "traditionalisterna" eller "partivänstern" kommer göra sina, Morgan Johansson har redan gjort det i sin snabba omsvängning i FRA-frågan efter det misslyckade bombattentatet i Stockholm. Och mittenkandidaterna Sven-Erik Österberg och Ylva Johansson lär fundera på hur många Prime-händer de skakat. Mikael Damberg vet att det redan är för många.

• För politiker, lobbyister, journalister eller bloggare betyder det att de måste lära sig hålla isär sina roller. Det fungerar inte att vara politiker och lobbyist samtidigt, lika lite som någon som själv utger sig för att vara granskare själv kan vara aktör. Att Eva Cooper, den som varit projektledare för välfärdsprojektet på Timbro sitter i redaktionen för makthavare.se kan i det sammanhanget ses som en pikant detalj. Det var genom läckor på makthavare.se som Prime försökte ta udden av Aftonbladets avslöjande redan innan det hade publicerats.

Nytt år betyder ny almanacka. Men den som har dubbla agendor borde veta att det är en för mycket.

Janne Sundling


Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.