Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Varumärke

“Rhyme as reason”-effekten: Så påverkas du av julklappsrimmen

Publicerad: 5 December 2019, 14:30

Tycker du att rim i reklam bara blir käcka till ingen nytta? Tänk om.


Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Julmånaden är här och med den kommer de kitschiga julrimmen. Tänker du att rim mest är ett käckt sätt att visa hur fyndig du är? Tänk om. Det är nämligen inte bara en gammal hederlig underhållningsform, utan fungerar även som ett effektivt retoriskt verktyg. Enligt en psykologisk effekt som kallas ”rhyme as reason” tenderar vi nämligen att lita mer på ett budskap som rimmar.

Vad säger forskningen?

I ett antal experiment av Jessica Tofighbakhsh och Matthew S. McGlone fick deltagarna bedöma variationer av engelska ordspråk som antingen rimmade eller inte gjorde det. Exempel på en mening som rimmade var ”What sobriety conceals, alcohol reveals” och den ställdes i kontrast mot den rimfria versionen ”What sobriety conceals, alcohol unmasks”. Forskarna fann att deltagarna tenderade att bedöma de meningar som rimmade som mer sanningsenliga och korrekta.

I en ytterligare studie av samma forskare tillfrågades deltagarna också hur väl det förstått budskapen i en rimmande text och en icke-rimmande version med samma betydelse. Resultatet visade att deltagarna upplevde de två olika versionerna som lika lätta att förstå, men att de rimmande versionerna även denna gång kändes mer tillförlitliga och korrekta. 

Och vad betyder det?

”Rhyme as reason”-effekten är en kognitiv bias, alltså en subjektivt baserad avvikelse från verkligheten, som gör att människor under vissa omständigheter kan bedöma sanningsgraden av ett uttalande delvis på grund av dess estetiska egenskaper. Detta stämmer överens med modeller kring övertalning som antyder att människor förlitar sig på godtyckliga ledtrådar för att utvärdera budskap och påståenden. Detta gäller särskilt i stunder när det saknas bevis eller motivation för att granska innehållet i meddelandet närmare.

Ett rim gör helt enkelt påståendet mer ”estetiskt” tilltalande, lättare för vår hjärna att bearbeta och memorera. Alla dessa är faktorer som kan påverka hur människor bedömer sanningsgraden i ett uttalande. 

Ett välkänt exempel på rimmet som en retorisk teknik kan hämtas från den uppmärksammade mordrättegången mot O.J Simpson på 90-talet. Hans försvarsadvokat Johnnie Cochran sa då inför juryn ”If it doesn't fit, you must acquit” gällande den handske som Simpson misstänktes ha burit under morden.

Med detta i ryggen kan du alltså ”syna” rimmande påståenden du kommer över, och inte tro på dem så lättvindigt eller rentav använda rimmandet för egen vinning. Eller så klart bara för att dra ut ytterligare på julklappsöppnandet till de yngsta i sällskapets stora förtret.

Källa: McGlone, S. M., & Tofighbakhsh, J. (2000). Birds of a Feather Flock Conjointly: Rhyme as Reason in Aphorisms. Psychological Science, 11(5), 424–428. 

McGlone, S. M., & Tofighbakhsh, J. (1999). The Keats heuristic: Rhyme as reason in aphorism interpretation, Poetics, 26(4), 235–244

Beteendebanken är ett samarbete mellan Resumé och kommunikationsbyrån Rodolfo.

Ludwig Jonsson

Beteendebanken är ett samarbete mellan kommunikationsbyrån Rodolfo och Resumé.

Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.