Stjärnproducenten gör succé – ger fan i målgruppen

Hösten 1995 promenerade Karin af Klintberg omkring i Kungsträdgården. I klädd ett par kaxiga skor, färgat svart hår och skottsrutig, röd klänning var hon troligtvis ganska lätt att lägga märke till. Det var också precis vad en nyhetsreporter gjorde. Karin af Klintberg fick svara på frågor kring de då aktuella valkampanjerna och hon gjorde intryck i rutan.

Strax därpå fick hon nämligen ett samtal från reportern – han undrade om hon ville provfilma för TV4:s direktsända program Nattelevision. Det var så Karin af Klintberg först kom i kontakt med tv-branschen – någon hon skulle utföra stordåd i senare. Men som sorglös 22-åring var hon inte beredd på den utsatta rollen som programledare och skulle sedan komma att trivas mycket bättre bakom kameran.

– Nattelevision har varit en bra morot för mig, för efter det utbildade jag mig massor och försökte göra saker på ett annat, varmare och mer kärleksfullt sätt, säger hon.

Du beskriver dig själv som en ointressant person. Varför då?
– Jag vet inte. En av anledningarna till att jag vill jobba bakom kameran är att jag vill lyfta fram saker ur andra. Jag vill göra andra intressanta.

Samtidigt tycker hon att det är roligt att som regissör och tv-producent också få uppmärksamhet. Att folk inte glömmer bort personen bakom kameran.

– Det blir mycket så att "Värsta språket" blir Fredrik Lindströms program, "Historieätarna" Erik Haag och Lotta Lundgrens. Men vi är många bakom kameran och det blir jag tacksam för när folk förstår, säger Karin af Klintberg.

– I "Värsta språket" åkte jag och en kollega runt på en motorcykel i ett inslag som hette Språkbågen. I artiklar då skrev media att det var Fredrik som åkte omkring på den. Som om de inte såg att det var en tjej som satt där. Det är intressant att programledaren tar så himla mycket fokus. Men jag är verkligen inte modstulen, för människor har sett mig hela tiden.

Har du fått tillräcklig kredd?
– Ja, verkligen. Jag känner mig både tacksam och hedrad.

Just nu håller Karin af Klintberg på att spela in säsong tre av "Historieätarna" och "Juicebaren" om ett gäng desillusionerade ungdomar, och har precis avslutat inspelningen av historieserien "Tänk om" med Fredrik Lindström. De har goda chanser att bli lika stora framgångar som hennes tidigare produktioner. Karin af Klintberg har en unik förmåga att skapa sådant som går hem – såväl i stugorna som i riksdagen. Statsminister Stefan Löfven grät när han fick se "Trevligt folk", en syn som Karin af Klintberg kommer att bära med sig livet ut.

I det projektet blev Karin af Klintberg inblandad när Fredrik Wikingsson ringde och sa att det skulle startas ett somaliskt bandylag i Borlänge med spelare som aldrig tidigare hade stått på is. Och som bara sju månader senare skulle tävla i Bandy-VM i Sibirien.

– Några dagar senare satt jag och Fredrik i en bil till Borlänge för att börja dokumentera. Det var intressant, eftersom vi följde en process som vi inte visste slutet på. Vi visste inte om det skulle bli något lag, om de skulle bli tillräckligt bra, om de skulle bli uttagna till VM eller vad som skulle hända när de väl var där. Samtidigt pågick en transformation i Sverige med en valomgång som chockade och berörde – något vi inte visste skulle ske när vi började filma. Det var öppna slut överallt – spännande vad gällde laget och skrämmande vad gällde Sverige.

Nu har du ju utsetts till en av Resumés Superkommunikatörer och juryn har premierat människor som gjort gott. Har dina serier och filmer bidragit till ett bättre samhälle?
– Jag gör dem för att bidra till ett bättre samhälle. Det är därför jag jobbar med tv. Jag är medveten om att det låter jävligt pretentiöst, men jag kommer aldrig sluta säga det. Om jag har fått några svenskar att få en positivare syn på invandring efter "Trevligt folk" så är jag jättenöjd.

Att folk tar till sig information med humor – varför är det så?
– När skratt-spjället öppnats hos tittaren, blir hon väldigt mottaglig. Efter att ha skrattat går det att ta till sig information, men tvärtom är det svårare. Men det behöver inte vara skratt, det kan vara allvar eller empati, bara det är en känsla, säger Karin af Klintberg och slår fast:

– I varje "haha" finns det några "aha".

Vad är den största utmaningen med det?
– Att tramset inte ska tippa över. I bland får jag syrliga kommentarer om det verkligen måste vara så att Erik och Lotta ska flamsa så mycket. Svaret är: Ja, det måste det. Annars hade du aldrig tagit till dig fakta om svält under nödåren eller när frysboxen kom till Sverige. Jag är också helt övertygad om att Eriks Haags rumpa är en fantastisk portal till kunskap. Det gör till exempel att min sjuåriga son har lärt sig massor om andra världskriget.

Hur tänker du med gränsdragningen?
– Det är svårt, för det är inte alltid en intellektuell parameter som avgör det. Det känns snarare i kroppen hur fakta och humor ska viktas mot varandra. Det är en känslomässig bedömning som sker i klippningen.

Din känsla måste vara otrolig.
– Jag är inte ensam, vi hjälps åt. Men jag litar på mitt gehör, på min magkänsla, på min intuition om man så vill. Intuition är ingen specialbegåvning eller mystisk superkraft, intuition kommer av en enda sak – modet att lita på den samlade erfarenhet som finns. Jag har arbetat med tv i nästan tjugo år, det är mitt kapital, och jag samlar nya erfarenheter hela tiden. Jag lär mig något nytt varje dag jag filmar och varje dag jag klipper. För jag älskar det jag gör och tycker att det är det mest intressanta en människa kan ägna sig åt.

Henrik Schyffert har pratat om att du står bakom kameran och låtsas somna, snarkar högt eller formar fingrarna till en pistol.
– Haha! Det kan vara en överdrift för att göra en historia bättre. Men jag kan vara ganska tydlig i mina instruktioner.

Något som däremot inte är tydligt är målgruppen. I alla fall inte definitionen av den – för det finns ingen sådan. Inte för Karin af Klintberg.

– Ett målgruppstänkande är ointressant. Jag vill bara göra bra program.

Hon gör en konstpaus.

– Jag skiter på ett sätt i vad tittarna vill se och vad kanalerna vill ha och jag skiter i vad som säljer. För bara så kan man göra tv som berör. Jag utgår aldrig från målgrupper och undersökningar och framgångsrika förebilder, jag är inte intresserad av urvattnade kopior eller inställsamma lösningar, jag utgår från en enda sak: mig själv. Och jag är fast övertygad om att det vi håller på med, alltså folkbildande tv, är viktigt. Den känslan är mitt bränsle och det är därför jag och mina medarbetare klarar oss på budgetar som skulle få reklamare att skrika av skratt. Människor som upplever att de gör något viktigt när de arbetar blir en ekonomiskt viktig faktor. Det gör att vi presterar vårt yttersta, alltid.

Är det en av ingredienserna i din framgång?
– Det vet jag inte, men det har funkat hittills i alla fall. Men med Julkalendern måste jag såklart tänka målgrupp, eftersom det är en serie för barn med fokus på en sjuåring, och det vill jag respektera. Där försökte jag ändå bredda så att vuxna också ska ha roligt när de tittar. Det är annars få barnprogram som är uthärdliga att titta på för en vuxen. De flesta är fruktansvärda.

Julkalendern möttes av både hyllningar och kritik. Karin af Klintberg förstod att den skulle generera en del kritik, eftersom alla julkalendrar, alla år, rör upp känslor. Men hon förvånades över vad som kritiserades.

– Några få individer skrev att det var tråkigt för att det var fakta. Det kom som en stor förvåning. Men den stora massan – den tittade! Och så blev det också den mest sedda kalendern någonsin.

Är du perfektionist?
– Nej, jag är verkligen inte det. Jag tycker att det icke-perfekta blir bäst.

Hur skapar man det?
– Om man har en betygsskala på ett till fem måste lite treor släppas igenom, för då uppskattar tittaren femmorna mer. En film eller serie med bara femmor går inte att ta till sig, det måste också finnas vardag och tristess.

---

Karin af Klintberg placerar sig på fjärde plats på Resumés lista Näringslivets 150 Superkommunikatörer. I kategorin Kultur & Nöje hamnar hon i topp.

Motiveringen lyder:
"Produktioner som "Historieätarna", "Tusen år till julafton" och "Trevligt folk" träffar tittarna rakt i hjärtat. Här kombineras humor med bildning, det är kommunikation som förändrar ett land och inspirerar en värld."

Här är alla vinnare i kategorin Kultur & Nöje:

Karin af Klintberg journalist och producent, produktionsbolag   Maxida Märak svensk-samisk artist och aktivist   Fanna Ndow Norrby författare och debattör   Silvana Imam artist   Robyn initiativtagare till Tekla festivalen   Saga Becker skådespelare och aktivist   Anna Benson journalist, konstnär och författare   Lars Lerin konstnär och författare   Zara Larsson sångerska och bloggare   Alexander Bard debattör, författare och föreläsare   Ash Pournouri entreprenör, manager Avicii och grundare Symposium   Malena Ernman Operaartist och hovsångerska   Bianca Kronlöf Full Patte, Svenskjävel   Jonas Gardell författare, dramatiker, komikerartist och twittrare   Edward af Sillén regissör och manusförfattare   Mattias Klum fotograf, författare, föreläsare och i styrelsen för EAT   Rickard Söderberg operasångare och debattör   Rocky tecknad serie av Martin Kellerman   Henrik Schyffert komiker, artist, manusförfattare och radiopratare   Miriam Bryant sångerska och låtskrivare   Peter Jihde programledare TV4, grundare Jihdes diabetes   Andreas Carlsson musikproducent, låtskrivare och föreläsare   Johan Renck musiker och regissör, David Bowie   Agneta Villman vd Maximteatern   Martina Montelius författare, dramatiker och regissör