Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



PR

Kampanjstrateg ligger bakom ordet flygskam

Publicerad: 28 November 2019, 10:14

Jenina Dahlberg: ”Jag var faktiskt lite obekväm med ordet redan från start”

Foto: (Bilden är ett montage)

Flygskam präglar tidsandan, inte minst i den utländska mediebilden av svenskarna. Allt började med att Sveriges Konsumenters kampanjstrateg Jenina Dahlberg skrev ett Facebookinlägg med ordet i november 2017.


Ämnen i artikeln:

MiljöKlimatkrisen

Moralistiskt, ett nödvändigt ont för medveten konsumtion, uppfostrande eller bara ett tecken i tiden? Flygskam har blivit ett tydligt symptom på klimatångestens 2019. När Readly för några veckor sedan sökte igenom vad 4000 utländska tidskrifter skriver om Sverige var flygskam extra framträdande.

Hemma i Sverige kan rörelsen ha påverkat svenskarnas flygvanor. Swedavias statistik från oktober visar att inrikestrafiken har minskat med 8 procent på Swedavias flygplatser hittills i år.

Den 27 november 2017 skrev Jenina Dahlberg, kommunikatör och kampanjstrateg, Facebookinlägget på Sveriges Konsumenters Facebook där ordet hon lyfte frågan ”Blir Flygskam ett nytt ord i SAOL?” Vilket det mycket riktigt blev i december 2018 då utvecklingen eskalerade. I har flera utländska medier och tv-program på olika sätt har uppmärksammat och ibland parodierat kring det svenska fenomenet.

 

– Om man får tro mediearkivet och google så var Sveriges Konsumenter först med att mynta begreppet, men självklart har det använts innan. Jag hade sett ordet en gång i en kommentar på Facebook ett år tidigare. Fnissade till och lade ordet på minnet, säger Jenina Dahlberg till Resumé.

Vad var det för ingivelse som fick dig att mynta begreppet?
– En känsla av något nytt som bubblade. Det var en annan ton i hur mina samhällsengagerade vänner pratade, de började problematisera sitt flygande mer. Debatten om flygskatt hade varit igång ett tag och klimatrapporteringen tilltog, vilket jag tror bidrog.

Vad tycker du om hur begreppet flygskam har utvecklats och spridits?
– Jag tyckte att den första skörden krönikor var intressanta. Jens Liljestrands text om hur han flyger för att visa sina barn korallreven som håller på att försvinna på grund av klimatförändringarna sitter fortfarande i. Det har också varit kul att följa ordets internationella framfart. Mina kollegor har uppdaterat mig med artiklar från Time, The Guardian, World Economic Forum, Independent och japanska medier.

– Jag höjde ändå mest på ögonbrynen när vd:n för IATA, flygets branschorganisation, beskrev den svenska flygskammen som det allvarligaste hotet mot flygindustrin. En påminnelse om hur ideella krafter med små resurser kan tända gnistor som sprider sig och når långt.

Det har parodierats en hel del kring flygskam. Hur ser du på konnotationerna kring flygskam så här två år senare?
– Jag var faktiskt lite obekväm med ordet redan från start. Vågade till exempel inte dela inlägget med mina vänner, för vem vill vara den där jobbiga jäveln? Men för Sveriges Konsumenter handlade det aldrig om att skuldbelägga individer, utan att sätta ord på en känsla som bredde ut sig. 

– Sedan är det mycket tyckande om hur klimatrörelsen borde och inte borde kommunicera. Jag tror personligen att de flesta sätt som används är bra, vi kommer inte att nå alla med en enda perfekt strategi. Det behövs ett helt pärlband av infallsvinklar och röster. Däremot behöver fler mer kunskap i miljöfrågor. Första steget kan vara att lära sig skillnaden på miljö och klimat, och varför biologisk mångfald är lika viktigt som klimatet.

Har ni använt er av ordet mer i er kommunikation?
– Nej, det var bara i det inlägget. Det var en del av en serie om FN:s hållbarhetsmål där vi belyste normer som måste, och troligtvis kommer att, förändras. Vi ville få igång en diskussion om varför nya prylar och långa resor är statusmarkörer och hur det kan ha förändrats om tio år.

Varför ska Sveriges Konsumenter driva den här frågan?
– Hållbar konsumtion är ett av våra fokusområden, så för oss är det en självklarhet att jobba för hållbart resande. Politiken och näringslivet har det största ansvaret för utvecklingen och vi jobbar särskilt för större politiska satsningar i frågan, något som även den europeiska konsumentrörelsen kommer att arbeta för. Just nu pågår diskussioner om hur man kan se till att ekonomiska styrmedel för hållbart resande inte drabbar de mest utsatta konsumenterna.

Vad har flygskam ett till konkret?
– Det har nog bidragit till det faktum att flygresorna inom Sverige har minskat med åtta procent det senaste året, medan tågresandet ökat kraftigt vilket har gjort att SJ nu har möjlighet att satsa på bättre tåg och fler avgångar. Och så älskar jag att folk har börjat tågskryta, det lär vi se mer av framöver.

Andreas Rågsjö Thorell

Webbredaktör

andreas.thorell@resume.se


Ämnen i artikeln:

MiljöKlimatkrisen

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.