Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

PR

Obama banar väg för skärpta lobbyregler

Publicerad: 30 januari 2009, 13:28

Barack Obamas första åtgärd som president var att skärpa lobbyreglerna. I Storbritannien föreslår en kommitté ett hårdare regelverk för lobbyister, med bland annat förbud för ex-ministrar att åta sig lobbyuppdrag. I Sverige kan ett kommande betänkande från konstitutionsutskottet ge skärpta lobbyregler även i Sverige.


Ämnen i artikeln:

Barack ObamaPatrik WestanderHans Gennerud

Patrik Westander går emot branschen och förordar ökad reglering. Preics ordförande Hans Gennerud ser inte några problem med dagens system.

Under Barack Obamas första dag i Vita huset undertecknade han ett direktiv som väsentligt skärper de amerikanska lobbyreglerna. Ingen ska kunna gå från Vita huset till ett lobbyjobb på två år, och ingen Vita husetanställd ska kunna delta i ett ärende där de tidigare har varit verksamma som lobbyister. Lobby­firmorna ska också ge offentlighet åt sina uppdrag.

Frivilligt räcker inte
I Storbritannien har en underhuskommitté i nära två år utrett hur öppenheten kring lobbying ska kunna öka. Kommittén har bland annat studerat den frivilliga registrering av lobbyister som EU infört. De ser ”inga fördelar” med ett frivilligt register av EU:s modell, och beskriver den som bara ”något bättre än kejsarens nya kläder”.
De vill i stället att lobbyisternas branschorganisationer och parlamentet ska verka för att skapa en oberoende institution som övervakar och reglerar den brittiska lobbyismen. En del i detta ska vara en obligatorisk registrering.
Underhuskommittén vill se ett snabbt agerande: inom sex månader vill de se ett initiativ. Annars föreslår de att den brittiska regeringen via lag ska tvinga fram en oberoende kontroll av lobbyisterna. 
I Sverige finns inga lagar som omfattar lobbyism. Men i två riksdagsmotioner har ledamöter krävt ackreditering av lobbyister, och i en annan krävs en lagenlig skyldighet för lobbyister att avslöja på vems uppdrag de agerar.
Folkpartiets tunga försvarspolitiker Allan Widman står bakom den senare:
– Som försvarspolitiker träffar jag mycket folk som vill påverka och jag har själv upplevt att man inte avslöjar vems ärenden man går. Pr-företagen har en upp­förandekod, men denna är uppenbarligen bristfällig, säger Allan Widman.
Hans motion, liksom motionerna som kräver ackreditering, behandlas nu av konstitutionsutskottet (KU), som i februari ska ge sin syn i ett betänkande. Mikael Johansson (MP) är ledamot i KU:
– Jag tycker man ska titta på ett system med registrering av lobbyister. Vi har inte samma tryck på oss som i USA, där kampanjbidragen spelar en stor roll. Men ett register kan skapa större öppenhet även här. Framför allt borde det finnas regler om karantän på, säg två år, så att inte ministrar kan gå direkt till lobby­uppdrag, säger han.
Allan Widman håller med om det senare:
– I försvarsberedningen var alla partier överens om att det borde finns regler som förhindrar att både höga politiker och officerare inte sätter sig på andra sidan direkt.

Mot strömmen

I den svenska pr-branschen har Patrik Westander gått mot strömmen genom att hålla med dem som vill ha ökad reglering.
– Jag ser gärna ökade krav på öppenhet från riksdagen. Som ett första led skulle man kunna ställa krav på branschen på frivillig reglering, dagens självreglering fun­gerar inte. En uppförandekod måste vara så långtgående att det går att bryta mot den, säger Patrik Westander.
Enligt branschföreningen Precis uppförandekod bör lobbyisterna berätta vilka de företräder: ”I en aktiv kontakt med tredje part i ett enskilt ärende – till exempel en journalist eller en beslutsfattare – bör … PR-konsult­företaget på anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är.”
Precis ordförande Hans Gennerud:
– Jag kan inte erinra mig att vi haft något fall där någon agerat i strid med upp­förandekoden, inte under mina tre år i Precis.
Han ser inget problem i att det skulle vara vanligt med otydlighet om uppdrags­givaren.
– När det handlar om lobbying är Precisföretagen en rådgivare till dem som framför åsikterna. Vi är med och förtydligar budskapen, men företräder inte uppdrags­givaren, som i USA och Storbritannien där du kan anlita en lobbyist som för din talan, säger Hans Gennerud.
Vilka är då förutsättningarna för en svensk LobbO? En oberoende institution som reglerar formerna för lobbyism?
– Det är ingen dum idé, med representanter för både de som lobbar och de lobbade. Kanske också från journalisterna. Om en upp­förandekod ska fungera måste den övervakas av andra än branschintressen, säger Patrik Westander.
– Att hävda att det behövs en skarpare granskning av pr-företagen i Sverige är en storm i ett vattenglas, ärligt talat. I de kontakter som vi har haft med riksdagen har vi inte en bild av några stora problem, säger Hans Gennerud.

truefalse

Janne Sundling

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.