Kritik mot debattinlägg om kommunikatörer: ”Populistiskt och dumt”

”Kommunikationsavdelningarnas strategi verkar i dag mer handla om att måla över rostfläckarna än att åtgärda uppkomsten av rosten,” skriver Leif Östling och Jan Scherman i en debattartikel i Dagens Industri. Finansmannen och medieprofilen menar att antalet kommunikatörer i offentlig sektor är orimligt hög, och välkomnar den kartläggning av kommunikations- och informationstjänster som regeringen har inlett.

I kommunikationsbranschen har debattartikeln väckt kritik, inte minst för att den inte nämner det värde som kommunikatörer tillför och deras demokratiska roll. En av kritikerna är Jeanette Fors-Andrée, till vardags krisexpert och medietränare. Ett inlägg på Linkedin där hon kritiserar texten har i skrivande stund över 60 kommentarer.

– Det jag framför allt reagerar på är den ifrågasättande och anklagande utgångspunkten av kommunikatörens roll. Scherman och Östling lyfter exempel där det uppenbart inte fungerat. Men hur många genanta uttalanden och verksamhetsbeslut hade inte kunnat undvikas genom att lyssna på kommunikatörerna? Till exempel i samband med ”Vad fan får jag för pengarna?”, säger Jeanette Fors-Andrée till Resumé.

Synen som artikelförfattarna har är förlegad, säger hon vidare. En poäng som tas upp är att det i dag finns fler kommunikatörer än granskande journalister, något som hon menar inte är journalistikens största problem - det är förtroendefrågan.

– Det är ett allvarligt problem att förtroendet för journalistiken sjunker och att populistiska krafter får starkare fotfäste.

Om problemet ligger i att man inte förstår kommunikatörsyrket, hur kan man göra det tydligare?
– Att antalet kommunikatörer inom offentlig sektor ökar speglar medborgarnas förväntningar på närhet och tillgänglighet. Att antalet kommunikatörer ökar är inget hot mot demokratin. Det är tvärtom ett sätt att lyssna och vara där medborgarna finns, säger hon.

Det är också en spegling av det nuvarande medieklimatet, och utvecklingen i samhället i stort, menar Jeanette Fors-Andrée.

– Det är orimligt att just kommunikatörsyrket ska stå stilla medan samhället förändras, tekniken utvecklas och medielandskapet blir mer komplext. Dessutom är kommunikatörens kompetens väldigt bred och kan rymma flera olika områden.

Finns det inte en poäng i att det kostar pengar? Är kritiken befogad på något plan?
– Jag har ingenting emot att regeringen ger Statskontoret i uppdrag att närmare utreda hur resurser används. Det jag är kritisk till är den ifrågasättande och anklagande tonen mot en yrkesgrupp som gör ett riktigt bra jobb utifrån de förutsättningar som finns.

”Att hänga ut enskilda yrken och ställa dem mot varandra löser inte de problem Sverige står inför”

Även Sveriges Kommunikatörers vd, Caroline Thunved, är kritisk till debattartikeln.

– De (självutnämnda) ”förståsigpåare” som tror att de stora samhällsbesparingarna kan göras genom att skära ner på eller helt ta bort alla kommunikatörer bör tänka om. Det är enbart populistiskt och dumt. Medborgardialog, kund- och mediekontakter är direkt avgörande för offentlig och privat verksamhet – speciellt i dagens alltmer digitala och demokratiskt komplicerade samhällsklimat och inte minst för att möta dagens värderingsstyrda konsumenter, skriver hon i ett mejl till Resumé.

Caroline Thunved pekar på kritiken som man riktade mot myndigheterna under pandemin, då medborgare efterfrågade mer information.

– De senaste årens utveckling med tider av kris, krig i vårt närområde, ökat terrorhot, pandemi, bränder och översvämningar har visat hur viktigt det är att snabbt nå ut med information om skydd och vaccineringar, hur vi bör agera om inte samhället fungerar som vanligt, hur vi snabbt stoppar falska nyheter och felaktiga informationskampanjer. Ett stort och viktigt uppdrag, i synnerhet i dag när demokratin och rättsstatens förutsättningar ifrågasätts av allt fler. Att i svepande termer anklaga kommunikatörer för att hindra transparensen är allvarligt, fortsätter Caroline Thunved.

Även hon håller med om att utredningen kan vara en bra sak, och poängterar att offentliga medel ska användas effektivt. Men, skriver hon:

– Vi ser ofta hur kritiken inte alltid är befogad och att tonläget är ovanligt högt. Det är säkert så att alla yrkesgrupper behöver jobba smartare och mer långsiktigt hållbart för att möta morgondagens utmaningar. Det gör vi bäst tillsammans. Att hänga ut enskilda yrken och ställa dem mot varandra löser inte de problem Sverige står inför.

– Sveriges Kommunikatörer ser fram emot att kunna bistå Statskontoret med underlag och perspektiv i deras arbete.

Jan Scherman svarar på kritiken.

– Jag tycker det finns ett ordmissbruk som blir bekymmersamt. Allt som man inte tycker om avfärdas under begreppet populism. Titta på sakfrågan - det måste finnas ett skäl till att regeringen ger ett utredningsuppdrag, säger han.

Kritiken handlar bland annat om att texten har en anklagande ton. Vad tänker du om det?
– Jag tillbakavisar det - vi reser en fråga om huruvida tillströmningen av kommunikatörer används för att öka transparensen och insynen. Om det inte är så, då har man ett problem som man behöver diskutera. Att kalla det raljant och populistiskt bekräftar våra farhågor. En rimlig reaktion hade varit att välkomna diskussionen, säger Jan Scherman.