Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

PR

”Jag rymmer inte från journalister”

Publicerad: 14 Juni 2013, 14:02

Marie Söderqvist har haft ett stormigt första år som vd för Livsmedelsföretagen.

Foto: Pressbild.

Marie Söderqvist vet vikten av kommunikation som tidigare opinionsbildare i svensk press och som grundare till en av Sveriges främsta kommunikationsbyråer, Prime & United Minds. För Resumé berättar hon hur hon efter hästköttsskandalen filar på livsmedelsbranschens rykte som vd för Livsmedelsföretagen, där hon nu varit i ett år.


Ämnen i artikeln:

Marie SöderqvistLivsmedelsföretagen

Marie Söderqvist har som vd för Linvsmedelsföretagen haft en svår början på året med den uppmärksammade hästköttskandalen. Den tidigare opinionsbildaren för Expressen och Svenska Dagbladet säger nu att hon vill jobba på livsmedelsindustrins rykte och berättar även varför Absolut Vodka är Sveriges främsta exportprodukt.

Hur fick du jobbet?
– Jag blev headhuntad. De sökte efter någon som jobbat med opinionsbildning och kommunikation. Någon som hade kapaciteten och intresse för att göra en relativt osynlig organisation mer synlig.

Vad ingår i dina arbetsuppgifter?

– Den fina titeln på det jag gör är förbundsdirektör. Vi på Livsmedelsföretagen sköter de fackliga förhandlingarna inom industriavtalet. Vi sätter alltså tillsammans med resten av industrin lönenormen i Sverige. Vi lobbar i Bryssel. Vi  deltar i den offentliga debatten kring mat. Vi träffar ständigt Livsmedelsverket, LRF, Jordbruksverket, Landsbygdsdepartementet och Eskil Erlandsson. Mat är ständigt aktuellt och alla har en åsikt eller vill förändra eller förbjuda något.  Sedan är jag minst en gång i veckan ute och träffar något av våra medlemsföretag och ser matproduktion i verkligheten. Jag reser till exempel vidare från Kalmar till Österlen för att besöka Kiviks musteri och kolla på äppelodlingar.

Vilka framgångar har du haft sedan du tillträdde tjänsten?

– Det här är ett jobb där det är svårt att definiera vad som är en framgång då det inte finns några exakta siffror för att mäta det vi gör. Vi representerar livsmedelsföretag från Arla och Scan till små bagare som knappt har någon anställd. Jag tror att vi bidrar till att göra debatten om mat lite mer rimlig och sansad. På något sätt hoppas jag ändå att jag kan föra fram producenternas röst bland annat under diskussioner som den som pågick under hela våren kring hästkött.

Vilka motgångar har du stött på hittills?
– Livsmedelsindustrin  är en väldigt gammaldags värld. Många av de stora företagen hänger ihop med gamla bondekooperationer. När jag tillträdde tjänsten berättade jag på något seminarium att svenska bönder inte kommer att överleva utan den svenska livsmedelsindustrin. Det blev ramaskri. I början kände jag att jag inte kunde säga något utan att omgivningen blev arg eller upprörd. Som Expressenkrönikor och ledarskribent på Svenska Dagbladet har mitt jobb varit att ringa in kontroversiella ämnen och lyfta fram dem. Jag gjorde det i mycket mildare form här på Livsmedelsföretagen men alla tyckte ändå att jag var otroligt kontroversiell. Men nu har omgivningen vant sig.

Hur har bakgrunden som opinionsbildare bidragit till ditt jobb?
– Jag rymmer inte från journalister. Jag vet att man kan förklara hur det ligger till och att man bör göra det. Jag försöker hitta nya sätt att beskriva saker. Jag tycker att allt som har med kommunikation och opinion att göra är genuint roligt och försöker få alla våra medlemsföretag att själva tänka mer på det.

Vad är viktigt för dig när du handlar mat?
– Det ska gå snabbt och vara enkelt att tillaga eftersom jag jobbar mycket och har två relativt små barn. Sedan ska det förstås vara gott och någorlunda hälsosamt. Men även innan jag tog det här jobbet var jag nyfiken på nya produkter så jag har alltid kylskåpet fullt med nyheter.

Hur tänker ni arbeta för livsmedelsbranschens rykte som drabbats av hästköttskandalen och nu senast med hepatit B-smittade bär?
– Det är trots allt två tredjedelar som har förtroende för branschen. Men mitt uppdrag är att få alla att lita på livsmedelsindustrin och få fler att inse att det är en intressant, spännande och innovativ bransch. Vi försöker systematiskt berätta hur det ser ut. Men det handlar även om att få företagen att förstå vikten av att kommunicera, och våga vara transparanta. I höst hoppas vi kunna ha en gemensam öppet hus-dag för hela den svenska livsmedelsindustrin. Jag tror att öppenhet och ärlighet vinner i längden. Och den svenska industriproducerade maten behöver man inte skämmas för, tvärtom, den kan man vara stolt över.

Hur hanterade ni hästköttskandalen?
– I början försökte vi hjälpa Findus så mycket vi kunde. De fick oförtjänt mycket stryk i början. Men nu tror jag att de flesta förstått att Findus gjorde allt rätt och att de som så många andra blivit lurade.  Under kriser med extrem medieuppmärksamhet kan man inte göra så mycket mer än att vara tillgänglig för så många medier som möjligt och förklara situationen på ett så enkelt och trovärdigt sätt som möjligt. Vi samlade också branschen på vårt kontor för att snabbt få grepp om hur alla enskilda företag hanterade DNA-prover och tillbakadraganden. Det visade sig att alla gjorde mer än vad någon förväntade sig eller krävde. Branschen hade blixtsnabbt gjort tusentals prover för att kontrollera sitt kött och det valde vi att berätta om i en gemensam DN-debattartikel.

I sommar ska du arbeta mer med Livsmedelsföretagens hållbarhetsprojekt. Vad är målet med det?
– Vi har tagit fram ett hållbarhetsmanifest som beskriver vad branschen ska uppnå. Den presenterar vi i Almedalen i sommar. Men målsättningen är att hela livsmedelsindustrin ska sträva mot dessa mål och att vi ska uppnå dem inom en snar framtid. Det är allt från att ha en säker arbetsplats där risken för olyckor ska vara så låg som möjligt till milijöhantering och utsläpp.

Hur ser du på livsmedelsbranschens betydelse för reklambranschen?
– Ibland kan jag tycka att de ligger så långt bort från varandra som det bara går. Men det finns ingen indsutri som köper så mycket reklam  som livsmedelsbranschen. Coop och ICA är några av de allra största reklamköparna och det är mat de gör reklam för, så livsmedelsindustrin är inte bara viktig för bönder och handeln och transportnäringen utan också för Sveriges alla reklambyråer.  Sedan finns det ju en trist fokusering på pris i mycket av reklamen för mat.  Samtidigt är själva industrin väldigt gammaldags och konservativ. Den ser egentligen inte slutkonsumenten som sin främsta kund utan snarare stora detaljhandelsföretag som Ica, Coop, Axfood och Bergendahls då det är de som köper in produkterna. Den är försiktig med kommunikation och uttalanden och är mer reaktiv än proaktiv. Men på ett sätt är den väldigt lik reklambranschen. Den är till exempel mansdominerad. På mitt första styrelsemöte var det 22 män och jag.

Hur viktigt är det att företagen utvecklar starka varumärken när livsmedelsbranschen försöker satsa på export?
– Det måste man ha om ska lyckas med export. Sverige exporterade livsmedel för 58 miljarder förra året målet är att exportera för 100 miljarder. Den största exportsuccén är Absolut Vodka, för att det är ett väldigt starkt varumärke. Men starka varumärken behöver man också för att skydda sig mot konkurrensen från handelns egna varumärken, som främst slår ut mellansegmentet. Billigt och premium växer samtidigt. Bengt Baron, som är ett av de mest lysande namnen inom livsmedelsindustrin var tidigare vd för Absolut Vodka, nu är han på Cloetta. Cloetta är ett av de företag vars börsvärde ökat mest det sista året, runt 50 procent.  Bengt Baron förstår hur man bygger starka varumärken. Livsmedelsindustrin är extremt globaliserad. Om Sverige ska lyckas överleva konkurrensen handlar det om att ha väldigt starka varumärken.

Varför är livsmedelsindustrin inte lika känd som andra industrier för sin export?
– I Sverige är livsmedelsindustrin den fjärde största industrin men det är få som tänker på det. Sverige är ett civilingenjörsland och vi är stolta över skogen, malmen, gruvorna, för Ericson och högteknologiska produkter.  Men vi tänker inte riktigt på mat som en industri eller en exportmöjlighet. Men i själva verket är det livsmedelsindustrin som håller i gång svensk landsbygd.  Men ska den svenska livsmedelsindustrin överleva är det viktigt att alla förstår dess betydelse för arbetstillfällen och den svenska bonden. Utan livsmedelsindustri får vi inga öppna landskap.

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.