Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag28.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

PR

Retorikexperterna om Stefan Löfvens tal: ”Ser nästan plågad ut”

Publicerad: 23 Mars 2020, 13:41

Brist på känsla och låg produktionskvalitet gjorde att budskapet i Stefan Löfvens tal till nationen grumlades, det menar retorikexperten och talskrivaren Camilla Eriksson.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetStefan Löfven

Klockan 21.15 under söndagskvällen inledde statsminister Stefan Löfven sitt tv-sända tal till nationen, ett fem minuter långt tal som spelats in tidigare på söndagseftermiddagen. I talet lyfte Stefan Löfven upp det gemensamma ansvar vi nu har att samarbeta för att på bästa sätt klara oss ur krisen samt att Sverige som land har tuffa månader framför oss. Det var enbart tredje gången Sveriges statsminister håller ett tal till nationen. Tidigare har enbart Carl Bildt, i samband med Lasermannens skjutningar i inledningen av 90-talet, och Göran Persson, efter mordet på utrikesminister Anna Lindh, hållit liknande tal.

”Det enda sättet att klara av detta är att möta krisen som ett samhälle där alla tar ansvar för sig själv, för varandra och för vårt land. Jag vet att många är oroliga, oroliga för om samhället ska klara av det. Orolig för sig själv, för någon du älskar som tillhör en riskgrupp eller för att ditt jobb ska försvinna. Jag förstår det.” sa statsministern i inledningen av talet.

Hans Gunnarsson, expert på politisk retorik och författare till boken ”Retoriken i politiken”, upplever att Stefan Löfven i talet höll försökte använda sig av känsloargument med målet att bygga förtroende och en gemensam samhällskänsla.

– Det har i folkopinionen funnits en tveksamhet kring regeringen och att de varit sena ut på banan och hänvisat för mycket till expertmyndigheterna. Med det här talet tror jag man vinner lite mark på den fronten, säger han till Resumé.

Hans Gunnarsson lyfter fram att Stefan Löfven i talet lyckades para ihop berättelsen om det gemensamma med betoningar på situationens allvar följt av budskap om hopp. Han ställer sig dock tveksam till det faktum att Löfven lyfte upp vilka åtgärder regeringen tagit till för att minska smittspridningen.

 – Att Sverige förbjudit allmänna sammankomster för fler än 500 personer och stängt gymnasier och universitet upplever nog de flesta som ganska klent, det skickar inga signaler om handlingskraftighet.

Camilla Eriksson*, talskrivare och retorikexpert som driver den egna byrån Retorikiska, är mer kritisk till talet än Hans Gunnarsson. Det första hon reagerade på var sättet talet var filmat.

– Det är problem med alltifrån ljussättning till sminkning och sidoklippningar. Allting skickar signaler och det här upplevde jag som ett hafsverk. Utöver det ser han nästintill plågad ut, säger Camilla Eriksson.

Rent retoriskt upplever hon att Stefan Löfven inte använde sig av speciellt många retoriska figurer och gav intrycket att han läste från en prompter.

– Har man inga komplicerade retoriska figurer tycker jag man på ett tydligare sätt ska tala direkt från hjärtat. När han nu väl ska leverera dem så får han ingen riktig stuns i det. Det ger en avsändarproblematik som underminerar budskapet.

Hon själv upplever att det många tagit med sig från talet är att statsministern manade alla till att ta eget ansvar. Det är dock inte det budskap hon själv tog med sig.

– I mina öron lät det som att han underströk att vi behöver förbereda oss på att vår individuella frihet kommer att begränsas.

Camilla Eriksson hade gärna sett ett längre tal där Stefan Löfven på ett tydligare sätt beskrivit de problem vi står inför och samtidigt understrukit att regeringen har lösningar på dem. Hon reagerade även på att statsministern vid flera tillfällen använde ”men” för att vända meningen. Exempelvis: ”Målet med regeringens arbete är att begränsa smittspridningen så inte väldigt många blir svårt sjuka samtidigt, men också att säkerställa resurser till sjukvården och att vi i denna tuffa tid lindrar konsekvenserna för dig som arbetar och för våra företag.”

– Att använda ”men” negerar vad som sagts innan det, vilket blir problematiskt i en sån här situation.

I jämförelse med exempelvis Frankrikes president Emmanuel Macron använde Stefan Löfven inga jämförelser med vid krig och fiender som måste besegras. Både Hans Gunnarsson och Camilla Eriksson anser att det var rätt beslut.

– Det skulle bara eskalera situationen och göra den till något den inte är. Vi befinner oss inte i krig, säger Camilla Eriksson.

Tidigare i veckan talade kungen till folket under den informationskonselj han hade tillsammans med bland andra statsminister Stefan Löfven. Under konseljen försökte kungen ge ett budskap om hopp och att Sverige nu skulle visa sig från sin bästa sida. Camilla Eriksson, som lyfter fram Danmark som ett positivt exempel, hade gärna sett mer av en sådan uppdelning av budskapet. 

– Att låta regeringschefen berätta att vi står inför en stor utmaning som vi inte sett tidigare och kungen eller drottningen stå för det empatiska är en väldigt smart lösning.

*) Camilla Eriksson var mellan 2006-2010 aktiv som förtroendevald för Liberalerna på kommunal nivå.

Thomas Nilsson

Reporter

thomas.nilsson@resume.se

Ämnen i artikeln:

CoronavirusetStefan Löfven

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.