Tävling
Helena Westin om gubbfesten: ”Går tyvärr inte att lagstifta om jämställdhet i arbetsgrupper”
Publicerad: 20 april 2023, 12:39
Helena Westin är självkritisk och tycker att branschen skulle kommit lite längre vid det här laget.
Foto: Johanna Åkerberg Kassel
Helena Westin är självkritisk kring gubbäggen – och menar att de patriarkala strukturerna sitter hårt. Så hur ska Guldägget blir mer jämställt? Resumé har pratat med Komms ordförande som har svaret.
Ämnen i artikeln:
Guldägget 2023KOMMHelena WestinJämställdhetKampanjPR-kampanjReklamkampanjReklamMarknadsföringKomm har arbetat hårt för att jurygrupperna inte ska kunna diskriminera någon, men ändå ser det ut som det gör, åtta av tio guldägg går till en man. ”Vi måste uppnå 50/50 i arbetsgrupperna”, konstaterar Helena Westin, ordförande i Komm.
LÄS MER: 8 av 10 guld går – fortfarande – till män
Hur reagerar du på statistiken?
– Det är så jäkla sorgligt, det är det enda man kan säga. Så sorgligt.
Vad tror du att det beror på?
– Vi lever i en patriarkal struktur. Det är jättehemskt men så är det. Det här är bara en spegel på att vi fortfarande inte har uppnått jämställdhet, varken i branschen eller i landet. Det andra alternativet är ju att kvinnliga kreatörer är sämre än manliga. Och så är det inte. Det är svårare för en kvinna att vinna guldägg än att få sitta i en styrelse.
Är du chockad över det?
– Nej, det är jag inte. Det går så otroligt långsamt med jämställdhet och den här branschen har aldrig varit bäst på varken jämställdhet eller inkludering. Den är något av en skyddad verkstad. Det går tyvärr inte att lagstifta om vem som får vara med i en arbetsgrupp. Vår bransch har tyvärr fortfarande en lång väg kvar.
Vad planerar ni som arrangör av tävlingen och som branschorganisation att ta till för åtgärder med anledning av det?
– Det får vi naturligtvis diskutera. Komms styrelse består också av 50 procent kvinnor och 50 procent män, kanske något högre viktning mot kvinnorna. Vi ser också till att juryn som bedömer Guldägget är så jämställd det går, på alla parametrar. När juryn bedömer kampanjerna får de inte veta vilka som sitter i arbetsgrupperna – och ganska sent i processen även vilken byrå som står bakom dem. Beträffande själva tävlingskontruktionen har vi gjort allt vi kan för att se till att juryn inte skulle missgynna någon.
Komm la ner jämställdhetsinitiativet HR2020 2018. Vad säger du om det beslutet i ljuset av det här?
– Jag var inte verksam i Komm 2018. Ännu längre tillbaka, på Anna Serners tid, fanns ett initiativ som hette Inner Beauty. Det lades också ner av en av hennes efterträdare. Det jag kan säga är att vi inte har gjort tillräckligt, vi behöver göra mer. Över huvud taget är detta sorgligt, trist och förfärligt. Tack och lov startar vi tillsammans med IAB, Sveriges Annonsörer och Sveriges Mediebyråer nu ett stort initiativ kring social hållbarhet där jämställdhet utgör en del. Men vi måste jobba på alla nivåer för att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter: se över hur vi rekryterar, utbildar och får människor att växa på jobben. Det här är en viktig fråga för byråledarna, så att även kvinnor kan växa på byråerna. Först när det jobbet är gjort kommer vi se fler kvinnliga kreatörer som vinner guldägg.
Men räcker det här initiativet då, från ert håll?
– Det tror jag inte alls att det gör. Vi har jättelångt kvar – mycket längre kvar än vi hade hoppats. Och nu ser vi en backlash som vi alltid gör under lågkonjunktur – ja suck.
Men förutom att diskutera själva tävlingsstrukturen och samarbetet med de andra branschorganisationerna – kan ni göra andra initiativ för att lyfta fram fler kvinnor?
– Det är klart vi kan. Det vi uppmärksammar och fokuserar på växer. Fokuserar vi bara på män, kommer de växa. Därför måste vi fokusera mer på kvinnor. Alla grupper är i minoritet tills de utgör över 30 procent av ett sammanhang. Om kvinnor fortfarande är i minoritet i de kreativa arbetsgrupperna har frigörelsen och jämställdhetsarbetet inte funkat. Vi måste uppnå 50/50 i arbetsgrupperna. Det är precis som med annat hållbarhetsarbete – det kommer att vara en konkurrensfördel för de som lyckas.
Det finns goda exempel menar Helena Westin:
– En liten anekdot från Paradiset bevisar vad positiv särbehandling kan åstadkomma. Jocke Jonasson hade som vana att fråga Christina Sollenberg på Beckmans vilka studenter som var de bästa talangerna. Hon svarade att hon bara tänkte ge honom namn på kvinnor. Bland de fantastiska unga kreativa kvinnor som hanade på Paradiset kan jag nämna några: Tove Langseth, Marie Rudolphie, Silla Levin och Malin von Werder. I min egen karriär har det varit enklare för mig att pusha fram killar än tjejer, eftersom jag då fått beröm av mina manliga chefer. Vi måste anstränga oss ännu mer för att lyfta fram kvinnor.