”Jag är väldigt besviken”

Danmark har aviserat att de ska anta en nationell strategi för ESS i höst, som kommer att bestå av de forskningspolitiska utmaningarna och vilka satsningar som krävs för näringsliv och infrastruktur. Att Sverige, som står för 35 procent av investeringarna, inte följer samma exempel är något som upprör Mikael Stamming.
– Vi måste informera globalt om den fantastiska globala anläggning som blir störst och bäst i världen när den har invigts. Det gör du inte på en kafferast, säger han.

Under dagen anordnar Öresundshuset ett seminarium där de har bjudit in Sveriges och Danmarks forskningsministrar, Helene Hellmark Knutsson (S) och Esben Lunde Larsen (Venstre) för att diskutera strategier för ESS. Båda har valt dock att skicka företrädare, som för svensk del är statssekreterare Anders Lönn.
– Det bästa vore om forskningsministern säger i morgon (läs i dag, reds. anm.) att regeringen självklart gör en strategi precis som danskarna, och att den ska inkludera alla universitet och forskningsanläggningar i Sverige, säger Mikael Stamming.

Han ställer kravet:
– De borde börja med en strategi redan innan årsskiftet. Den kanske är på gång, men vi har inte hört ett knyst om det. Och det är mycket oroande.

Att anläggningen skulle hamna i Lund stod klart 2007 efter att Allan Larsson på uppdrag av dåvarande forskningsminister Thomas Östros rest runt i Europa och förhandlat för Sveriges räkning. Förutom Sverige är det 16 andra länder i Europa som har investerat i ESS.

Sverige, Norge och Danmarks miljardinvesteringar utgör tillsammans ungefär hälften av kostnaden för byggnaden.
– Det är riktigt, riktigt skrämmande att Sverige inte har en strategi och inte tar tillvara på den här gigantiska möjligheten som är i världsklass. Hur ofta får vi 16 andra länder att vilja betala pengar för att investera i Sverige – och så har vi ingen strategi för det, säger Mikael Stamming, och fortsätter:

– Risken är att de bara andra länderna tjänar pengar på det, trots att det är Sverige som står för merparten av anläggningen. Vi vill inte att de ska ta de vita rockarnas resultat och åka hem till San Fransisco, Singapore, Shanghai och Buenos Aires med dem. Det bidrar inte till den svenska tillväxten. Vi sätter oss i baksätet i stället för att sätta oss vid ratten och styra. Det går inte att köra bil från baksätet.

I närheten av ESS i Lund håller också Max IV på att byggas, vilken började byggas 2010 och ska stå klar 21 juni 2016. Det är en forskningsanläggning för fysik, kemi, biologi, medicin och materialvetenskap med röntgenljus. Tanken är att de två anläggningarna ska komplettera varandra och tillsammans med hotell, kontor, affärer och restauranger utgöra ett tvärvetenskapligt internationellt forskningscentrum.
– Det är för Sverige som nation som det här är viktigt – för att Sverige ska få växa. Vi vill ju att smarta uppfinningar ska skapas utifrån bra forskningsresultat så att vi får Nobelpris.

Mikael Stamming vill att ESS ska locka stora internationella bolag som Apple till Lund. Han ser ingen gräns för hur många arbetstillfällen centret kan skapa.
– Det kan bli hur mycket som helst. Tänk dig en modern anläggning som utvecklas hela tiden. Det kommer att behövas massor av svenska ingenjörer, byggnadsarbetare, forskare och kommunikatörer och kommer att bli mycket arbetstillfällen i Sverige, bara vi vill. Det är det strategin borde handla om. Vad väntar vi på?

"Önskar att man kommit längre"
Statssekreterare Anders Lönn bemöter kritiken om en nationell strategi.

Vetenskapsrådet och Vinnova har fått varsitt uppdrag från den dåvarande regeringen som bland annat handlar om hur Sverige ska marknadsföras vad gäller ESS.
– Jag önskar att man hade kommit ännu längre. Jag vill inte kritisera den förra regeringen – men det hade varit önskvärt.

Anders Lönn betonar att den nuvarande regeringen bara har suttit i nio månader och att regeringen vill intensifiera arbetet med att mobilisera svenska universitet och företag att förstå nyttan med ESS.
– Den bedömning som många gör är att det inte är de stora företagen som är problemet, utan de små och medelstora. Som ett exempel har jag pratat med ABB om ESS och de är intresserade.

Men nu pratar du om nationella bolag. Tycker du att det är likadant för internationella bolag?
– Ja, det vågar jag nog påstå, kopplat till det intresse som finns hos internationella forskare och deras kontakter.

Då lägger ni över ansvaret på forskare?
– Jag vågar påstå att det görs andra typer av insatser från andra partnerländer.

Kan inte regeringen ha gjort mer sedan ni tillträdde?
– Nej. Vinnova och Vetenskapsrådet ska redovisa uppdragen för regeringen under 2016.
– När Vinnova och Vetenskapsrådet har levererat underlag utifrån deras uppdrag kan vi gå vidare och ställa upp mål och nyckeltal – det är ett fullt tänkbart scenario.

När ska det levereras?
– Jag vet inte när under 2016 det ska levereras – men det här är en lång process som kommer att fortsätta under flera år till.

Hur kommer det sig att du inte vet det?
– Det finns mycket saker jag inte vet när jag springer runt på stan. Så en nationell strategi kommer efter att uppdragen redovisats? – Nej, det har jag inte sagt. Jag sa att finns en möjlighet.

Fakta / ESS (European Spallation Source)

ESS är en europeisk forskningsanläggning där neutroner används för att forska om fysik, materialvetenskap, strukturkemi och biologi. Initiativet togs 2002 av europeiska forskare. Dåvarande regeringen (M) tog beslutet att finansiera en stor del av projektet om anläggningen lades i Lund. Bygget av anläggningen i Lund påbörjades i fjol och beräknas vara helt färdigt och i bruk 2025. De första neutronstrålarna beräknas skapas 2019. Driften av ESS beräknas till en miljard kronor årligen och investeringskostnaden till 17 miljarder kronor.