Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag25.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

PR

Karens för politiker nästa år

Publicerad: 4 Juli 2017, 13:52

Sten Heckscher.

Foto: Maja Suslin/TT.

Sverige är ett av få länder där ministrar kan ta ett nytt jobb som lobbyist i direkt följd efter politiska uppdrag, trots risker för korruption. Men allt pekar nu mot en ny lag som sätter statsråd och statssekreterare i ett års karantän. Men den som bryter mot lagen riskerar inget straff, bara "skammen".


Ämnen i artikeln:

PR-konsulterAlmedalen 2017

Förre infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd (M) är ett exempel bland många, på politiker som gått över till pr-branschen. Tidigare partiledaren Göran Hägglund (KD) och forne statsministern Göran Persson (S) är två andra.

Sidbyten är inte ovanliga i sig, men Sverige har i många år varit unikt vad gäller karantänsregler. Eller snarare frånvaron av sådana. I till exempel Kanada kan en tidigare minister få vänta uppemot fem år på att få börja en anställning som lobbyist. I Finland uppemot sex månader. I Sverige kan du däremot från dag ett efter ett ministeruppdrag ge dig in i näringslivet och eventuellt gynnas av den politik du själv fört, eller ge ett visst företag förmånlig insyn i departement och pågående processer. Man har noll karantändagar, vilket har varit föremål för kritik från såväl svenska som internationella organ, till exempel EU.

Men allt tyder nu på att det införs karantänsregler även i Sverige. I fjol tillsatte den S-ledda regeringen en utredning i syfte att reglera övergångar från politiken till näringslivet. Utredningen, som lämnades över till regeringen i januari i år, föreslår en karenstid på max ett år för statssekreterare och statsråd som vill börja på ett nytt jobb eller starta en ny verksamhet.

Enligt förslaget bör en nämnd inrättas, dit politikerna anmäler sina nya jobberbjudanden för prövning. Nämnden ska bestå av tidigare statssekreterare, tidigare ministrar och en domare.

Förslaget har gått ut på remiss till 33 aktörer. Svarsfristen gick ut i maj och Resumé har gått igenom svaren. Bilden är solklar: Den nya lobbylagen är välkommen. Till och med branschföreningen Precis, som värnar rörlighet mellan offentlig och privat sektor och vars medlemsföretag är många före detta politikers arbetsgivare, ställer sig positiva till förslaget. Detsamma gäller Arbetsgivareverket, eftersom lagen gör att misstanken om intressekonflikter "kraftigt reduceras".

Totalt har var tredje aktör ställt sig positiv till lagförslaget. Hälften, 15 av 33, har inga invändningar eller inga synpunkter. Åtta har valt att inte svara. Ingen invänder mot lagförslaget. Utredaren Sten Heckscher (S), tidigare näringsminister och rikspolischef, har inte själv sett remissvaren när Resumé når honom.

– Men det var ju väldigt positivt, säger han.

Betyder svaren att lagförslaget är i hamn?
– Ja, jag tror att regeringen lägger fram en proposition i riksdagen förhållandevis snart, troligen i höst.

När kan lagen sjösättas?
– Jag tror mig veta att ansvariga statsrådet (civilminister Ardalan Shekarabi (S), reds. anm.) är intresserad av att det här ska gå någorlunda fort. Med ett så positivt remissutfall så är det inte någon vanvettigt komplicerad operation att få igenom lagen. Frågan är om den då träder i kraft till årsskiftet eller på halvårsskiftet nästa år. Men de bör kunna få den på plats relativt snart, ja.

Om förslaget går igenom så kommer karenstiden att omfatta samtliga berörda i nuvarande regering. Även om ingen av de instanser som svarat på remissen vänder sig mot huvudförslaget så förekommer synpunkter på detaljnivå. Bland annat har utredaren bedömt att det bör råda sekretess när en politikers nya jobbansökan prövas i nämnden, bland annat för att skydda eventuella känsliga uppgifter som prövningen kan behandla.

Det motsätter sig både Journalistförbundet och korruptionsmotståndarna Transparency International Sverige. Om det till exempel förekommer uppgifter som antyder korruption, så bör dessa vara offentliga, argumenterar Journalistförbundet.

– Sekretessen varar bara i de max tre veckors tid som prövningen tar, så det är ingen dramatisk sekretess, svarar Sten Heckscher.

Flera aktörer anser att lagen om karens bör omfatta fler än bara statssekreterare och statsråd. Till exempel Göteborgs Universitet som föreslår departementsråd, enhetschefer, myndighetschefer och generaldirektörer. Transparency International Sverige anser att politiker i kommuner, regioner och landsting även borde omfattas.

Dessa roller ingick inte i beställningen från regeringen, säger Sten Heckscher.

– Men visst kan man tänka sig att problemen är lika bekymmersamma även i sådana befattningar. Det finns goda skäl att se över en bredare lagstiftning.

Politiker som ändå vill ha ett jobb som lobbyist och till exempel struntar i nämndens beslut, kommer inte att riskera mer än ett mediedrev. Utredaren har bedömt att det inte behövs några böter eller sanktioner.

– Skammen är straff nog, resonerar Sten Heckscher.

Primes public affairschef Jonas Hellman har knutit till sig många politiker under åren.

– Förslaget att toppolitiker som byter jobb ska omfattas av karens är i grunden fel tänkt. Det bottnar i okunnighet om vad det är för typ av rådgivningstjänster som tidigare statsråd och statssekreterare i praktiken oftast erbjuder, säger han.

Jonas Hellman anser att det vore mer logiskt att ställa frågan; Är det bättre att politiker som avgått fortsätter att leva på staten?

– De som har störst skäl att vara emot förslaget är egentligen skattebetalarna, som förväntas kompensera politikerna under den tid då de inte får arbeta. Jag tycker det är bra att tidigare politiker delar med sig av sina erfarenheter. Det stärker demokratin och är inte ett dugg skumt. Säkert finns det enstaka exempel på korrupt beteende, men det motiverar knappast någon generell karenstid.

PA-byrån Rud Pedersen har rekryterat tre tidigare ministrar de senaste åren, både röda och blå.

– I inget av dessa fall hade reglerna som nu föreslås påverkat oss, men det är bra att det blir tydliga regler nu, säger Andreas Krohn, Sverigechef för Rud Pedersen.

– Med regler som innebär ett års karens säger man ju omvänt också tydligt att det är legitimt för ministrar att ta ett nytt jobb efter ett år. Det finns ju knappast särskilt många väljare som efterfrågar längre avgångsvederlag för politiker. Det ska heller inte glömmas bort i sammanhanget.

Mårten Färlin

Ämnen i artikeln:

PR-konsulterAlmedalen 2017

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.